Browsing by Subject "välmående"

Avhandlingens syfte är att genom en litteraturöversikt kartlägga vad som påverkar välbefinnandet hos missbrukare och hur professionella kan stöda välbefinnandet. Utgångspunkten i forskning om missbrukare är ofta att missbruket måste sluta. Denna avhandling fokuserar i stället på hur man kunde främja välmående hos aktiva missbrukare. Empowerment och vikten av professionellas bemötande var de teoretiska utgångspunkterna för arbetet. Litteratursökningen gjordes i olika databaser och tidskrifter på svenska, finska och engelska. Nio artiklar inkluderades i avhandlingen och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Välbefinnandet hos missbrukare påverkas av depression och ångest samt stigmat från samhället. Stigmat leder till känslor av skam och lågt självförtroende. Missbrukare känner sig osäkra och att de haft misslyckanden i sitt liv som de inte kan handskas med. Professionella kan stöda välbefinnandet hos missbrukare med olika slags lågtröskelstödformer med skadereducerande principer som rum för användning av narkotika. Rummen ger också möjlighet till kamratstöd som ytterligare stöder välmående hos missbrukare. Vården för mentalohälsa och missbruk kunde vara mera sammanhängande eftersom dessa två fenomen ofta hänger ihop. Professionella som arbetar med missbrukare har en viktig roll i att bemöta personerna med respekt, empati och uppmärksamhet. Missbrukare kan ha dåliga erfarenheter av professionella vilket kan göra att det tar en tid att bygga upp en tillitsfull relation. För att stärka självkänslan och hjälpa med andra effekter av stigman kan empowerment fungera som ett resursstärkande arbetssätt.

Ensamhet är ett allmänt förekommande problem som har negativa konsekvenser för välmående hos såväl yngre som äldre generationer. Ensamhet definieras som en subjektiv upplevelse som beror på att personen upplever hens sociala relationer eller sociala nätverk som bristfälliga antingen i kvantitet eller kvalitet. Trots att sociala medier underlättat kommunikationen bland människor är det flera som känner sig ensamma. Sociala medier är en samling av teknologier som används för kommunikation, statusuppdateringar och för tillgång till olika sociala nätverk. Syftet med denna litteraturöversikt är att presentera tidigare forskning om relationen mellan användningen av sociala medier och ensamhet bland ungdomar. Valet av denna målgrupp baserar sig på att de flesta studier som undersöker sambandet mellan sociala medier och ensamhet är utförda bland ungdomar. Ungdomstiden är speciellt viktig för skapandet av gemenskap och sociala relationer. Litteratur som presenteras i denna avhandling behandlar relationen mellan sociala medier och ensamhet, utöver detta presenteras relevant statistik om fenomenet. Studier har visat att sociala medier används för flera olika syften, dels kan sociala medier användas för att upprätthålla kontakt med vänner medan det i andra fall kan användas för att kompensera för bristfälliga sociala relationer. Resultaten visar att sociala medier används av ungdomar för underhållning, kommunikation med vänner, för att lära känna nya människor samt för att undvika känslor av ensamhet. Sambandet mellan sociala medier och ensamhet är inte entydiga. Studier har visat att sociala medier kan bidra till förstärkande av sociala relationer, genom ökad kommunikation med vänner. Däremot kan sociala medier öka på ensamhet bland ungdomar som inte upplever sociala medier som meningsfulla. Faktorer som självbild och intimitet på sociala medier kan även bidra till upplevelsen av ensamhet. Sammanfattningsvis kan ensamhet inte förklaras enbart utifrån användningen av sociala medier utan är ett komplext fenomen som består av flera olika beståndsdelar. Avhandlingen avslutas med en diskussion om dess styrkor och svagheter.

Enligt Världshälsoorganisationens riktlinjer har varje kvinna rätt till kontinuerligt stöd under förlossning. Socialt stöd under förlossning har visat sig vara fördelaktigt och kan bidra till bland annat kortare förlossning och en mer positiv förlossningsupplevelse. Fördelarna stärks om stödpersonen inte är en av kvinnans familjemedlemmar eller en ur förlossningspersonalen. Syftet med denna litteraturstudie är att öka kunskapen kring olika former av socialt stöd som doulor ger samt effekterna av dessa för kvinnor innan, under och efter förlossning. De primära källorna utgörs av journaler om graviditet och förlossning. Resultaten visar att doulan ger socialt stöd till kvinnan under graviditeten och förlossningen, och även under den första tiden med den nya bebisen. Det sociala stödet delas in i tre olika former som utgörs av emotionellt, kunskapsbaserat och fysiskt stöd. Emotionellt stöd kan doulan ge genom att lugna och uppmuntra kvinnan, och respektera hennes önskningar. Det kunskapsbaserade stödet utgörs av att utbilda kvinnan om graviditet och förlossning och förklara så att hon förstått all information som förlossningspersonalen ger under förlossningen. Det fysiska stödet innebär att doulan fysiskt finns där för kvinnan under hela förlossningen och hon kan även massera kvinnan och hjälpa henne att inta olika fördelaktiga ställningar under förlossningsarbetet. Det finns flera positiva effekter av doulans sociala stöd. Kontinuiteten som doulan kan ge bidrar till att kvinnan kan känna sig trygg under förlossningen. Förlossningsupplevelsen blir ofta mer positiv när kvinnan fått stöd av en doula. Doulan kan stärka kvinnans känsla av självförmåga inför förlossningen och föräldraskapet. Stödet kan även ha en positiv inverkan på gravida kvinnors och nyblivna mammors psykiska mående. Sammanfattningsvis kan konstateras att en doulas sociala stöd kan bidra till positiva effekter för kvinnan både under graviditet och förlossning, och även under den första tiden efter förlossningen. En ökad förståelse för faktorer som bidrar till en positiv och trygg förlossningsupplevelse kunde beaktas i framtida forskning och utveckling av förlossningsvården.