Browsing by Subject "representation"

I denna avhandling analyserar jag arbetsprocessen och legitimiteten kring lagberedningen av äldreomsorgsreformen samt lagen om personaldimensionering. Äldreomsorgslagstiftningen är i denna avhandling av intresse, eftersom lagberedningsarbetet inkluderat flera olika aktörer och intressegrupper från olika sektorer både inom och utanför statsförvaltningen. Därmed kan policyprocessen anses vara ett exempel på kollaborativ styrning. I analysen ligger fokus på input- och throughput-legitimitet; både gällande hur inkluderande processen har varit, hur väl olika typer av intressenter har varit representerade i arbetet, hur transparent processen har varit samt hurdana verkliga påverkningsmöjligheter medlemmarna i arbetsgruppen samt övriga aktörer har haft under beredningen. Analysmaterialet i avhandlingen baserar sig på offentligt material kring arbetsprocessen under lagberedningen och innehåller mötespromemorior från arbetsgruppens och de olika ansvarssektionernas möten, protokoll från diskussionstillfällen, remisser från olika aktörer samt arbetsgruppens slutrapport. Fallstudien utgår från en deduktivt kvalitativ innehållsanalys. Resultatet för studien är att både input-legitimiteten och throughput- legitimiteten för kollaborativa policyprocessen var på en nöjaktig nivå och det fanns brister i både inkludering och representation av relevanta aktörer samt i transparensen av själva arbetsprocessen och därtill brister gällande faktiska påverkningsmöjligheter bland deltagarna.

I uppsatsen behandlas teman kring den representation av könsidentiteter som avviker från tvåkönshegemonin. Ickebinära personer blir ofta osynliga i såväl samhället i stort, men även som i mediesammanhang. De personporträtt hämtade från Svenska Yles webbplats vilka analyseras i avhandlingen fokuserar på huvudpersonens könsidentitet och uppfattning av den. Diskurserna i texterna analyseras via genusteori och tidigare forskning om representationen av transpersoner. Analysen påvisar att Svenska Yles personporträtt avviker till en del från normen för liknande texter om könsminoriteter, eftersom de inte fokuserar lika starkt på kroppslighet eller negativa aspekter av att tillhöra en könsminoritet. Arbetet visar att journalister har en varierande nivå av kunskap om trans- och ickebinära personer, och det leder till att en del terminologi samt det sätt man refererar till personen framstår som potentiellt missvisande, förvirrande eller nedvärderande.

Syftet med min kandidatavhandling är att granska huruvida det finns skillnader i hur manliga och kvinnliga politiker representeras i media, samt vilket uttryck dessa eventuella skillnader tar. Som material i avhandlingen används artiklar från Helsingin Sanomat och Suomen Kuvalehti. Artiklarna granskas som helheter genom djupgående analys av diskursen kring politikerna i artiklarna. Som metod använder jag mig av diskursanalys, d.v.s. analys av ord och uttryck i bildandet av meningar . Jag har tytt mig till Seppänen och Väliverronens (2012) definition av metoden som ett analysverktyg av meningar i samhället. Jag använder också representationsteorin som teoretisk referensram i analysen av vilka uttryck politikernas könsrepresentation tar i artiklarna. Därmed utgör teorin också en metod i avhandlingen. Knuutila och Lehtinen (2010) definierar representationer i detta sammanhang som avbildningar och porträtteringar som upprepar och upprätthåller värderingar i samhället. Eftersom avhandlingen har ett visst fokus på medieforskning, behandlas också medierepresentationer som en mera specifik form av representationer i avhandlingen. Enligt Karkulehto (2011) formar medierepresentationer samhällets värdegrund genom att upprepa och upprätthålla normaliserade mönster för representationer av t.ex. kön. Eftersom kön och genus är centrala begrepp i avhandlingen behandlas också grundläggande teorier inom området. Rossi (2010) lyfter fram och problematiserar den binära könsindelningen (man och kvinna), som också syns i vinklingen av denna avhandling. Enligt Rossi har den strama indelningen i män och kvinnor argumenterats för på biologiska grunder, vilka i sig inte är så entydiga som förespråkarna kanske tänker sig. Också Rossis hänvisning till Rubins (1975) tanke om en indelning i kön (biologiskt) och genus (socialt) är av vikt i försök att förstå hur kön byggs upp i samhället. Rossi (2010) lyfter också fram Butlers (2006) tanke om könets performativitet, alltså som någonting som bildas genom konkreta handlingar och upprepningar av dessa. De viktigaste resultaten i avhandlingen är att det finns vissa skillnader i hur kvinnliga och manliga politiker representeras i media. Mest konkret syns skillnaden i antal intervjuade kvinnliga politiker (5 st.) jämfört med antal intervjuade manliga politiker (10 st.) i Helsingin Sanomat. Ett intressant resultat var också att i motsättning till förväntningar lyfte endast en av kvinnorna som intervjuades i Helsingin Sanomat upp sin familj eller sina hemförhållanden. Ett flertal av de intervjuade männen lyfte däremot upp sina familjeförhållanden. I Suomen Kuvalehti intervjuades i sin tur ett större antal kvinnor än män, samtidigt som det ur artiklarna var möjligt att urskilja starkt könande ord och uttryck i beskrivningarna av politikerna.

Den webbaserade norska tv-serien Skam har kritiserats för att innehålla fat shaming, det vill säga stigmatisering av överviktiga. Kritiken har riktats mot framställningen av karaktären Chris Berg, som är en överviktig biroll. Chris är vän till huvudrollsinnehavarna i säsong ett och två, Eva och Noora. Mitt syfte med avhandlingen är att lyfta in denna kritik om fat shaming i en vetenskaplig kontext och se om det finns belägg för den. Jag fokuserar på framställningen av karaktären Chris och om man kan säga att den bidrar till en stigmatisering av överviktiga. För att ta reda på det här använder jag semiotisk filmanalys. Jag presenterar först seriens innehåll på en objektiv och kvanitativ nivå för att sedan tolka dess innebörd på en konnotativ nivå. Genom att jämföra scener ur materialet med teorin jag presenterar under ”Tidigare forskning” tillämpar jag kvalitativ textanalytisk metod. Rent konkret genomför jag analysen genom att ställa frågor till mitt material. Frågorna är formulerade utifrån forskning på stereotypa uppfattningar om överviktiga och forskning om överviktiga i film, tv och motsvarande medier. Det finns fyra säsonger av Skam och det analyserade materialet består av de två första säsongerna. Jag har valt att avgränsa mig till dessa säsonger eftersom det är i dem som Chris medverkar mest. Den första säsongen har elva avsnitt och Chris är med i nio av dem, den andra säsongen har tolv avsnitt och Chris är med i tio av dem. Jag använder de avsnitt där Chris är med, förutom första säsongens åttonde avsnitt och andra säsongens femte och nionde avsnitt. Resultatet visar att det i princip inte förekommer direkt fat shaming, vilket är den mest vanligt förekommande. Det vill säga, det förekommer inga explicita kommentarer eller skämt om hennes kropp. Hon blir heller inte utstött eller mobbad på något sätt, utan är med på alla gängets upptåg. Däremot kan man säga att Chris har några av de stereotypa karaktärsdrag som förknippas med överviktiga. Hon är glupskare än de andra, smalare, väninnorna. Hon har en rätt oseriös framtoning och används rätt ofta som humorinslag, hon porträtteras som lustig och lite dum. Dessutom följer hennes kärleksliv ett stereotypt narrativ. Hon framställs inte som en person som är särskilt åtrådd och den hon själv är intresserad av tycker att hon är motbjudande. När hon väl har någon typ av romantiska ögonblick används de som ett komiskt inslag. I andra säsongens sista avsnitt kysser hon en person som beskrivits som ”konstig” och hela kyssen är rätt karikerad. Det är också den enda intima scenen hon syns i. Däremot har hon sexuella erfarenheter som hon delar med sig av i diskussioner om sex, vilket går emot en stereotyp bild av överviktiga. Slutsatsen är alltså att det inte förekommer direkt fat shaming, genom direkta kommentarer på Chris bekostnad. Däremot porträtteras hon på ett sätt som indirekt bidrar till en stigmatiserad och stereotyp bild av överviktiga.