Browsing by Subject "upplevelser"

De äldre är en intressant demografisk grupp, vars storlek ständigt ökar i Finland. På grund av att ålderdom ibland förknippas med ensamhet är kandidatavhandlingens syfte att undersöka vad de äldre själva associerar med den och hur de upplever den. Fokuset var att undersöka vilka teman som orsakar ensamhet och vad dessa kan bero på. Detta gjordes genom en beskrivande litteraturöversikt, som fokuserade på de äldres upplevelser och åsikter. För att undersöka detta bestod de teoretiska utgångspunkterna av aktivitetsteorin, rollteorin och tillbakadragningsteorin. Materialet analyserades vidare med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Meningen var att fokusera på de äldres subjektiva upplevelser och på vilket sätt de beskriver dem. Dessutom får man en överblick över hur de äldre ser sig själva i vårt samhälle. Resultaten visade att de äldre associerar flera saker med ensamhet och att de kan uppleva den på mycket olika sätt. Det är att sällan enbart en sak som orsakar ensamhet, istället är det ofta en kombination av flera saker. De äldre berättade bl.a. att försämrad funktionsförmåga och att bli änka/änkling orsakade ensamhet. Avhandlingen ger en överblick och djupare förståelse för hur de äldre ser och upplever ensamhet. Ämnet är viktigt att forska om på grund av att en stor del av Finlands befolkning är äldre och deras andel kommer att öka i framtiden.

Mitt syfte med denna studie är att ta reda på hur finlandssvenskar har upplevt vården på barnskyddsanstalt i Finland samt hur de har upplevt tryggandet av deras språkliga rättigheter. Jag har analyserat materialet utifrån maktteori samt anti-förtryckande praktik då dessa teoretiskt kompletterar varandra. Materialet till studien samlades in under perioden december 2022 – februari 2023 genom semistrukturerade intervjuer med tre myndiga finlandssvenska personer som har varit placerade på barnskyddsanstalt i Finland. Materialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultaten visar på tre teman, delaktighet, språk och olovlig frånvaro från anstalten, "hatka" som framkom som ett resultat av upplevelserna. Under temat delaktighet kom det fram ämnen som hur informanterna haft möjlighet att påverka den egna vardagen, relationerna till de runtomkring samt vilken roll och hurdana påverkningsmöjligheter de upplever sig ha haft på möten. I temat språk tangerades vilket språk de ville ha vård samt information om sin vård på, vilket språk de har talat med jämnåriga på barnskyddsanstalten samt med personalen där. Vilket språk möten om deras vård har skett på diskuteras även. Olovlig frånvaro från anstalten eller "hatka" som informanterna talar om, kom fram i mitt material som ett resultat av de upplevelser informanterna haft på barnskyddsanstalterna.

Mitt syfte med avhandlingen var att reda ut hur individer med neuropsykiatriska utmaningar bemötts i barnskyddet, med tanke på hur det individuella behovet besvarats och vilka erfarenheter som kommer fram. Genom semistrukturerade intervjuer fick informanter besvara frågor som berör temat, och berätta om sina egna erfarenheter. Det framkom, att de i allmänhet upplevde, att deras individuella behov inte möttes. Informanterna mötte i olika sammanhang, såsom i socialtjänsterna eller skolan, okunnighet, vilket bidrog till den färdigt existerande upplevelsen av belastning och utsatthet. Det framkom bristfälligt eller oändamålsenligt stöd och bristande delaktighet, och erfarenheter av okunnighet hos professionella samt oändamålsenliga socialtjänster lyftes fram. Informanterna upplevde att de inte blivit hörda såsom Barnskyddslagen tryggar att de borde bli hörda. Men det framkom också positiva och ersättande upplevelser, där en informant upplevt sig vara väl bemött och förstådd - av dessa var det professionella som ansvarade för placeringsplatserna, en del av skolpersonalen, och eftervården. Det bör beaktas att klienterna vid barnskyddet inte haft en diagnos eller diagnoser på neuropsykiatriska utmaningar, men informanterna upplevde, att gott bemötande inte borde kräva en diagnos, och att de ansvariga borde ha förstått, att reda ut grundorsakerna till olika symptom. Som slutsatser av denna studie kan man säga, att individernas erfarenheter varit blandade, men i allmänhet har informanterna upplevt bemötandet och förfarandet som negativt på olika sätt, på systemnivå och individuell nivå, speciellt med tanke på sina neuropsykiatriska utmaningar. Utgångspunkten för social arbete är att en diagnos inte borde behövas för klienter att få ett gott bemötande.

ABSTRACT Självmord är en vanlig dödsorsak och påverkar varje år många finländare. Jag har velat ta reda på vilka upplevelser personer har efter att de förlorat en familjemedlem i självmord. Syftet med min avhandling är att undersöka uppevelser efter en familjemedlems självmord. Min avhandling kommer att koncentrera sig på dessa upplevelser utgående från copingteorin och teorin om stigma. Jag har intervjuat fyra informanter för att analysera hurdana upplevelser dessa personer har. Jag är intresserad av om de upplevt stigma och på vilka sätt de har handskats med sorgen. Studien visar att stigman har varit närvarande i en del av sorgeprocesserna på olika sätt. Stigman har uttryckts på olika sätt, t.ex. genom att informanten har valt att hålla självmordet hemligt. Det har också visat sig att en av informanterna har blivit behandlad mycket annorlunda efter förlusten och informanten har känt att hen inte vill vara känd som den som förlorat en familjemedlem i självmord. Vanliga upplevelser under sorgeprocessen har varit skuld och skam, dessa känslor går hand i hand med stigma. Informanternas upplevelser av stigma är mycket annorlunda, man kan tänka sig att relationens karaktär har ett samband med känslorna av stigma. Informanternas sätt att hantera sorgen har varit mycket varierande. Vanliga copingstrategier i studien har varit undanflykt, självsamtal, socialtstöd, meningsskapande och stöd av professionella. Informanterna lyfter fram ett stort missnöje med den psykiatriska vården som de själva och deras anhöriga har fått både före och efter förlusten. Copinstrategierna är närvarande i informanternas vardag. Som resultat i min avhandling kan man se att det inte finns ett enda rätt sätt att handskas med sorgen efter en förlust. Det visar sig att personerna har haft olika upplevelser efter förlusten och även olika copingstrategier. Man kan se att stigman har varit närvarande i tre av fyra informanters sorgeprocesser. Alla informanter har använt sig av olika copingstrategier för att hantera sorgen, bland annat undanflykt och socialt stöd. Som socialarbetare möter man personer i olika kriser och därför är det viktigt att förstå hur olika sorgeprocessen kan se ut. Det är viktigt att det finns olika former av stöd i olika situationer i sorgeprocessen. Nyckelord: självmord, sorg, upplevelser, coping, stigma