Skip to main content
Login | Suomeksi | På svenska | In English

Browsing by Subject "utmaningar"

Sort by: Order: Results:

  • Sandvik, Melinda (2017)
    Invandringen till Finland har länge varit tämligen blygsam jämfört med andra europeiska länder, men den håller på att öka. Speciellt under det senaste året har antalet asylsökande till Finland ökat avsevärt, vilket också lyft fram diskussioner kring invandring och olika invandrargrupper i Finland till ett dagligt samtalsämne i medier, olika diskussionsforum och i människornas vardag. Somalier utgör en betydande grupp av invandrare i Finland - ifall man räknar enligt nationalitet var somalier den femte största gruppen i Finland år 2014 (Statistikcentralen 2014b). Syftet med avhandlingen har varit att analysera litteratur om somaliska flickor och unga kvinnor i Finland, för att skapa en överblick över forskning som gjorts med somaliska flickor i Finland. Genom detta har kunskapen och förståelsen för flickornas situation och eventuella svårigheter de möter under sin uppväxt ökats. Den centrala frågeställningen lyder: Hurudana utmaningar ställs somaliska flickor inför under sin ungdomstid i Finland? Frågan har besvarats genom en litteraturöversikt. Som teoretisk referensram för avhandlingen används främst två begrepp som medel för att analysera de utmaningar som somaliska flickor ställs inför under sin ungdomstid i Finland, nämligen subjektspositioner och coping-strategier (Alasuutari 2004). Utmaningarna som framkommit i litteraturen härrör sig till teman identitets- och kulturförhandlingar, generationskonflikter, kön, religion och utanförskap. Det framkommer att flickorna använder både gemensamma och skilda coping-strategier för att förhålla sig till utmaningarna de möter, och utmaningar som uppstår till följd av att inneha olika subjektspositioner samtidigt, som består av till synes motstridiga aspekter.
  • Björkqvist-Rasmus, Sophia (2019)
    Mitt syfte med denna avhandling var att undersöka vilka utmaningar andra generationens invandrare möter när de väljer andra eller tredje stadiets utbildning i Finland. Därmed var min forskningsfråga ”vilka faktorer som kan anses påverka val av utbildning av andra generationens invandrare samt vilka utmaningar andra generationens invandrare möter i skolgången”. Enligt den teoretiska referensramen kunde man anta att faktorer som socioekonomisk status och föräldrarnas utbildning har en inverkan på val av utbildning. För att undersöka vilka utmaningar andra generationens invandrare möter när de väljer andra eller tredje stadiets utbildning i Finland använde jag mig av kvalitativa metoder som består av semistrukturerade intervjuer. Urvalet i denna avhandling bestod av fyra unga vuxna i åldern 18 – 29, tre kvinnor samt en man. Alla dessa definieras som andra generationens invandrare (minst ena föräldern invandrare). Resultatet av denna avhandling är att den största påverkande faktorn är föräldrarnas positiva attityd gentemot utbildning, vilket står i motsats till tidigare forskning till viss utsträckning eftersom tidigare forskning har lyft fram socioekonomisk status som den mest betydande faktorn. Andra betydande faktorer som denna avhandling kommit fram till är den möjliggivande strukturen, ungdomens egen strävan och utmaningar.
  • Väisänen, Janina (2022)
    Allt fler individer med intellektuella funktionsnedsättningar väljer att bli föräldrar. Syftet med föreliggande avhandling är att undersöka hur forskningslitteraturen beskriver föräldrar med intellektuella funktionsnedsättningar i termer av utmaningar och stöd. Studien granskar forskningslitteraturen ur två synvinklar; hurdana utmaningar i föräldraskapet hos föräldrar med intellektuella funktionsnedsättningar lyfter litteraturen fram och hur beskriver den utvalda litteraturen stöd i föräldraskapet. Som metod valdes litteraturöversikt, 10 primärdokument granskades. Som teoretisk referensram användes den miljörelativa funktionshindersynen, för att studera föräldrars utmaningar i relation till miljön, och Antonovskys teori KASAM, för att presentera faktorer som verkar stärka föräldrarna att bemästra sina utmaningar. Resultaten tyder på att föräldrar med intellektuella funktionsnedsättningar upplever en del utmaningar i föräldraskapet som verkar vara specifika för målgruppen i fråga. Dessa är bland annat negativa och ifrågasättande attityder från omgivningen, rädsla för omhändertagande av barn samt social isolering. Resultaten visar även hur viktigt det är för föräldrar med intellektuella funktionsnedsättningar att ha tillgång till ett fungerande socialt nätverk. Nära stödpersoner kan fungera som en resurs för föräldrarna och erbjuda både praktiskt och emotionellt stöd, samt stöd i kontakten till myndigheter. Vidare visar resultaten att det finns brister i kontakten mellan föräldrar och professionella, och att de bristerna borde åtgärdas för att föräldrarna skulle kunna få adekvata stödinsatser som svarar på deras individuella behov.
  • Sundelin, Erica (2020)
    Sexsäljande är på många sätt ett tabubelagt och stigmatiserat ämne i samhället. Detta gäller i synnerhet det sexsäljande som sker bland minderåriga. Trots att det är olagligt att köpa sex från en minderårig är det inte ovanligt att vuxna människor ersätter minderåriga för sexuella handlingar. Det är därför viktigt att betona att minderåriga ungdomar som säljer sex blir utsatta för sexualbrott, vilket gör dem mycket sårbara. Denna avhandling syftar till att belysa de minderåriga ungdomarnas utsatthet. Den eftersträvar även att lyfta fram utmaningarna i att hjälpa dessa ungdomar och beskriver även hur man kan stärka ungdomarna ifråga. Jag har i min avhandling utfört en kvalitativ intervjustudie bestående av fyra intervjuer med sammanlagt sex personer. Intervjuerna har utförts under hösten 2019. Jag har sedan gjort en kvalitativ innehållsanalys av materialet och analyserat materialet ur teorin för empowerment. Studien visar att sexsäljandet bland minderåriga tar sig många olika uttryck och förekommer i större utsträckning än vad man kan tro. Resultaten lyfter också fram att utmaningarna i att hjälpa dessa ungdomar är många och varierande samt att det finns många problem att lösa. Utöver detta visar avhandlingen olika arbetssätt som kan användas i att stärka ungdomarna och ge dem en känsla av empowerment.
  • Mäkinen, Marie (2024)
    Trots att sexuella minoriteters rättigheter fortsättningsvis förbättras, har de ännu i dag färre rättigheter än heterosexuella och de utsätts exempelvis för diskriminering, hatbrott och våld. Då begreppet sexuell minoritet används i denna avhandling avses homo- och bisexuella män och kvinnor. Syftet med denna avhandling är att utgående ifrån socialpsykologisk forskning öka förståelsen för sexuella minoriteters identitetskonstruktion och se på hurdana utmaningar unga som identifierar sig med en sexuell minoritetsgrupp kan stöta på. Genom att se på modeller för och det socialkonstruktionistiska synsättet på sexuella minoriteters identitetskonstruktion redogörs för hur sexuell minoritetsidentitet kan konstrueras. Vidare sammanställs litteratur för att se på vilka utmaningar unga som identifierar sig med en sexuell minoritetsgrupp kan stöta på. Denna avhandling är följaktligen en litteraturöversikt och litteraturen som avhandlingen bygger på är huvudsakligen från USA. Resultaten i avhandlingen visar att det främst finns skillnader i modeller för och det socialkonstruktionistiska synsättet på sexuella minoriteters identitetskonstruktion. Modellerna talar om steg eller tillstånd som individen förflyttar sig genom och till slut accepterar den sexuella identiteten. Det socialkonstruktionistiska synsättet menar att sexuell identitet formas av sociala processer, bundna till tid och kontext, och är därmed en livslång process. Vidare visar resultaten att utmaningar unga som identifierar sig med en sexuell minoritetsgrupp kan stöta på är exempelvis stigma och minoritetsstress som kan ha olika följder för den psykiska hälsan. Största delen av litteraturen visar att unga som identifierar sig med en sexuell minoritetsgrupp generellt sett upplever mera depressiva symptom och är mera benägna till självmordsbeteende än heterosexuella unga. Dock visar en del av litteraturen att fallet inte är så för alla unga som identifierar sig med en sexuell minoritetsgrupp. Allt flera unga mår bra efter att de avslöjat sin sexuella minoritetsidentitet, bland annat för att unga i dag är alltmer accepterande av sexuell mångfald. Sammanfattningsvis finns det flera sätt och element som en sexuell identitet kan konstrueras och unga som identifierar sig med en sexuell minoritetsgrupp möter i olika grad utmaningar och har därför olika nivåer av psykisk hälsa.
  • Grönroos, Livia (2019)
    Den systemiska verksamhetsmodellen inom barnskyddet har på flera håll blivit en allt vanligare arbetsmodell. Modellen har sin grund i England men har de senaste åren i viss grad börjat implementeras även i Finland. Verksamhetsmodellen bygger på systemteorin och modellen om sju nyckelelement inom organisationen som måste vara samordnade för att en bra implementering ska lyckas. Enligt det systemiska arbetssättet strävar man efter att i högre grad involvera klienternas närståendenätverk i arbetet samt förstå klienten som en del av flera olika system som samverkar med varandra. Enligt modellen arbetar man inom barnskyddet i systemiska multidisciplinära arbetsteam. Tidigare studier har främst undersökt effekterna av och fördelarna med modellen överlag. Däremot har få studier lagt någon större vikt vid specifikt vilka utmaningar modellen och dess implementering medför inom barnskyddet. Syftet med denna avhandling är således att undersöka utmaningarna kring implementerandet av den systemiska verksamhetsmodellen och de systemiska multidisciplinära teamen inom barnskyddet. Genom en systematisk litteraturöversikt av relevanta studier undersöks vilka perspektiv som har forskats i gällande implementerandet av den systemiska verksamhetsmodellen och vilka utmaningar som har framkommit ur dessa perspektiv. På basis av det utvalda materialet har en innehållsanalys gjorts för att framställa utmaningarna ur de olika perspektiven. Resultaten tyder på att implementerandet av den systemiska verksamhetsmodellen medför ett flertal utmaningar såväl ur socialarbetarnas som klientfamiljernas perspektiv samt ur ett mera organisatoriskt förändringsperspektiv överlag. Centrala utmaningar som framkommit ur de olika perspektiven är oklarheter kring rollerna inom teamet, nivån på och tillgängligheten av skolning och träning i systemiskt arbete och hur det terapeutiskt inriktade närmandesättet passar in i barnskyddskontexten. Ur ett organisatoriskt förändringsperspektiv lyfts resurser, den organisatoriska kulturen, ledningens stöd och engagemang samt förändring på alla nivåer av organisationen fram som centrala faktorer nödvändiga för en lyckad implementering. Sammanfattningsvis kan konstateras att implementerandet av enbart enstaka delar av modellen och förändring enbart på vissa nivåer och områden skapar ett flertal utmaningar samt att implementerandet av den systemiska verksamhetsmodellen i sig själv är en stor omställning och utmaning för barnskyddet. Utmaningarna kan även i hög grad kopplas till modellen om de sju nyckelelementen inom organisationen.