Browsing by Subject "rehabilitering"

I mars 2019 föll den s.k. Islamiska statens, IS, sista fäste. Ungefär 70 000 flyktingar bor sedan dess i lägret al-Hol i nordöstra Syrien. Bland flyktingarna finns 11 finländska kvinnor och deras drygt 30 barn, vilka är familjemedlemmar till f.d. IS-krigare. Den här avhandlingen undersöker hur det sociala arbetet i Finland kan förbereda sig för att bemöta och re-integrera dessa finländska kvinnor som anslutit sig till IS och som kan tänkas återvända från lägret al-Hol. Forskningsfrågorna som besvaras i avhandlingen är: Hurdana psykosociala utmaningar kan försvåra det sociala arbetet med de finländska kvinnorna som varit IS-anhängare och vilka praktiska åtgärder kunde vidtas för att förbättra bemötandet och re- integrationen av de finländska kvinnorna som varit IS-anhängare? En kvalitativ studie i form av fyra semistrukturerade intervjuer har utförts, ur ett socialarbets- och erfarenhetsperspektiv. Forskningsresultaten har speglats mot teorier om intersektionalitet respektive kulturkompetens i socialt arbete. Resultaten från studien visar för det första att det kan förekomma en mängd psykosociala utmaningar både hos kvinnorna och de som möter dem, bl.a. socialarbetare och muslimer i Finland. Främst är det frågan om rädsla och oro, men även fördomar och misstänksamhet som finns både hos kvinnorna och socialarbetare samt muslimer. Den här studien lyfter även upp den tudelade känslan och uppfattningen hos muslimer i Finland, att dels inte vilja ha med kvinnorna att göra p.g.a. ilska över det dåliga rykte muslimer fått av IS och dels vilja hjälpa kvinnorna att komma tillbaka. Vägen till förståelse och förtroende för alla inblandade kan enligt informanterna i denna studie vara lång och utmanande. För det andra presenterar den här studien några konkreta förslag till åtgärder för att förbättra bemötandet och re-integrationen av kvinnorna. Resultaten visar på behovet av utbildning, främst i syfte att nå kulturell kompetens och sensitivitet hos socialarbetare. Studien ger även en fingervisning om att samarbetet behöver utvecklas mellan institutioner inom social- och hälsovårdssektorn och det muslimska samhället, samt multiprofessionellt och globalt. Samarbete med det muslimska samhället kan stöda det sociala arbetet med dessa kvinnor, men är ändå ingen garanti för att re-integrationen kommer att lyckas. Enligt informanterna i denna studie behövs ett multiprofessionellt samarbete för att skydda samhället och skydda kvinnorna, stöda kvinnorna på vägen bort från en våldsbejakande ideologi till ett nytt meningsfullt sammanhang, och bygga broar mellan kvinnorna och samhället.

Denna uppsats är en litteraturöversikt om rehabilitering av missbrukare av rusmedel med hjälp av narrativ terapi. Mitt syfte är att ta reda på hur missbruk kan avvärjas med hjälp av narrativ terapi, hur processen går till samt eventuella brister med denna inriktning. Narrativ terapi har sin teoretiska grogrund i narrativ teori, som i sin tur utforskar hur vi bildar vår verklighet genom ord, uttryck och berättelser som vi berättar om oss själva. En socialkonstruktionistisk referensram används som en bakomliggande metateoretisk utgångspunkt för att man ska kunna förstå artiklarnas innehåll i uppsatsen. Den tillämpade datainsamlingsmetoden är systematisk litteraturöversikt, medan analysmetoden är innehållsanalys. Orsaken bakom mitt val av ämne är att jag vill nå ökad kunskap om hur vi kan bekämpa missbruk och hjälpa missbrukare. Resultaten tyder på att processen är tidskrävande och innebär mycket externalisering och omskrivning. Ifall det är fråga om långvarigt missbruk kan lyckade utfall av rehabilitering till och med kräva ett helt nytt tankesätt om sig själv och i vissa fall en total identitetsförändring.