Browsing by Subject "ungdomar"
Now showing items 1-8 of 8
-
(2021)Denna avhandling presenterar resultaten av en kvalitativ intervjustudie vars syfte är att undersöka på vilket sätt covid-19 påverkar sysselsättningen av arbetslösa ungdomar. Studien har två frågeställningar som lyder: 1. Hur har socialdistanseringen påverkat arbetet med arbetslösa ungdomar? och 2. På vilket sätt skapar Covid-19 social exklusion bland arbetslösa ungdomar?. Det genomfördes två stycken tematiska parintervjuer med professionella som arbetar med arbetslösa ungdomar i olika ungdomsverkstäder. Principerna för en kvalitativ teoristyrd innehållsanalys användes där respondenternas upplevelser kunde delas in i fyra kategorier: Distansarbete utmanar arbetet med arbetslösa ungdomar, distansarbete – ett bra komplement för sysselsättningen, polarisering bland de unga och ungas möjlighet till sysselsättning. I resultaten framkommer det att distansarbete och socialdistansering försvårar arbetet med arbetslösa ungdomar, vilket även stämmer överens med tidigare forskning. På distans är det svårt att stöda och hjälpa unga att hitta sysselsättning vilket är viktiga faktorer för aktiveringen av ungdomar. Ungdomars upplevelser av social exkludering på grund av covid-19 visar en tydlig tudelning. Resultaten visar att många ungdomar mår väldigt dåligt på grund av pandemins restriktioner, samtidigt finns det många ungdomar som upplever att de blivit en i mängden och att hela världen blivit marginaliserad då alla har svårt att få sysselsättning.
-
(2020)Att vara populär ses som någonting eftersträvansvärt av många skolungdomar. Forskning visar dock att det också finns negativa konsekvenser av popularitet. De som inte är populära i en skola påverkas negativt av att de som försöker bli eller är populära kan använda våld och mobbning för att uppnå eller bevara sin statusposition. De som strävar efter att bli populära kanske inte inser hur illa de beter sig eller vilka långsiktiga konsekvenser deras inlärda sätt att bete sig kan ha. Syftet med studien var att granska de negativa aspekterna, främst konsekvenser, av popularitet bland skolungdomar. Avhandlingen är en litteraturgenomgång och fokuserar på Cillessens (2011) definition av popularitet istället för äldre studier om att vara omtyckt, även kallad sociometrisk popularitet. Studien kom fram till att popularitet har en del negativa konsekvenser både för de populära och för de omkring dem. Åtgärdsprogram som inriktar sig på skolungdomars välmående borde ta i beaktande hur skolungdomarna själva upplever den statushierarki som de befinner sig i och hjälpa dem att bygga en statushierarki som fördömer våld och mobbning istället för att belöna den, och att personer med en högre status har ett ansvar som rollmodeller.
-
(2020)Antalet unga som marginaliseras har ökat under de senaste åren. Det har rått en diskussion kring ämnet både i medierna och i politiken och olika åtgärder har tagits för att försöka stoppa och förebygga att ungdomar marginaliseras. I den här avhandlingen kommer jag att granska den allmänna diskussionen i media kring ungdomars marginalisering. Mitt syfte med avhandlingen är att besvara frågorna: Hurdana sociala konstruktioner och strukturer finns i artiklarna? Blir de ungas röst hörd i artiklarna om ungdomsmarginalisering? Mitt forskningsmaterial består av 16 stycken nyhetsartiklar gällande ungdomsmarginalisering ur Svenska Yle. Artiklarna är publicerade mellan 2016 och 2019. Jag har utfört en kvalitativ innehållsanalys av materialet. Min avhandling använder sig av den socialkonstruktionistiska teorin, det vill säga utgår ifrån tanken om att verkligheten är socialt konstruerad av människor. Avhandlingen innehåller även aspekter ur genusvetenskapen och diskuterar kring ämnet ur ett genusvetanskapligt perspektiv. Resultatet av min forskning visar att det är viktigt att unga etablerar sig på arbetsmarknaden eller studerar. Även samhällets kostnader för marginalisering, det individuella ansvaret och forskningsbaserade fakta var centralt. Det visade sig att de som uttalar sig om ungdomsmarginalisering i materialet till största delen var professionella inom olika branscher, politiker, akademiker och forskare. De ungas röst blev inte hörd.
-
(2024)Ensamhet är ett allmänt förekommande problem som har negativa konsekvenser för välmående hos såväl yngre som äldre generationer. Ensamhet definieras som en subjektiv upplevelse som beror på att personen upplever hens sociala relationer eller sociala nätverk som bristfälliga antingen i kvantitet eller kvalitet. Trots att sociala medier underlättat kommunikationen bland människor är det flera som känner sig ensamma. Sociala medier är en samling av teknologier som används för kommunikation, statusuppdateringar och för tillgång till olika sociala nätverk. Syftet med denna litteraturöversikt är att presentera tidigare forskning om relationen mellan användningen av sociala medier och ensamhet bland ungdomar. Valet av denna målgrupp baserar sig på att de flesta studier som undersöker sambandet mellan sociala medier och ensamhet är utförda bland ungdomar. Ungdomstiden är speciellt viktig för skapandet av gemenskap och sociala relationer. Litteratur som presenteras i denna avhandling behandlar relationen mellan sociala medier och ensamhet, utöver detta presenteras relevant statistik om fenomenet. Studier har visat att sociala medier används för flera olika syften, dels kan sociala medier användas för att upprätthålla kontakt med vänner medan det i andra fall kan användas för att kompensera för bristfälliga sociala relationer. Resultaten visar att sociala medier används av ungdomar för underhållning, kommunikation med vänner, för att lära känna nya människor samt för att undvika känslor av ensamhet. Sambandet mellan sociala medier och ensamhet är inte entydiga. Studier har visat att sociala medier kan bidra till förstärkande av sociala relationer, genom ökad kommunikation med vänner. Däremot kan sociala medier öka på ensamhet bland ungdomar som inte upplever sociala medier som meningsfulla. Faktorer som självbild och intimitet på sociala medier kan även bidra till upplevelsen av ensamhet. Sammanfattningsvis kan ensamhet inte förklaras enbart utifrån användningen av sociala medier utan är ett komplext fenomen som består av flera olika beståndsdelar. Avhandlingen avslutas med en diskussion om dess styrkor och svagheter.
-
(2024)Fakultet: Svenska social- och kommunalhögskolan Utbildningsprogram: Kandidatprogrammet i samhällsvetenskaper Studieinriktning: Socialpsykologi Författare: Emma Tanskanen Arbetets titel: Sociala medier och depression: En socialpsykologisk litteraturöversikt Arbetets art: Kandidatavhandling Månad och år: Januari 2024 Sidantal: 32 Nyckelord: Depression, sociala medier, ungdomar, social jämförelse, positiva, negativa Handledare: Rasmus Mannerström Förvaringsställe: E-thesis Antalet sociala medieplattformar har växt omfattande under de senaste decennierna, vilket också ökat på antalet användare speciellt bland ungdomar. I samband med ökning i användningen av sociala medier har det också observerats en ökning av depression (Duggan & Brenner 2013; Lin et al., 2016). Tidigare forskning har fokuserat på varierande samband mellan sociala medier och depression. Resultat angående negativa samband med sociala medier och depression är i en dominerande roll jämfört med de positiva sambanden. Syftet med denna litteraturöversikt är att på basis av tidigare forskning identifiera ifall det finns en korrelation mellan användning av sociala medier och depression. Dagens ungdomar växer upp tillsammans med sociala medier och utsätts av innehåll de inte kan reglera, vilket visat samband med depression (Radovic et al., 2017). Leon Festingers (1957) teori om social jämförelse är en viktig och central källa inom forskning som behandlar social jämförelse i samband med sociala medier och depression. Andra centrala källor består av litteratur som är inriktade på sociala medier och depression. Inledningen introducerar ämnet och formulerar problemområdet, följt av avgränsning och metod. Litteraturöversikten inleds med en presentation av bakgrund om social jämförelse samt sociala medier och depression, varefter en analys på basis av tidigare forskning av sambanden mellan användning av sociala medier och depression presenteras i form av indelningen till negativa och positiva. Sedan sammanfattas teorin och resultaten av litteraturöversikten, varefter avhandlingen avslutas genom kritisk diskussion av litteraturöversikten, inklusive deras tillförlitlighet. Resultaten från tidigare forskning bekräftar genom flera påverkande faktorer sambandet kring ungdomars användning av sociala medier och inverkan på depression. Med tanke på den digitala närvaron i samhället är forskning kring depression ett aktuellt och komplext fenomen, vilket kräver mer forskning. Förslag på fortsatt forskning diskuteras vidare i diskussionskapitlet. Sammanfattningsvis kan ökad kunskap kring hälsosamma mediavanor minimera de negativa sambanden till depression hos ungdomar.
-
(2020)Mitt syfte med denna avhandling har varit att forska och förstå hur ungdomars psykiska ohälsa konstrueras i media genom att undersöka artiklar ur dagstidningarna Helsingin Sanomat och Hufvudstadsbladet. Av tidigare forskning får vi en bild av att psykisk ohälsa hos ungdomar inte ökat de senaste årtiondena, trots att användningen av psykiatrisk service har ökat. Studien har varit en litteraturöversikt med metoden induktiv innehållsanalys. Jag har valt att använda mig av social konstruktion som min teoretiska referensram. Metoden i min avhandling har varit induktiv innehållsanalys av 16 artiklar från 2019–2020 ur Helsingin Sanomat och Hufvudstadsbladet. 8 artiklar ur vardera tidningen. Metoden utfördes genom en grovkategorisering av artiklar som sedan ledde till subkategorier och de slutgiltiga kategorierna blev följande tre: 1. Bristfällig vård 2. Oro över ungdomars psykiska hälsa 3. Ekonomi. Resultaten i denna avhandling strider delvis mot tidigare forskning. De tyder på att media konstruerar en bild av en bristfällig psykiatrisk vård, samtidigt som de uttrycker en oro över hur ungdomar mår idag, trots att tidigare forskning beskriver att ungdomars psykiska ohälsa inte ökat. Likheter mellan tidigare forskning och resultaten i denna undersökning finns, eftersom båda beskriver den ökade mängden sjukledighet och sjukpension på grund av psykisk ohälsa. Resultaten visar även skillnader i vad de olika tidningarna lyfter fram för problem. Till exempel var det enbart Hufvudstadsbladet som lyfte fram bristen på svenskspråkig service inom den psykiatriska vården, medan Helsngin Sanomat ensam betonade ekonomiska följder. Ur resultaten kommer det fram att allt fler ungdomar söker sig till den psykiatriska vården och mängden sjukledighet och sjukpension på grund av psykisk ohälsa ökat. Samtidigt blir det oklart om mängden psykisk ohälsa i sig ökat eller om stigmatiseringen i samhället minskat och därför även tröskeln till att prata om psykisk ohälsa minskat.
-
(2019)Ungdomar som befinner sig utanför studier och arbetsliv löper risk för en rad negativa konsekvenser såsom; marginalisering, ekonomiska svårigheter och sämre boendevillkor. Syftet med kandidatavhandlingen är att redogöra för inverkan av olika samhällsåtgärders effekter i försök att förebygga marginalisering bland ungdomar i Finland. Det empiriska materialet utgörs av en litteraturstudie. På basen av litteraturstudien kan samhällsåtgärderseffekterna resultat delas in tre kategorier: samhällsåtgärder som haft effekt, samhällsåtgärder som haft effekt i någon mån och samhällsåtgärder som inte haft någon effekt. Samhällsåtgärder som haft mest positiv inverkan på ungdomar är t.ex. Navigatorn och ungdomsverkstäder. Samhällsåtgärder som haft effekt i någon är t.ex. arbetskraftsbyråns åtgärder, förutsatt att ungdomar har en god livshantering och kan tillämpa den information de fått. Samhällsåtgärder som inte haft effekt hör även hit arbetskraftsbyråns åtgärder. Trots samhällsåtgärder är ungdomars livssituationer ändå i slutändan oförändrade, dvs. de är arbetslösa. Ungdomar är möjligen föremål för institutionell- och strukturell diskriminering vid arbetskraftsbyråer. Detta beror på att arbetskraftsbyråers grundprinciper, rutiner och riktlinjer möjliggör kategoriserande och standardiserade lösningar för ungdomar – som bevisligen visat sig vara en ineffektiv samhällsåtgärd. Det finns utrymme till förbättring hos arbetskraftsbyråer, gällande deras arbetssätt, t.ex. kunde de förstärka samarbetet med lågtröskelverksamheter, såsom Navigatorn och ungdomsverkstäder.
-
(2020)Denna avhandling har som syfte att skapa en förståelse för hur praktiska och sociala faktorer påverkar varför ungdomar söker sig till stödtjänster online för psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa som fenomen bland ungdomar, ungdomars hjälpsökande beteende och internetbaserade stödtjänsters framväxt kommer introduceras i ett bakgrundskapitel. Sedan följer två kapitel med praktiska och sociala faktorer som påverkar varför ungdomar söker sig till stödtjänster online. De praktiska faktorerna som påverkar varför ungdomar söker sig till stödtjänster online för psykisk ohälsa enligt tidigare forskning är stödtjänsternas tillgänglighet, ungdomars bekvämlighet med att kommunicera via text och den privata miljön som onlinetjänsterna kan erbjuda. De sociala faktorerna som tidigare forskning tar upp är ungdomars attityder, kännedom och tillit till onlinetjänsterna samt en större möjlighet till självinitiering och hur detta påverkas av den psykisk ohälsans allvar och den unga personens kön. Till de sociala faktorerna hör också en minskad risk för att påverkas av stigma kopplat till psykisk ohälsa och en större möjlighet till anonymitet och en ökad disinhibition. Avhandlingen bidrar med en ökad förståelse för varför ungdomar söker sig till stödtjänster online för psykisk ohälsa och därmed information om hur stödtjänster online vidare kan utvecklas och bättre möta existerande behov hos ungdomar. Fortsatt forskning inom ämnet är viktig på grund av internetbaserade stödtjänsters kontinuerliga utveckling.
Now showing items 1-8 of 8