Browsing by Subject "studerande"

Med avstamp i de snabba förändringarna i medielandskapet är det motiverat att undersöka hur studerande förhåller sig till nyheter. Tidigare forskning visar att ungdomar saknar rutiner i sin nyhetskonsumtion och att de inte skiljer mellan amatörproducerat och professionellt medieinnehåll. Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur studerande vid Svenska social- och kommunalhögskolan förhåller sig till nyheter, mot bakgrund av tidigare forskning kring ungdomars attityder till nyheter. En annan frågeställning som besvaras är vilken typ av nyhetsdefinition som aktualiseras bland de studerande och hur den placerar sig i förhållande till mediernas nyhetskriterier. Metoderna som tillämpades var både kvantitativa och kvalitativa. Studien inleddes med en kvantitativ undersökning i form av en enkätundersökning. Efter att innehållet analyserats genomfördes den kvalitativa delen av studien i form av fem strukturerade intervjuer. Det kvalitativa innehållet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultaten visar att studerande vid Soc&kom har ett mer analyserande och reflekterande förhållningssätt nyheter än ungdomar. Informanterna i denna studie ansåg att nyheter är viktigt och prestigefullt, och de flesta kände att de borde konsumera mera nyheter. Även ungdomar upplever att nyheter är viktigt, åtminstone i teorin. Ungdomar saknar däremot rutin i sin nyhetskonsumtion, medan informanterna i denna studie konsumerade nyheter mer regelbundet. Jämfört med tidigare forskning visar resultaten i denna studie att universitetsstudier har en positiv effekt på nyhetskonsumtionen eftersom man blir mer källkritisk och medveten i sin nyhetskonsumtion. Den andra frågeställningen var hur journalistiken förhåller sig till nyheter jämfört med studenternas förhållningssätt. Det fanns inga märkvärdiga skillnader mellan de journalistiska nyhetskriterierna och de kännetecken som de intervjuade informanterna uppgav att får dem att vilja läsa en nyhet. Vissa nyhetskriterier upplevdes som viktigare än andra, till exempel betonade informanterna att de intresseras av nyheter som erbjuder delade värderingar och erfarenheter, är uppseendeväckande samt ligger nära i fråga om plats och kultur. Nyheter som parodierar, är ofullständiga, kontroversiella, eventuellt osanna eller handlar om kändisar verkade inte intressera de intervjuade informanterna.

Schizofreni är en allvarlig stigmatiserad psykisk sjukdom. Personer med schizofreni kan bli diskriminerade pga. sjukdomen, och allmänheten kan ha stigmatiserande och stämplande attityder mot dessa personer. Också personal inom social – och hälsovården kan ha stigmatiserande attityder mot personer med schizofreni. Syftet med denna kandidatavhandling är att studera hurdana upptäckter man i färsk forskning gjort kring stigmatisering och stämpling som påverkar personer med schizofreni, samt att identifiera åtgärder som kan användas för att ändra på attityderna till och minska stigmat av schizofreni. Stämplingsteorin, stigma och socialt avstånd utgör grunden för avhandlingen. Varför personer blir stämplade och hur stigmatiserande attityder uppkommer beskrivs. Genom en selektiv litteraturgenomgång studeras studerandes attityder inom social – och hälsovårdsbranschen, samt allmänhetens attityder mot schizofreni. Resultaten visar att ökad kunskap om schizofreni som sjukdom samt ökad personlig kontakt med personer med schizofreni leder till de bästa resultaten gällande attitydförändring. Det är inte helt klart att ökad kunskap i sig har stor effekt, men kombinerat med personlig kontakt har det en positiv effekt i att förändra attityder. Erfarenhetsexperter kunde vara en åtgärd som kunde användas t.ex. i utbildningen inom social – och hälsovårdsbranschen.