Skip to main content
Login | Suomeksi | På svenska | In English

Browsing by Subject "trafficking"

Sort by: Order: Results:

  • Sarjanna, Pulkkinen (2021)
    Syftet med avhandlingen är att utföra en genomgång av prostitutionslagstiftningen i Tyskland och Sverige, och därefter genomföra en jämförande analys av vilken inverkan lagstiftningen haft på omfattningen av människohandel för sexuella ändamål i respektive land. Jämförelsen baserar sig på statistik och material från myndigheter och andra organisationer. Intresset i att jämföra situationerna i Tyskland och Sverige baserar sig på att ländernas prostitutionslagstiftning skiljer sig grundläggande från varandra. Sverige var det första landet i världen som kriminaliserade köp av sexuella tjänster men inte försäljning av dem, medan sexhandeln i Tyskland är avkriminaliserad, med vissa regleringar. Både människohandel för sexuella ändamål och prostitution är som fenomen väldigt svåra att mäta, och därmed är även den verkliga omfattningen av dem svår att uppskatta. I Tyskland presenteras årligen rapporter om antalet misstänkta fall av människohandel samt beräkningar om den verkliga utbredningen av verksamheten, och dessa fungerar som bas för jämförelsen i avhandlingen. I Sverige har Polismyndigheten under de senaste åren valt att inte presentera några uppskattningar på vare sig antalet fall eller antalet offer av människohandel. Därmed baseras jämförelsen för Sveriges del endast på de registrerade fallen av människohandel för sexuella ändamål i landet, vilket mycket sannolikt lämnar ett stort mörkertal. I Sverige verkar antalet kvinnor inom gatuprostitutionen halverats samt efterfrågan på sexköp minskats sedan införandet av den så kallade sexköpslagen. Efterfrågan ses som en av de avgörande faktorerna då det kommer till förekomsten av människohandel för sexuella ändamål, och därmed kunde man se att sexköpslagen även haft en positiv inverkan på omfattningen av människohandel i Sverige. Även i Tyskland har antalet utredda fall av människohandel för sexuella ändamål sjunkit sedan prostitutionslagen infördes, men myndigheter och forskare i ämnet anser inte att legaliseringen av sexhandeln är den avgörande faktorn i fallet. Istället finns det andra faktorer, till exempel resurser hos myndigheterna, som kan ha haft en större inverkan. Eftersom det är svårt att dra några definitiva slutsatser på basis av de tillgängliga uppgifterna, ska resultaten i avhandlingen främst ses som jämförande iakttagelser.
  • Viola, Pulkkinen (2020)
    Forskning om människohandel har behandlats kritiskt under 2000-talet och både metodologiska och etiska problem har identifierats. Problemet ligger i svårigheten att identifiera offer för människohandel, hitta offer som vill delta i forskningen, utföra forskningen enligt etiska principer och producera resultat som stöds av ett tillräckligt representativt urval. Människohandel som ett fenomen är tvärvetenskaplig, komplex och påverkas av olika faktorer. I denna litteraturöversikt försöker jag ta reda på vilka socialpsykologiska faktorer som påverkar produktionen av forskningen gällande människohandel. Syftet med min avhandling är att utföra en litteraturöversikt över forskning i människohandel med fokus på offren och att identifiera utmaningar och möjligheter i denna litteratur. Konceptet offer gäller i studien dem som är invandrare och har blivit allvarligt exploaterade enligt skalan för människohandel. Både den allmänna dialogen och forskningen har begränsat fokuset på specifika typer av offer och alla former av människohandel har inte fått lika mycket uppmärksamhet. Enligt den aktuella förståelsen är det omöjligt att beskriva ett typiskt offer för människohandel. Emellertid kan man förutsätta, att de flesta av offren befinner sig i en sårbar position som gör dem lättare att utnyttja. Positiva förändringar har skett i institutionernas verksamheter och den allmänna kunskapen om människohandel har förbättrats. Enligt litteraturen finns det ändå behov för utveckling: definitioner måste vara konsekventa och uppdaterade, alla typer av människohandel måste undersökas, bakomliggande faktorer som kan orsaka människohandel måste identifieras, hjälpsystemens och myndigheternas verksamhet för offer skall uppmuntras och nya datainsamlingsmetoder bör utvecklas.