Browsing by Subject "public service"

I den här studien granskas radioredaktörers upplevelser av omodererade personliga lyssnar-sms vid finländska public service-kanalen Radio Extrem. Syftet är att få svar på hur radioredaktörerna vid public service-bolaget Yle:s radiokanal Extrem uppger upplevelsen av lyssnarkontakten där redaktörerna fått osaklig lyssnarrespons i form av omodererade lyssnar-sms. Genom en kvalitativ intervjustudie från år 2012 uppger fyra respondenter varav två är manliga radioredaktörer och två är kvinnliga radioredaktörer hur de upplever och hanterar personliga lyssnar-sms. Studien fokuserar speciellt på hur respondenterna uppger upplevelsen av osakliga personliga lyssnar-sms och presenterar därmed också exempel på tidsmässigt slumpmässigt valda omodererade personliga lyssnar-sms. Studien visar att lyssnarkontakten på det stora hela uppges som något positivt och berikande för radioarbetet, men att osakliga personliga lyssnar-sms pekas ut som problematiska i varierande grad. Det är högst individuellt hur radioredaktörerna uppger att de påverkas och beror på hur de förhåller sig till sin egen roll i offentligheten, hur de hanterar kritik som personer och tidigare erfarenheter av osaklig respons. Två av respondenterna uppger att de påverkas negativt av osakliga lyssnar-sms och att deras arbetsinsats lidit liksom också deras psykiska hälsa. De två andra respondenterna uppger däremot sig själva som hårdhudade personer där de kan distansera sig till kritiken eller till och med sporras och stärkas av osakliga lyssnar-sms. Alla respondenter uppger att ämnet inte diskuteras internt på arbetsplatsen och det råder olika åsikter kring hur mycket kritik en offentlig person bör behöva tåla. De respondenter som uppger sig ha drabbats hårt av osakliga lyssnar-sms efterlyser också förbättringar i form av mera stöd för radioredaktörerna eller möjligheten att moderera lyssnar-sms:en.

Digitaliseringen har försett medierna med nya utmaningar och möjligheter. Att finnas och synas på sociala medier är vardag i det samtida medielandskapet och olika medier har olika strategier för att lyckas med det. Sportpubliken är en grupp med sina egna karaktäristiska särdrag och trots att det inte finns någon enskild rätt strategi för att nå och engagera denna grupp kan det tänkas finnas vissa faktorer som åstadkommer det på ett mer effektivt sätt. Syftet med denna kandidatavhandling är att undersöka hur public service-bolaget Yles svenskspråkiga sportredaktion som riktar sig till en specifik publik, Yle Sporten, använder sig av Twitter och vilka sportnyheter som är relevanta för publiken på denna plattform. I avhandlingen undersöks detta genom en kvantitativ dataanalys utifrån ett insamlat material bestående av Yle Sportens totalt 319 Twitterinlägg från november 2018. I analysen granskades bland annat sambandet mellan inläggens sportgren och engagemanget som genereras samt sambandet mellan användningen av hashtaggar i inlägg och genererat engagemang. Resultaten visar att vissa grenar, som till exempel handboll och skidsport, genererar ett större engagemang än andra. Dessutom gynnar användningen av hashtaggar inlägg med nästan en måttenhet av engagemang i medeltal. Ur undersökningen framkom också att Yle Sportens Twitterinlägg varierar i form och innehåll. Speciellt engagerande var inlägg om sport som utövas av många finlandssvenskar. Yle Sportens Twitteranvändning kan anses fortfarande bestå av den traditionella en-till-många-kommunikationen i en tid där sociala medier i allt större utsträckning innebär interaktion. Det spelar roll vad beträffar engagemang hurdana Twitterinlägg som publiceras. Med mer eftertanke bakom tweetarna och större hänsyn till statistiken kunde Yle Sporten generera även mer engagemang och därmed locka en större mängd läsare till sina artiklar.