Browsing by Subject "stress"

Stress skapas i förhållandet mellan individen och dess omgivning, då individen upplever att hen inte har tillräckliga resurser att klara av de krav som ställs på hen. Därmed är det individens tolkning av situationen som antingen leder till stress eller inte, och således är även stressreaktionerna individuella. Forskning visar att studerande lider av stress. Syftet med denna litteraturavhandling är att på basis av tidigare forskning studera orsaker till stress bland studerande, hur denna stress hanteras, hur upplevelser av stress förändrats och därefter ge förklaringar till varför dessa förändringar skett. Resultatet i avhandlingen visar att studerande är en grupp som upplever mycket stress, t.o.m. mer än den övriga populationen. Faktorer som orsakar stress är t.ex. höga förväntningar och press som läggs på individen, akademiska prestationskrav faktorer och sociala utmaningar. Vanliga reaktioner på stress är känslor av ångest, oro och irritation. Sömnsvårigheter är även en vanlig reaktion. Studerande använder sig av både traditionella stresshanteringsmetoder, som t.ex. att röra på sig eller lyssna på musik, men även av mer moderna metoder, såsom att använda sociala medier. Förändringar i samhällsklimatet har lett till en ökning av stress och psykisk ohälsa bland unga. Sammanfattningsvis kan man konstatera att många utmaningar i dagens samhällsklimat kan förklara den höga förekomsten av stress bland studerande. Att uppmärksamma dessa faktorer kan bidra till en större förståelse för varför studerande idag upplever så mycket stress. Det finns många förslag på vad fortsatt forskning kunde beakta.

Många flyktingar och krishanterare utsätts för traumatisk stress som lever kvar i deras minnen och påverkar dem och deras omgivning långt efter att de traumatiska händelserna inträffat. Detta kan obehandlat leda till onödigt lidande hos subjektet och för de närstående men även på makronivå som ett samhälleligt fenomen. Den här litteraturstudiens syfte är att redogöra för hur trauma och stress relaterar till livshistorien och utreda huruvida narrative exposure therapy kunde användas systematiskt inom kontexten för flyktingkriser och krishanteringsoperationer. Jag granskar här huvuddelen av den tillgängliga litteraturen och utgår sedan ifrån Elbert och Schauers (2002) teori om den dualistiska representationen av traumatiska minnen för att redogöra för hur den narrativa identitetskonstruktionen fungerar och vad den teoretiska bakgrunden för NET är. Efter det behandlar jag systematiskt den tillämpade forskning som gjorts om NET, och avslutar med att diskutera dess effekt och implementeringsmöjligheter inom kontexten för den här litteraturstudiens syfte. I ljuset av den tillgängliga litteraturen NET har flera potentiella användningsområden inom krishantering och hemförlovning av personal och flyktingar och har visat sig vara effektiv även med strama resurstillgångar. Trots sin potential är empirin kring NET ännu inte stadigt förankrad jämfört med konventionella metoder. Dock är den teoretiska referensramen i sig själv intressant och själva metoden inbjuder till djupare forskning inom området.