Browsing by Subject "välbefinnande"

Avhandlingens syfte är att genom en litteraturöversikt kartlägga vad som påverkar välbefinnandet hos missbrukare och hur professionella kan stöda välbefinnandet. Utgångspunkten i forskning om missbrukare är ofta att missbruket måste sluta. Denna avhandling fokuserar i stället på hur man kunde främja välmående hos aktiva missbrukare. Empowerment och vikten av professionellas bemötande var de teoretiska utgångspunkterna för arbetet. Litteratursökningen gjordes i olika databaser och tidskrifter på svenska, finska och engelska. Nio artiklar inkluderades i avhandlingen och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Välbefinnandet hos missbrukare påverkas av depression och ångest samt stigmat från samhället. Stigmat leder till känslor av skam och lågt självförtroende. Missbrukare känner sig osäkra och att de haft misslyckanden i sitt liv som de inte kan handskas med. Professionella kan stöda välbefinnandet hos missbrukare med olika slags lågtröskelstödformer med skadereducerande principer som rum för användning av narkotika. Rummen ger också möjlighet till kamratstöd som ytterligare stöder välmående hos missbrukare. Vården för mentalohälsa och missbruk kunde vara mera sammanhängande eftersom dessa två fenomen ofta hänger ihop. Professionella som arbetar med missbrukare har en viktig roll i att bemöta personerna med respekt, empati och uppmärksamhet. Missbrukare kan ha dåliga erfarenheter av professionella vilket kan göra att det tar en tid att bygga upp en tillitsfull relation. För att stärka självkänslan och hjälpa med andra effekter av stigman kan empowerment fungera som ett resursstärkande arbetssätt.

I min avhandling undersöker jag hur deltagande i lönearbete påverkar känslan av tillhörighet och välbefinnande hos personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Ämnet ter sig viktigt eftersom lönearbete kan ge en känsla av mening, stödja socialt umgänge och möjliggöra ekonomiskt oberoende, vilka är väsentliga komponenter i ett tillfredsställande liv. Individer med intellektuella funktionsnedsättningar möter dock betydande hinder för att hitta och behålla betald anställning, och som ett resultat kan de uppleva känslor av utanförskap och diskriminering. För att utforska detta ämne använder jag mig av en kvalitativ forskningsansats baserad på tre semistrukturerade intervjuer med personer med intellektuella funktionsnedsättningar som har ett lönearbete vid tiden av intervjun. Genom intervjuerna utforskar jag deltagarnas subjektiva erfarenheter av arbetet och dess inverkan på deras känsla av tillhörighet och personligt välbefinnande. Min analys av intervjuerna avslöjade fem huvudkategorier relaterade till tillhörighet och välbefinnande. Dessa var: sociala kontakter, uppfyllda drömmar, självbestämmande och självständighet, meningsfullt arbete och livskvalitet. Resultaten av studien belyser relevansen av den sociala modellen för funktionsnedsättning, vilken betonar rollen av hinder i den sociala- och fysiska omgivningen vilka riskerar att rekonstruera funktionshinder. Den sociala modellen erkänner att individer med funktionsnedsättningar möter systemiska hinder för sysselsättning och inkludering samt förespråkar behovet av inkluderande strategier och riktlinjer för att skapa ett mer tillgängligt och jämlikt samhälle. Sammanfattningsvis ger min avhandling värdefulla insikter om personliga erfarenheter av individer med intellektuella funktionsnedsättningar i lönearbete och hur arbetet påverkar deras känsla av tillhörighet och välbefinnande. Resultaten understryker vikten av att framställa inkluderande anställningsmetoder och skapa en mer tillgänglig och jämlik arbetsmarknad för personer med funktionsnedsättning.