Browsing by Subject "transparens"
Now showing items 1-3 of 3
-
(2023)I denna avhandling analyserar jag arbetsprocessen och legitimiteten kring lagberedningen av äldreomsorgsreformen samt lagen om personaldimensionering. Äldreomsorgslagstiftningen är i denna avhandling av intresse, eftersom lagberedningsarbetet inkluderat flera olika aktörer och intressegrupper från olika sektorer både inom och utanför statsförvaltningen. Därmed kan policyprocessen anses vara ett exempel på kollaborativ styrning. I analysen ligger fokus på input- och throughput-legitimitet; både gällande hur inkluderande processen har varit, hur väl olika typer av intressenter har varit representerade i arbetet, hur transparent processen har varit samt hurdana verkliga påverkningsmöjligheter medlemmarna i arbetsgruppen samt övriga aktörer har haft under beredningen. Analysmaterialet i avhandlingen baserar sig på offentligt material kring arbetsprocessen under lagberedningen och innehåller mötespromemorior från arbetsgruppens och de olika ansvarssektionernas möten, protokoll från diskussionstillfällen, remisser från olika aktörer samt arbetsgruppens slutrapport. Fallstudien utgår från en deduktivt kvalitativ innehållsanalys. Resultatet för studien är att både input-legitimiteten och throughput- legitimiteten för kollaborativa policyprocessen var på en nöjaktig nivå och det fanns brister i både inkludering och representation av relevanta aktörer samt i transparensen av själva arbetsprocessen och därtill brister gällande faktiska påverkningsmöjligheter bland deltagarna.
-
(2023)Myndigheter och beslutsfattare har i offentliga institutioner och företag en stor inverkan på den verksamhet som idkas. Det är avgörande för säkerställandet av demokratin att det finns bestämmelser om mekanismer som säkerställer att beslutsfattarna står till svars för sina handlingar och beslut. Säkerställandet av den offentliga sektorns verksamhet är i synnerhet relevant inom den ekonomiska aktiviteten där transparens och ansvarsutkrävande spelar en avgörande roll för främjande av öppenhet, integritet samt förtroende i makthavarnas verksamhet. På grund av strukturförändringen New public management har utsuddade sektorer uppstått som tydliggör hur statligt ägda företag blandar statligt regi med privat ekonomisk verksamhet. Problematiken är att de statligt ägda företagen ligger i en skärningspunkt mellan offentlig och privat verksamhet men måste trots detta uppfylla kraven på ansvarsutkrävande och transparens som förväntas av offentliga myndigheter. Corporate Social Responsibility används för att öka transparensen i företagsverksamhet genom att främja ansvarsfullt och öppet beteende. Avhandlingen kommer därmed att analysera det som Fortum tar upp i sin CSR-rapport i hur indikatorerna för transparens och ansvarsskyldighet uppfylls i den offentliga sektorns bolagsägande. Genom att undersöka Fortums CSR-rapport kan denna studie bidra till en ökad förståelse för hur den offentliga sektorns bolagsägande kan påverka företagens redovisning av CSR och därmed kommunikationen till intressenterna, medborgarna och samhället. Avhandlingen bygger på OECD:s riktlinjer för multinationella företag, Europeiska revisionsrättens sex centrala komponenter för ansvarsutkrävande, OECD:s riktlinjer för säkerställandet av en högkvalitativ transparens i företag samt Fortums Sustainability rapport för 2022 som motsvarar företagets CSR. De kategorier som analyseras i rapporten består av: roller och ansvar, information och rapportering, ägarfunktion och uttalande om mål, intressentrelationer, portföljen och finanser samt risker och riskfaktorer. Resultatet av analysen var av verifierande karaktär där Fortum till stor del rapporterat om de kategorier som krävs av ett statligt ägt företag där företaget mest betonade vikten av information, rapportering och uttalande om mål. Det konstateras även att Fortum starkt betonar kontakten till sina intressenter.
-
(2018)Syftet med denna avhandling är att undersöka hur nättjänsten Granskaupphandlingar.fi bidrar till uppfyllandet av god förvaltning i offentliga upphandlingar. God förvaltning kan anses som en del av en effektiv och välfungerande offentlig förvaltning, således även offentliga upphandlingar. Granskaupphandlingar.fi är en nättjänst skapad av statens upphandlande enhet, Hansel Ab, för att öka transparens i offentliga upphandlingar. I tjänsten finns samtliga statliga upphandlingar öppna för granskning av vem som helst, exklusive sekretessbelagda upphandlingar. Tjänstens information baserar sig på data från statens betalade köpfakturor. Begreppet ”god förvaltning” (eng: Good Governance) kan definieras på flera olika sätt, men ses i detta arbete främst som integritet, avsaknad av missbruk och korruption, samt transparens utåt till samtliga samhälleliga aktörer i den offentliga förvaltningen. Analysen av Granskaupphandlingar.fi görs med hjälp av ett policyinstrument skapat av OECD (Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling): OECD:s principer för integritet i offentliga upphandlingar (eng: OECD Principles for Integrity in Public Procurement). Policyinstrumentet är en rapport innehållande 10 principer som av OECD anses stöda uppfyllandet av god förvaltning i offentliga upphandlingar. Policyinstrumentet innehåller även en del som behandlar den praktiska implementeringen av principerna, samt en del som fokuserar på ett pilotprojekt för implementeringen av principerna. Detta arbete kommer endast att jämföra principernas innehåll och hur deras värden uppfinns i Granskaupphandlingar.fi, och således begränsa sig till användandet av del 1 i instrumentet och själva principerna. Granskaupphandlingar.fi stöder som helhet policyinstrumentets övergripande mål, samt konkret principernas innehåll via att den sparar samt offentliggör information om upphandlingar (konkurrens- och icke konkurrensutsatta), man får via tjänsten insyn i att upphandlingarna för samtliga institutioner är lämpliga för uppfyllandet av deras uppgifter, ett ytterligare lager av översyn i offentliga upphandlingar införs samt genom att skapandet av själva tjänsten skapat en möjlighet och via det intresse för samhället att genomföra en dylik övervakning. De enda principerna som inte på ett betydande sätt stöds av Granskaupphandlingar.fi är principerna 4, 8 och 9, detta eftersom att dessa principer främst gäller saker som tjänsten inte ens ämnar påverka (som t.ex. tjänstemannaexpertis). Tjänstens främsta brist gällande främjandet av god förvaltning är den stora mängden upphandlingar som pga. sekretess lämnats utanför, samt risken för att upphandlingskontona som fakturorna kategoriseras enligt missbrukas
Now showing items 1-3 of 3