Browsing by Subject "riskfaktorer"
Now showing items 1-4 of 4
-
(2018)Familjevåld ett allvarligt socialt problem som har en tendens att bli generationsöverskridande. Tidigare forskning har visat att ett tidigt ingripande är viktigt när det gäller att få stopp på familjevåld. För att kunna ingripa måste man ha kunskap om kännetecken för våld och vilka faktorer som ökar risken för att våldet fortsätter över generationsgränserna. Med denna kandidatavhandling vill jag öka förståelsen för hur familjevåld kan bli generationsöverskridande. Jag vill med avhandlingen få svar på frågan ”Hur kan man som socialarbetare identifiera riskfaktorer för generationsöverskridande våld enligt litteraturen?”. Jag har genom en litteraturöversikt kartlagt de faktorer som enligt socialarbetare i litteraturen ökar risken för att personer som upplevt familjevåld i barndomen senare i livet använder sig av våld i den egna familjen. Fenomenet granskas ur ett socialarbetarperspektiv. Centrala utgångspunkter för avhandlingen är generationsöverskridande, trauma och riskfaktorer. Enligt litteraturen har socialarbetare bedömt att långvarig utsatthet, missbruk och psykisk ohälsa, samt komplexa kombinationer av problem är riskfaktorer som kan leda till att familjevåld blir generationsöverskridande. Problemens komplexitet och ackumulering av problem är tydliga riskfaktorer för generationsöverskridande enligt litteraturen. Problemen förekommer sällan i enskild, isolerad form, utan det är frågan om komplexa härvor som är svårlösta då många faktorer samtidigt ska tas i beaktande. Sammankopplingen med missbruk är en central riskfaktor. Även marginalisering och svaga sociala nätverk ökar risken.
-
(2020)Sexuellt våld är ett allvarligt problem, och inte desto mindre bland homosexuella män. Tidigare forskning om sexuellt våld har hittills fokuserat på heterosexuella förhållanden, trots att homosexuella män upplever sexuellt våld upp till samma grad som heterosexuella kvinnor. Sexuellt våld mot homosexuella män är ett forskningsområde som först nu sakta börjat inkluderas. Detta forskningsområde kräver vidare forskning för att effektiva interventioner ska kunna utvecklas och på så sätt kunna motverka problemet. Syftet med denna avhandling är således att redogöra för sexuellt våld mot homosexuella män utgående från tidigare forskning. De primära källorna utgörs av forskning som utförts i USA och främst bland unga homosexuella män. Resultaten tyder på att homosexuella män upplever sexuellt våld lik heterosexuella kvinnor och att de därpå till och med kan uppleva allt starkare och negativare psykologiska konsekvenser p.g.a. diverse stigmatiseringen och skadliga maskulina uppfattningar om det manliga idealet. Dessa konsekvenser kan bl.a. vara sömnsvårigheter, ångest och/eller depression. Den rådande hegemoniska maskuliniteten som internaliserats av de nära manliga förebilderna påverkar starkt dessa homosexuella män och deras sätt att uttrycka aggression eller förmåga att be om hjälp. Denna sexuella minoritet anses vara extra sårbar för att bli utsatt för sexuellt våld, detta bl.a. i och med att studier tyder på att homosexuella män upplever minoritetsstress och internaliserad homofobi som starkt bidrar till att utsättas för sexuellt våld, medan alkoholkonsumtion och traumatiska barndomsupplevelser kan bidra till att man själv eventuellt blir förövare av sexuellt våld. Sammanfattningsvis kan ökad kunskap om och förståelse för homosexuella mäns upplevelser av sexuellt våld hjälpa till i utvecklingen av åtgärder och hjälpmedel för denna sexuella minoritet. Nya former av interventioner och vård som inriktar sig på sexuella minoriteter och förebyggande av potentiella förövare bör även utvecklas, eftersom de rådande interventionerna samt fokuset för vidare utvecklingen starkt ser på offret, medan förövaren i allt större grad glöms bort. Större fokus krävs på samhället och gruppbeteende för att hjälpa denna utsatta grupp. Personal som arbetar i förebyggande och vårdande syfte måste kunna ta allas erfarenheter på allvar, oberoende sexuell läggning och könsidentitet.
-
(2023)Självmord är en av de vanligaste dödsorsakerna i världen. Tidigare forskning har behandlat psykisk ohälsa som en riskfaktor för självmord, men relativt få studier har gjorts om olika former av sociala riskfaktorer och socialt stöd som en förebyggande åtgärd. I denna avhandling behandlas självmord ur ett socialt perspektiv. Mitt syfte med denna avhandling är att med hjälp av tidigare forskning klargöra sociala riskfaktorer för självmord och klargöra vilken roll socialt stöd har i att förebygga självmord. Avhandlingen skrivs i form av en litteraturöversikt. I linje med den mellanmänskliga teorin om självmord visar resultaten att begränsad tillhörighet och upplevd börda fungerar som riskfaktorer för självmord tillsammans med faktorer som social isolering och ensamhet, en närståendes självmord samt våld i närkretsen. Sociala stödformer som familjestöd, stöd från vänner och andra närstående, samt grindvaktarstöd, kamratstöd och krisstöd har alla en signifikant roll i att förebygga självmord tillsammans med en känsla av tillhörighet. En specifik stödform hjälper dock inte alla och stödets effektivitet beror på individen. Socialt stöd som en förebyggande åtgärd och sociala riskfaktorer för självmord behöver utforskas och utvecklas mer. Man kunde till exempel forska i specifika riskfaktorer och hur dessa kan förebyggas genom socialt stöd, samt genom att integrera socialt stöd i mentalvårdstjänster.
-
(2021)Denna avhandling är en litteraturöversikt vars syfte är att förstå arbetsplatsmobbning som fenomen och granska vilka faktorer som bidrar till att arbetsplatsmobbning sker. Dessutom analyseras åskådarens roll i företeelsen och hur åskådaren kan bidra till mobbningen aktivt eller passivt. Arbetsplatsmobbning är ett fenomen där en individ blir utsatt för långvarigt fientligt beteende på sin arbetsplats av en eller flera personer. Arbetsplatsmobbning är ett viktigt ämne att belysa, eftersom det dagligen drabbar arbetstagare i organisationer över hela världen. Arbetsplatsmobbning kan ha förödande konsekvenser för både offret och organisationen och därför är det viktigt att ämnet forskas i, för att kunna identifiera mobbningen och förhindra den. Resultatet i denna avhandling visar arbetsplatsmobbningen är person- eller arbetsrelaterad och kan förekomma verbal, psykisk och fysiskt. Arbetsplatsmobbning förekommer både aktivt och passivt. Antisociala personlighetsdrag, arbetsmängd och maktmissbruk är riskfaktorer som bidrar till arbetsplatsmobbning. Arbetsplatsmobbning är ett gruppfenomen, där även de tysta åskådarna spelar roll. Offren upplever åskådarna som en del av mobbningen även om de inte aktivt deltar i mobbandet. Framtida forskning kunde fokusera mer på mobbaren och åskådaren, för att förstå orsakerna bakom varför någon mobbar och varför åskådarna inte ingriper.
Now showing items 1-4 of 4