Browsing by Subject "utanförskap"

Syftet med denna kvalitativa undersökning är att ta reda på hur personer i olika myndigheter upplever situationen gällande gängkriminalitet bland ungdomar i Finland. Avsikten är att få reda på om det bland myndigheterna upplevs att gängkriminaliteten håller på att öka eller minska och vad de tror att ligger i bakgrunden till att gatugäng har bildats. Forskningsfrågorna för undersökningen är 1. Hur upplever poliser och socialarbetare den nuvarande situationen gällande gängkriminalitet i Finland och hur förklarar de denna situation? och 2. Vilka typer av åtgärder förespråkas av poliser och socialarbetare för att förhindra gängkriminalitet? Materialet samlades in genom fyra halvstrukturerade intervjuer och analyserades genom materialbaserad innehållsanalys. Som den teoretiska referensramen i undersökningen användes inlärningsteorin och anomiteorin. Respondenterna bestod av två poliser och två socialarbetare som har erfarenhet av gängkriminalitet från sina nuvarande eller tidigare arbetsuppgifter. De intervjuade personerna förbehålls anonyma. Undersökningens resultat var att poliserna hade en starkare uppfattning om att gängkriminaliteten bland ungdomar i Finland har ökat, medan socialarbetare hade svårare att fastställa det nuvarande läget. Respondenterna delade liknande synpunkter angående orsakerna till gängkriminalitet, varav de mest framträdande faktorerna var svag socioekonomisk bakgrund, känslan av utanförskap och inlärningssvårigheter i skolan. Dessutom identifierades påverkan av sociala medier, tv-serier och kamratgrupper som bidragande faktorer, vilket kan förklaras med stöd av inlärningsteorin och anomiteorin. De mest förespråkade åtgärderna både bland poliserna och socialarbetare var tidigt stöd för barn och ungdomar i skolan, stödjande familjearbete samt förstärkning av samhällets resurser.

Syftet med min kandidatavhandling var att undersöka hur fattigdom upplevs i dagens Finland. Målet var att fokusera på de subjektiva upplevelserna av att vara fattig. Forskningsfrågorna jag ville besvara var ”Hur är det att vara fattig i dagens Finland?” och ”Hur kommer utanförskap fram i fattiga människors vardag?”. Materialet jag använde mig av i avhandlingen är ett delmaterial som är hämtat ur materialet Arkipäivän kokemuksia köyhyydestä som finns tillgängligt på från Finlands samhällsvetenskapliga dataarkiv. Materialet samlades in i form av en skrivtävling kring temat fattigdom. Som forskningsmetod använde jag mig av narrativ analys. Jag närmade mig frågeställningarna teoretiskt genom socialkonstruktivistisk utgångspunkt. Jag använde mig av Zygmunt Baumans (1998) teori om konsumtionssamhället och vad det innebär att leva som fattig i ett konsumtionssamhälle. Temat utanförskap närmade jag mig genom Ruth Levitas (2002) och Tuula Helnes (2002) teorier om marginalisering och social exkludering. I min undersökning kom jag fram till att fattigdom är ett komplext fenomen vilket inte enbart kan förklaras med siffror och statistik. Det är komplicerat fenomen som påverkar den fysiska, psykiska och sociala hälsan hos en individ. För att verkligen förstå fattigdom räcker det inte med kvantitativa undersökningar utan det krävs att människorna och deras egna upplevelser hörs. Stress, skam och utanförskap på grund av den ekonomiska situationen var teman som kom fram i materialet. Det kom fram att fattigdom har en negativ inverkan på individers känsla av samhörighet med det övriga samhället och att fattigdom är ett fenomen som påverkar de sociala relationerna. I skribenternas insändare kom det fram att fattigdom kan utgöra ett hinder för att kunna förverkliga sig själv och ha ett innehållsrikt liv. Det kom fram i materialet att för många fattiga är gratisevenemang de enda sociala och kulturella upplevelser man har möjlighet att ta del av. Ur ett socialarbetarperspektiv är det skäl att ta i beaktande hur man i sin yrkesroll kan förstärka fattiga klienters delaktighet i samhället och vara med och organisera verksamhet där även de med begränsade ekonomiska resurser kan ta del av.