Browsing by Subject "rasism"

Mitt syfte med denna avhandling är att med hjälp av tidigare forskning granska rasismen i vår tid. Avhandlingen fokuserar på hur synsätten på rasism förändrats över tid, hur rasismen i vår tid tar sig uttryck i diskurser och hur rasismen idag kan motverkas. Den teoretiska basen består av den diskursiva psykologin som genererat inflytelserika perspektiv på rasismen idag. Jag kombinerar och jämför studier som undersökt diskurser kring rasism för att identifiera utmärkande drag i vår tids rasism. Resultaten indikerar att rasismen idag tar sig uttryck som är mer svåridentifierbara, flexibla och dolda. Rasismen i vår tid påverkas av normen mot fördomar, vilket leder till att vi förnekar rasismen. Vi upprätthåller även en färgblind ideologi, som styr våra argument bort från begreppet ras och i stället betonar kultur, nation och liberal jämlikhet för att rättfärdiga våra handlingar. På grund av den rasistiska diskursens flexibilitet kan vi använda argument både för att rättfärdiga diskriminerande handlingar och för att motverka rasism. Därför är det på denna språkliga formulering den antirasistiska insatsen borde inriktas och mera arbete borde sättas på att identifiera på vilka sätt rasismen legitimeras idag, samt vilka mekanismer som används. Andra viktiga antirasistiska åtgärder skulle vara att vi uppmuntrar dialoger mellan grupper för att genom diskussion skapa förståelse för olika människors perspektiv.

Nyhetsmedierna besitter en stor makt i att skildra samtiden. Genom sin rapportering om olika händelser och fenomen kan nyhetsmedier påverka allmänhetens uppfattning om och syn på dem. Därmed spelar det stor roll hur de här händelserna och fenomenen beskrivs i nyhetsrapporteringen, särskilt när de berör kontroversiella ämnen, såsom polisbrutalitet. Det finns alltså skäl att studera nyhetsrapportering om polisbrutalitet. Avhandlingen tar avstamp i forskning som bland annat visar att nyhetsrapportering om dödsfall där polisen är involverad har en tendens att främja toleransen för polisbrutalitet. Mängden finländsk forskning inom ämnet är bristande och därför används amerikansk forskning som bas. Ett amerikanskt fall av polisbrutalitet, som satte polisbrutalitet på agendan år 2020, är fallet George Floyd. Fallet gav upphov till kraftiga reaktioner i USA och fick stor synlighet i nyhetsmedierna globalt. Det aktualiserade diskussioner om rasism världen över, även i Finland. En del finländska nyhetsmedier har fått kritik för sitt sätt att porträttera fallet Floyd. I och med det här finns det skäl att granska hur finländska nyhetsmedier beskriver fallet. Syftet med avhandlingen är att analysera och beskriva Svenska Yles rapportering om fallet Floyd i nyhetsartiklar. I avhandlingen diskuteras även journalistens sociala ansvar för att föra fram den roll som journalister har i att bilda narrativ kring fall av polisbrutalitet. Metoden som används i analysen är kritisk diskursanalys. Materialet består av tre artiklar publicerade av Svenska Yle i slutet av maj och början av juni år 2020. Artiklarna är hämtade från Svenska Yles hemsida. Alla tre är nyhetsartiklar och handlar om och beskriver fallet Floyd. Analysen utförs stegvis på makro- och mikronivå, varje artikel skilt för sig. Resultaten kopplas till den tidigare forskning och teori som avhandlingen baserar sig på. Undersökningen visar att artiklarna använder sig av en del formuleringar och ordval som kan främja toleransen för polisbrutalitet. Språket som används i texterna tyder på att det finns bristande kunskap bland finländska journalister om hur man i nyhetstexter beskriva rasism och polisbrutalitet på sensitivt vis, utan att förmildra omständigheterna kring olika händelser och fenomen. Trots det skildrar de ändå fallet Floyd som polisbrutalitet och framhäver närvaron av den strukturella rasismen som drabbar svarta i USA.

Colombia är ett land med väldigt djupa inkomstklyftor, globalt sett. Den ojämlika inkomstfördelningen påverkar befolkningen starkt i och med att den försvårar sociala mobilitet och skapar ett ojämlikt samhälle. Bakom inkomstklyftorna finns ett klassamhälle som kantas av boendesegregation, klassistiska attityder och rasistiska strukturer vilka har reproducerats ända sedan kolonialismen. Med hjälp av tidigare sociologisk forskning och teori granskar jag hur den sociala mobiliteten och ojämlikheten påverkas av olika sociala mekanismer som genomsyrar det colombianska samhället. De mekanismer som jag diskuterar är klassism, rasism och det statliga systemet av socioekonomisk stratifikation i Colombia. Jag ser på mekanismerna ur ett historiskt perspektiv och hur de ser ut idag, hurudan form de tar och hur de påverkar colombianers vardag. Jag använder tidigare colombianska studier för att belysa och analysera hur rasism och klassism tar form och upplevs i kontexten av stigande social mobilitet. Klassismen och rasismen syns i vardagen och i politiken genom indirekta eller direkta attityder, interaktioner och beteenden som är stereotypiserande och förtryckande. Den socioekonomiska stratifikationen kan öka boendesegregationen vilket begränsar den sociala interaktioner olika klasser sinsemellan. Slutsatser som kan dras utgående från analysen är att de sociala mekanismerna skapar sociala och symboliska gränser som bidrar till reproduktion av strukturell ojämlikhet samt begränsar social mobilitet. De här sociala mekanismerna är maktstrukturer som kolonialismen och kapitalismen har gett upphov till eftersom de på olika sätt upprätthåller maktrelationer som har spår i landets koloniala historia med den vita eliten på toppen i den sociala hierarkin.