Browsing by Subject "ungdom"

I denna kandidatavhandling granskar jag barns och ungdomars erfarenheter av att bo på barnskyddsanstalter. Jag har avgränsat området till två begrepp som jag specifikt undersöker, delaktighet och kontroll. Syftet med min avhandling är att undersöka barns upplevda delaktighet i och med vardagsbeslut på barnhemmen samt upplevda erfarenheter av kontrollen som utförs av personalen som är en stor del av vardagen på barnhemmet. Metoden jag har använt i min avhandling är systematisk litteraturöversikt. Jag har granskat, läst och analyserat sju studier som handlar om barns och ungas liv på barnhem ur deras perspektiv. Dessa studier är från Sverige och Finland och är vetenskapliga artiklar, doktorsavhandlingar och pro-gradu arbeten. Alla studier omfattar intervjuer med barn och ungdomar. I studierna jag har tagit del av har barnen och ungdomarna intervjuats om specifika fenomen, dessa fenomen kan till exempel vara erfarenheter delaktighet och förhållandet med personalen. Min teoretiska referensram består av fyra begrepp. Dessa begrepp är barns perspektiv, delaktighet, barn som social aktör samt social kontroll. Resultaten av de sju studierna var mångsidiga, de upplevde vardagen och livet på barnhemmen som både positiv och negativ. De centrala resultaten var att barnen inte kände sig tillräckligt sedda, hörda och delaktiga då det handlade om beslut inom barnskyddet samt vardagsbeslut på barnhemmen. De kände att de inte togs på allvar och blev behandlade snarare som objekt än som självständiga individer. De upplevde att kontrollen, det vill säga reglernas och begränsningarnas existens var viktig men även orättvis. De barnen som hade positiva erfarenheter från barnhemmen kände sig även delaktiga och upplevde kontrollen, det vill säga reglerna och begränsningarna som rättvisa och viktiga. De som hade negativa erfarenheter kände sig inte delaktiga och de kände att de inte togs på allvar. Jag har på basis av resultaten kommit fram till att barn och ungdomar som har en allmänt positiv inställning till att bo på diverse barnskyddsanstalter även får känslan av att de blir hörda och sedda eftersom de inte endast tänker i negativa banor. Medan de som har en allmän negativ attityd gentemot barnskyddsanstalter och livet överlag inte heller ger en chans åt sig själv att forma en positiv upplevelse av barnhem, de anser att allting på dessa anstalter är negativt.

Sexuell misshandel har varit ett globalt problem genom tiderna. Problemets prevalens och räckvidd har även regelbundet aktualiserats då olika fall av sexuell misshandel nått medierna. Sexuell misshandel har främst utforskats ur misshandlarens synvinkel i form av egenskaper som gör en individ till en misshandlare. Man har också undersökt konsekvenserna av sexuell misshandel en hel del, men främst har man iakttagit konsekvenserna av sexuell misshandel av barn. Syftet med denna avhandling är att på basis av tidigare forskning undersöka konsekvenserna av sexuell misshandel för barn, ungdomar och vuxna. Jag har valt att dessutom inrikta mig på sociala konsekvenser av sexuell misshandel. Avsikten med denna åtskillnad av åldersgrupperna är att kunna synliggöra skillnader i konsekvenserna beroende på åldern då misshandeln inträffar och därav att kunna lyfta fram brister i dagens behandling av offer. Idag behandlas ofta offer i samma ålder på samma sätt trots att deras symtom är olika på grund av att de misshandlats vid olika tidpunkter i sina liv. Avhandlingen är en litteraturstudie som baserar sig på litteratur och artiklar som behandlar området i fråga och som valts ut enligt på förhand bestämda urvalskriterier. Resultaten visar att de sociala konsekvenserna för det mesta är olika i de olika ålderskategorierna. Konsekvenserna överlappar varandra delvis medan specifika konsekvenser också är karakteristiska för varje ålderskategori skilt för sig. De sociala konsekvenserna visade sig vara många och mängden konsekvenser verkar vanligen vara färre för ett offer i en högre ålder. Avhandlingen sammanfattar resultaten kring de sociala konsekvenserna av sexuell misshandel samt bekräftar att det finns skillnader i konsekvenserna beroende på offrets ålder då misshandeln inträffar. Därmed bör offrets ålder då misshandeln inträffade beaktas vid uppgörandet av behandlingsplan. Avhandlingen bidrar till existerande litteratur genom att ta upp specifikt de sociala konsekvenserna av sexuell misshandel och dessutom i tre olika ålderskategorier var för sig. Dessutom bidrar avhandlingen med kunskap kring traumats utveckling och sexuell misshandel som fenomen.

Stigmatisering av mentala sjukdomar har såväl sociala som psykologiska komponenter och opererar på strukturella, mellanmänskliga och individuella nivåer. Stigma i koppling till mentala sjukdomar innebär en negativ social stämpling av en person eller grupp som har blivit diagnostiserad med eller uppvisar symptom på en psykisk sjukdom. Det här åtföljs i sin tur av negativa kognitiva, affektiva och beteendemässiga reaktioner. Syftet med denna litteraturöversikt är att granska stigma i koppling till mentala sjukdomar på olika nivåer och behandla fenomenet i ungdomens kontext. I samband med det här lyfter avhandlingen även fram stigmats konsekvenser för hjälpsökande beteende hos en individ med en mental sjukdom. Behandlingen av nivåer och processer av stigma tar utgångspunkt i offentlig-, själv-, associerad-, och strukturellt stigma. Därtill fungerar socialpsykologiska komponenter, så som fördomar, stereotyper och innehållande kategoriseringsprocesser, som ramar. Resultaten visar att vanliga negativa reaktioner mot individer med mentala sjukdomar är bland annat socialt avståndstagande, skuldbeläggning, ogillande, ilska och rädsla. Forskning visar därtill att mentala sjukdomar ofta framträder för första gången i ungdomen och som en naturlig följd blir stigma närvarande i ett tidigt livsskede för unga med mentala sjukdomar. Stigmaforskningen har i stort fokuserat på vuxna individer. Nyare forskning visar att ungdomens många utvecklingsområden, framförallt identiteter, kognitiva förmågor och självkoncept kan komma att påverkas negativt av omgivningens stigmatiserande syner och beteenden. Det här riskerar i sin tur att internaliseras hos den sjuka individen, vilket förstärker självstigmat, som i sin tur identifierats som en av de största barriärerna mot hjälpsökande beteende bland unga. Att bredda förståelsen för stigmatisering av mentala sjukdomar och belysa dess roll i ungdomen samt vilka konsekvenser det får för en ung persons hjälpsökande beteende är en viktig komponent i såväl minskandet av stigma kring mentala sjukdomar som ökandet av ungas benägenhet att söka vård. Detta gynnar individer som är direkt drabbade av en mental sjukdom och stigma, samt deras närmaste krets och samhället i stort.