Browsing by Subject "retorisk analys"

Now showing items 1-2 of 2

Hurdan roll har politiken i en musiktidning – En jämförelse av två Rolling Stone artiklar från 1970 och 2020

Ruusuvuori, Irina (2021)

Rolling Stone har varit ett av de mest intresseväckande musikmagasinen genom historien. Tidningen grundades 1967 i San Francisco av Jann Wenner. Tidningen som handlat om kontroversiella intervjuer och artiklar om musik fick en mer politisk riktning i början av 1970-talet. Sedan dess har Rolling Stone starkt tagit plats i politiska debatter och öppet tagit ställning till diverse politiska händelser. Syftet med den här kandidatavhandlingen är att forska i hur en musiktidning som Rolling Stone skriver om två politiska händelser och huruvida tidningen själv utnyttjar en eventuell politisk ställning för att påverka läsare. I avhandlingen analyserar jag en artikel från 1970 som handlar om massakern på Kent State där demonstrerande studenter blev dödade av det amerikanska nationalgardet. För att få en bredare förståelse kring hur Rolling Stone utvecklats genom historien analyserar jag även en artikel från 2020 som handlar om Black Lives Matter-rörelsen som tog ny fart efter mordet på den svarta mannen George Floyd som begicks av en vit polisman. Artiklarna är publicerade med 50 års mellanrum och de politiska händelserna liknar varandra till sin natur. Metoderna som används är kvalitativ textanalys och underkategorin retorisk textanalys. Jag använder mig av textanalysen för att få en bredare uppfattning om vad som påstås i artikeln och retorisk textanalys för att ta reda på hur artikeln försöker påverka läsaren. Slutligen har jag jämfört artiklarna med varandra i kontext med dess genre, historisk tidpunkt, retoriska medel och innebörd. Slutsatsen är att Rolling Stone är starkt politisk fastän tidningen inte har en uttalad politisk ställning. De skriver ur en liberal synvinkel och ofta kritiserar republikanska politiker. Båda artiklarna tar ställning till de politiska händelserna, artikeln från 1970 på ett mer indirekt sätt medan artikeln från 2020 tydligt uppmanar läsaren att agera. Texten från 2020 är mer personlig och det politiska syftet är tydligt. Texten från 1970 håller sig mer till det klassiska reportagets ramar och vill mer vara underhållande än väcka agerande. Rolling Stones historia visar tydligt tidningens ståndpunkt och artiklarna från 1970 och 2020 fungerar som demonstrerande exempel. Den retoriska analysen visar att journalisterna har olika sätt att jobba på för att påverka läsaren och väcka känslor. Texten från 2020 använder mer direkta konkreta medel medan den från 1970 använder sig av indirekta stilistiska medel för att påverka läsaren.
”Shein är det värsta av de värsta” : En retorisk analys av bojkottkampanjer av snabbmodeföretaget Shein på Tiktok

Hult, Sigrid (2024)

Syftet med avhandlingen är att ta reda på vilka retoriska redskap som används i videor på Tiktok som uppmanar till bojkott. Jag har valt att analysera två videor på Tiktok som belyser snabbmodeföretaget Sheins oetiska handlingssätt. I analysen tar jag fasta på kreatörens roll, redigeringssätt och argument. Jag fokuserar på de retoriska medel som används av videokreatörerna för att få fram sina budskap och övertyga publiken om att inte handla kläder från Shein. Jag jämför också de två videorna sinsemellan och tar fasta på dess likheter i användningen av retoriska medel. Som bakgrund för analysen ligger tidigare forskning om bojkotter, sociala medier och Tiktok som ett redskap för aktivism. Jag tar också upp forskning om konsumentaktivism och definierar begreppet snabbmode. I min retoriska analys har jag gjort en egen analysapparat där jag själv avvägt vilka medel jag kommer använda mig av. Fokuset ligger på ethos, pathos och logos. I min sammanfattning behandlar jag också evidentia samt videornas latenta och manifesta budskap. Genom min analys av de två videorna kom jag fram till att multimodala inslag är förekommande då videorna jag analyserade innehåller bilder, ljud, text och musik. Speciellt bilder förekommer ofta, och används som både ethos- och logosapeller i videorna. Bilderna kan tolkas som evidentia, bevis på en situation. Det visade sig också att andra sociala medier, speciellt Instagram, används som stöd för argumenten som tas upp i videorna. Förutom visuella element så innehåller videorna också latent retorik. Båda videorna jag analyserar är gjorda av företag, men företagets roll är väldigt osynlig i videon. Vidare forskning kunde göras angående företags politiska ställningstaganden på sociala medier och smygreklam som döljs bakom aktivism. En sådan forskning kunde göras med hjälp av en kvalitativ analys av politiska inlägg på sociala medier uppladdade av företag.

Now showing items 1-2 of 2

Browsing by Subject "retorisk analys"

Yhteystiedot

HELSINGIN YLIOPISTO