Browsing by Subject "tjänsteman"
Now showing items 1-2 of 2
-
(2020)År 2004 trädde en allmän bestämmelse om underlåtenhet i kraft i strafflagen. Före ikraftträdandet fanns det ingen allmän bestämmelse om underlåtenhet i den finska strafflagen, vilket ledde till att rättsfall angående ämnet avgjordes på basis av rättslitteratur och rättspraxis. Efter reformen 2004 blev regleringen om underlåtenhet bättre, men har fortfarande ansetts vara vag. Den vaga regleringen leder till frågeställningar främst kring oäkta underlåtenhet, där gärningsmannen har en särskild rättslig skyldighet att förhindra en följd. När har en person en sådan särskild rättslig skyldighet som avses i lagbestämmelsens 2 mom.? Hur långt utsträcker sig detta ansvar? Syftet med den här avhandlingen är att utreda innebörden av 3 kap. 3 § 2 mom. i strafflagen och begreppet oäkta underlåtenhet. Avhandlingen koncentrerar sig på en del av den första punkten i bestämmelsen som gäller personer som har en tjänst, det vill säga är i ett tjänsteförhållande. Målet är att genom att försöka utreda problematiken och innebörden gällande lagbestämmelsens 2 mom. komma till slutsatser om hur den vaga regleringen av oäkta underlåtenhet syns i domstolsavgöranden och vilka följder det har. Avhandlingen går igenom grundläggande begrepp och material. Kärnan i avhandlingen utgörs av rättsfallsanalyser. Resultatet i avhandlingen är att den vaga regleringen av oäkta underlåtenhetsbrott kan leda till svåra situationer för tjänstemän, eftersom de inte alltid har kunskap om att de har en sådan särskild rättslig skyldighet som avses i lagbestämmelsen. Eftersom lagen inte föreskriver om underlåtenhet så specifikt, har domstolsavgörandena och deras noggranna och tydliga argument samt motiveringar ytterst stor betydelse. Domstolarnas arbete och avgörande blir här alltså i proportion till lagbestämmelsen mycket stor. Domstolarnas prövning i det enskilda fallet kan anses bli ännu viktigare än i andra sammanhang.
-
(2023)Gärningar som en tjänsteman eller tjänsteinnehavare begår under fritid kan skada dennas tillförlitlighet och leda till åtgärder från den statliga eller kommunala arbetsgivaren. Syftet med avhandlingen är att undersöka under vilka omständigheter brott som en tjänsteman eller tjänsteinnehavare begår under fritid leder till uppsägning, hävning eller upplösning av tjänsteförhållandet. Uppsägning och hävning av arbetsavtalsförhållande behandlas också då detta jämförs med uppsägning, hävning eller upplösning av tjänsteförhållande. Syftet med jämförelsen är att undersöka om omständigheterna som leder till avslutandet av ett tjänsteförhållande och ett arbetsavtalsförhållande skiljer sig från varandra. I avhandlingen undersöker jag svaret till en rättslig fråga med hjälp av de allmänt accepterade rättskällorna, och därmed används den rättsdogmatiska metoden för att tolka lagen och övrig gällande rätt i förhållande till forskningsfrågan. Utgångspunkten för avhandlingen är statstjänstemannalagen (750/1994), lagen om tjänsteinnehavare i kommuner och välfärdsområden (304/2003) och arbetsavtalslagen (55/2001). Utöver detta används finsk rättslig litteratur och rättspraxis, eftersom den konkret belyser under vilka omständigheter en tjänstemans och tjänsteinnehavares gärningar som skett under fritid kan leda till avslutande av ett tjänsteförhållande. Lagstiftningen uttrycker inte direkt att brott som en tjänsteman eller tjänsteinnehavare begår på sin fritid kan leda till uppsägning, hävning eller upplösning av tjänsteförhållande. Rättspraxisen indikerar dock att brott som en tjänsteman eller tjänsteinnehavare begår under fritid kan leda till avslutandet av tjänsteförhållandet, och att det i varje fall krävs en helhetsbedömning för avgörandet av fallet. Rättspraxisen visar även att omständigheterna som kan leda till uppsägning, hävning eller upplösning har att göra med brottets art och tjänsteförhållandets karaktär.
Now showing items 1-2 of 2