Browsing by Subject "trauma"
Now showing items 1-4 of 4
-
(2018)I nuläget är över 65 miljoner människor på flykt från sina hem, varav hälften är barn under 18 år. Många av barnen reser ensamma eller separeras från sina familjer under flykten. Ensamkommande flyktingbarn definieras som personer under 18 år som anländer utan sina föräldrar. Till Europa anlände år 2015 runt 80 000 ensamkommande flyktingbarn. Syftet med denna avhandling är att på basis av tidigare studier beskriva förekomsten av psykisk ohälsa hos ensamkommande flyktingbarn och identifiera risk-och skyddsfaktorer som påverkar deras psykiska hälsa. Denna avhandling genomförs som en litteraturstudie. Resultatet visar att de vanligaste psykiska symtomen hos ensamkommande flyktingbarn är relaterade till ångest, depression och posttraumatiskt stressyndrom. Tre centrala riskfaktorer som inverkar på barnens psykiska hälsa identifierades: traumatiska upplevelser, social isolering och samhälleliga faktorer. Traumatiska upplevelser var den faktor som i högsta grad ökar risken för psykisk ohälsa men även migrationsprocessen i det nya landet hade stor inverkan. Vidare identifierades tre skyddsfaktorer som inverkar på barnens psykiska hälsa: socialt stöd, skolan och individuella copingstrategier. Det sociala stödet kunde komma från familj, vänner eller professionella. Individuella copingstrategier, som positiv attityd och tron har även visat sig ha stor betydelse för barnens psykiska hälsa. Det är viktigt att vuxna som kommer i kontakt med ensamkommande flyktingbarn har kunskap om barnens situation och psykiska hälsa för att kunna förebygga psykisk ohälsa. Det skulle även vara viktigt med ett bättre samarbete mellan olika instanser, eftersom många av barnen uppger att de känner sig ensamma trots att de är omgivna av många stödpersoner.
-
(2023)Människan är mest sårbar i barndomen då utvecklingen är mest betydande. Ogynnsamma barndomsupplevelser, så som bland annat misshandel, försummelse och missbruk i hemmet, kan skada barnet på många olika sätt. Mitt syfte med denna avhandling är att på basis av tidigare forskning redogöra för hur barndomstrauma i hemmet inverkar på 1) barnets kognitiva, sociala och emotionella utveckling och 2) den sociala identiteten. Arbetet genomförs som en litteraturöversikt av befintlig forskning och empiriska studier inom ämnet och källorna härstammar från socialpsykologiska och barnpediatrikiska journaler. Flera av studierna som används baserar sig på den kända CDC-Kaiser ACE-forskningen. Resultaten tyder på att förekomsten av ogynnsamma barndomsupplevelser är hög. Ungefär en av åtta personer har upplevt fyra eller flera barndomstrauman hemma någon gång i sin barndom, vilket tyder på en väldigt hög förekomst av ogynnsamma barndomstrauman i hemmet. Till ogynnsamma barndomsupplevelser räknas fysiska, psykiska och sexuella övergrepp, föräldrars psykiska ohälsa, missbruk i hemmet, våld mot modern, föräldrarnas separation eller skilsmässa, kriminalitet i hemmet samt fysisk och psykisk försummelse. Resultaten visar även att dessa ogynnsamma barndomsupplevelser kan ha en skadlig effekt på barnets utveckling. Det finns ett samband mellan sexuell och fysisk misshandel och försämrad social kognition. Dessutom tyder studier på att personer som upplevt barnmisshandel visar fler tecken på emotionell dysreglering än personer som inte upplevt barnmisshandel. Dessutom har personer som växt upp med ogynnsamma barndomsupplevelser en större risk för att drabbas av psykiska sjukdomar, som bland annat depression i vuxendomen. Studier har även hittat en positiv korrelation mellan ACE:s och självmordsbeteende, depression, ensamhet, stress och en negativ korrelation med självuppfattning och självförtroende. Alla barn blir dock inte drabbade av dessa negativa effekter, då den individuella resiliensen och den posttraumatiska tillväxten hindrar människan från att drabbas hårt.
-
(2018)Familjevåld ett allvarligt socialt problem som har en tendens att bli generationsöverskridande. Tidigare forskning har visat att ett tidigt ingripande är viktigt när det gäller att få stopp på familjevåld. För att kunna ingripa måste man ha kunskap om kännetecken för våld och vilka faktorer som ökar risken för att våldet fortsätter över generationsgränserna. Med denna kandidatavhandling vill jag öka förståelsen för hur familjevåld kan bli generationsöverskridande. Jag vill med avhandlingen få svar på frågan ”Hur kan man som socialarbetare identifiera riskfaktorer för generationsöverskridande våld enligt litteraturen?”. Jag har genom en litteraturöversikt kartlagt de faktorer som enligt socialarbetare i litteraturen ökar risken för att personer som upplevt familjevåld i barndomen senare i livet använder sig av våld i den egna familjen. Fenomenet granskas ur ett socialarbetarperspektiv. Centrala utgångspunkter för avhandlingen är generationsöverskridande, trauma och riskfaktorer. Enligt litteraturen har socialarbetare bedömt att långvarig utsatthet, missbruk och psykisk ohälsa, samt komplexa kombinationer av problem är riskfaktorer som kan leda till att familjevåld blir generationsöverskridande. Problemens komplexitet och ackumulering av problem är tydliga riskfaktorer för generationsöverskridande enligt litteraturen. Problemen förekommer sällan i enskild, isolerad form, utan det är frågan om komplexa härvor som är svårlösta då många faktorer samtidigt ska tas i beaktande. Sammankopplingen med missbruk är en central riskfaktor. Även marginalisering och svaga sociala nätverk ökar risken.
-
(2017)Sexuell misshandel har varit ett globalt problem genom tiderna. Problemets prevalens och räckvidd har även regelbundet aktualiserats då olika fall av sexuell misshandel nått medierna. Sexuell misshandel har främst utforskats ur misshandlarens synvinkel i form av egenskaper som gör en individ till en misshandlare. Man har också undersökt konsekvenserna av sexuell misshandel en hel del, men främst har man iakttagit konsekvenserna av sexuell misshandel av barn. Syftet med denna avhandling är att på basis av tidigare forskning undersöka konsekvenserna av sexuell misshandel för barn, ungdomar och vuxna. Jag har valt att dessutom inrikta mig på sociala konsekvenser av sexuell misshandel. Avsikten med denna åtskillnad av åldersgrupperna är att kunna synliggöra skillnader i konsekvenserna beroende på åldern då misshandeln inträffar och därav att kunna lyfta fram brister i dagens behandling av offer. Idag behandlas ofta offer i samma ålder på samma sätt trots att deras symtom är olika på grund av att de misshandlats vid olika tidpunkter i sina liv. Avhandlingen är en litteraturstudie som baserar sig på litteratur och artiklar som behandlar området i fråga och som valts ut enligt på förhand bestämda urvalskriterier. Resultaten visar att de sociala konsekvenserna för det mesta är olika i de olika ålderskategorierna. Konsekvenserna överlappar varandra delvis medan specifika konsekvenser också är karakteristiska för varje ålderskategori skilt för sig. De sociala konsekvenserna visade sig vara många och mängden konsekvenser verkar vanligen vara färre för ett offer i en högre ålder. Avhandlingen sammanfattar resultaten kring de sociala konsekvenserna av sexuell misshandel samt bekräftar att det finns skillnader i konsekvenserna beroende på offrets ålder då misshandeln inträffar. Därmed bör offrets ålder då misshandeln inträffade beaktas vid uppgörandet av behandlingsplan. Avhandlingen bidrar till existerande litteratur genom att ta upp specifikt de sociala konsekvenserna av sexuell misshandel och dessutom i tre olika ålderskategorier var för sig. Dessutom bidrar avhandlingen med kunskap kring traumats utveckling och sexuell misshandel som fenomen.
Now showing items 1-4 of 4