Browsing by Subject "utlandsfinlandssvenskar"

I denna avhandling undersöker jag om det finns något samband mellan utlandsfinlandssvenskarnas mediekonsumtion av finsk politik och deras valbeteende. Jag använder mig av svar som samlats in från utlandsfinlandssvenskar runt om i världen till forskningen ”Den finlandssvenska diasporan”. Jag har dock valt att endast fokusera på de finlandssvenskar som bor i Sverige. Jag valde att fokusera på Sverige eftersom 30 000 finlandssvenskar har flyttat till Sverige, vilket är 13 % av alla finlandssvenskar. Många unga finlandssvenskar väljer att flytta till Sverige för att studera eller jobba. En flyttning till Sverige kan kännas tryggt för en finlandssvensk samtidigt som det ändå är ett äventyr. Språket är ens modersmål, kulturen är ganska bekant och det öppnar upp den nordiska arbetsmarknaden. Endast cirka hälften av de finlandssvenskar som flyttar till Sverige väljer sedan att flytta tillbaka till Finland. Utlandsfinlandssvenskarna röstar inte så aktivt i finländska val. 35,7 % sade i undersökningen ”Den finlandssvenska diasporan”, att de röstat i det finländska riksdagsvalet år 2019. Varför så få röstar finns det många möjliga svar för. De första fem åren man bor utomlands är det vanligt att största delen av ens tid går åt till integrering i det nya landet. Efter det sjätte året utomlands ändrar det dock och då blir utlandsfinlandssvenskarna mer aktiva väljare. Det finns även mer allmänna orsaker till att människor inte röstar. Om man sedan barnsben lärt sig av sina föräldrar att det är ens medborgerliga plikt att rösta är det mer sannolikt att man röstar. Det är även mer sannolikt att man röstar om man har hög utbildning och har ett intresse för politik. Den socioekonomiska ställningen kan vara en orsak till att en person inte röstar. För utlandsfinlandssvenskarna kan en orsak vara att de inte är intresserade av att flytta tillbaka till Finland och då inte längre ser någon anledning till att rösta i finska val. Massmedier har bevisligen en påverkan på människors valbeteende. Om ett parti framställs i ett mer positivt ljus än andra partier i medier drar det även till sig fler röster. Att kampanja på sociala medier kan gynna en politiker om hen gör det på ett bra sätt, ofta krävs det expertis på teknik. Med rätt utnyttjade sociala medier kan politiker få ett ökat stöd och även ökad politisk medvetenhet. Via medier är det även lättare att komma i kontakt med unga, som vanligtvis inte är aktiva väljare. I min analys kom jag till slutsatsen att de utlandsfinlandssvenskar som följer med finländsk politik även är mer benägna att rösta i finska val. Analysen gjorde jag med hjälp av korstabeller. En relativt låg procent av utlandsfinlandssvenskarna följer med finländsk politik i olika medier. De populäraste medierna bland utlandsfinlandssvenskarna är dagstidningar och sociala medier. Dessa två kan dock flyta ihop något eftersom man kan följa tidningar på sociala medier. De är enkla sätt att följa med nyheter på, då människor i princip hela tiden är uppkopplade och kan läsa tidningar var och när som helst på sin smarttelefon. Jag kan konstatera att finlandssvenskarna i Sverige som följer med finländsk politik i medier, vare sig det är traditionella medier eller sociala medier, även röstar i finländska val, mediekonsumtion har alltså en positiv inverkan på utlandsfinlandssvenskarnas valbeteende.