Skip to main content
Login | Suomeksi | På svenska | In English

Browsing by Subject "valprogram"

Sort by: Order: Results:

  • Digert, Axel (2019)
    I denna text analyseras om och hur det tyska etablerade partiet CDU/CSU:s förhållningssätt i immigrationsfrågor förändrats mellan förbundsdagsvalen 2013 och 2017. Analysens kontext utgörs av att det tyska nischpartiet AfD:s understöd ökat signifikant under åren 2013–2017. Analysens material består av CDU/CSU:s valprogram från förbundsdagsvalen 2013 och 2017. De två valprogrammen analyseras och jämförs med varandra tillsammans med två andra valprogram med hjälp av den datorutförda textanalytiska metoden Wordscores, som utvecklats av Laver, Benoit, och Garry (2003). Karakteristiskt för metoden är att den behandlar ord som objektivt data, som är oberoende av forskaren – till motsats från andra textanalytiska metoder där forskaren tolkar orden och ger dem betydelse. Det teoretiska ramverket består av statsvetenskapliga teorier som behandlar partikonkurrensen mellan ett nischparti och ett etablerat parti. Textanalysens resultat visar tydligt att CDU/CSU:s förhållningssätt i immigrationsfrågor blivit mindre positiv mellan valen 2013 och 2017. Texten försöker inte förklara vad som orsakat denna förändring. Med sin analys och sitt resultat bidrar texten till den akademiska litteraturen kring partikonkurrens. Texten problematiserar också Wordscores-metoden ur ett metodologiskt perspektiv.
  • Eklund, Robert (2020)
    Abstrakt Utgångspunkten för denna studie är insikten om att Finlands utrikes- och säkerhetspolitik, i sista hand, bestäms av regeringen, som i sin tur leds av folkvalda representanter för politiska partier. Tre partier – Samlingspartiet, Centern och Socialdemokraterna (SDP) – har lett alla Finlands koalitionsregeringar sedan år 1991. Två av dessa tre har alltid suttit på de tyngsta regeringsposterna medan en lett oppositionen i väntan på sin retur till makten. Därmed väger det som dessa partier säger i hur denna politikdomän – utrikes- och säkerhetspolitiken – formas. Utrikes- och säkerhetspolitiken har under dessa partiers tid vid makten förändrats i takt med att Finland bland annat gått med i EU, ingått NATO-partnerskap, utvidgat sina handelsrelationer och stadigt förnyat försvarets resurser. Samtidigt skapar den globala säkerhetsmiljön spänningar som inte ens Finland kan undgå. I Europa har detta synts i synnerhet i efterdyningarna av Rysslands annektering av Krimhalvön från Ukraina våren 2014 – den första gången sedan andra världskriget som en europeisk stats gränser omritats med en ensidig militär-backad deklaration. Geopolitiken har därmed otvivelaktigt gjort en återkomst, som otaliga böcker av före detta statstjänstemän skildrat. Därför ter det sig aktuellt att granska vad partiföreträdare på högsta nivå för Finlands del har att säga om säkerhetsmiljön, eftersom det i sin tur påverkar Finlands nuvarande och kommande handlingskraft och -utrymme. Syftet med denna studie att belysa vad Samlingspartiet, SDP:s och Centerns uppfattning om utrikes- och säkerhetspolitiken i praktiken är genom att studera deras valprogram inför de senaste riksdagsvalen 2015 och 2019. Detta byggs på genom att kontextuellt presentera utrikes- och säkerhetspolitikens utveckling i allmänhet med avsikten att skapa perspektiv för en samhällsvetenskaplig analys. Genom en kvalitativ innehållsanalys baserad på ett ramverk format utifrån president Niinistös uttalade fyra pelare för utrikes- och säkerhetspolitiken, granskas partiernas syn på vissa kärnområden – bland annat försvaret, EU, Norden, NATO, FN, Ryssland, USA och det internationella samfundet. Teoretiskt belyses studien av bärande uppfattningar inom realismen och liberalismen – två centrala tankeskolor inom förståelsen av internationella relationer (och därmed utrikes- och säkerhetspolitik) som ämnar förklara varför stater – i demokratier företrädda av partier i koalition i riksdag och regering – försöker maximera sina intressen utgående från olika sammanhängande realiteter. Genom både beskrivande och jämförande analys visar studien att dessa tre långvariga regeringspartier har både realistiska och liberalistiska tendenser – realism gällande till exempel försvarsfrågor och engagemang med enskilda aktörer; samt liberalism i till exempel transnationella frågor. Utveckling och avveckling av positioner mellan två val exemplifierar också partiernas prioriteringar. Studien belyser avslutningsvis substantiella luckor i partiernas presentation av utrikes- och säkerhetspolitiken i sina valprogram och ställer frågan för blivande val i fall det är anmärkningsvärt i förståelsen av valprogrammens betydelse för utrikes- och säkerhetspolitikens del. Nyckelord: Centern, internationella relationer, liberalism, realism, regeringspartier, riksdagsval, Samlingspartiet, Socialdemokraterna, säkerhetspolitik, utrikespolitik, valprogram
  • Buss, Sophia (2020)
    Frågor om miljön och klimatet är väldigt aktuella i dagens förändrade samhälle, ändå har inte frågorna uppnått samma ställning som andra ämnen inom politiken. För att granska hur partierna belyser området, har jag för avsikt att i den här avhandlingen analysera hur tre av de finländska politiska partierna betonar och ger utrymme åt klimatpolitik i sina valprogram. De tre partierna som granskas är De Gröna, Centern och SDP. Mitt syfte är även att se om det har skett en likriktning gällande sakfrågan. Tidigare forskning visar att partierna tar ställning till allt mera liknande frågor. Den metod som avhandlingen använder sig av är en kvantitativ innehållsanalys. Analysen genomfördes med hjälp av de tre partiernas valprogram från 2003 och 2019, i dem har meningar som definierar klimatpolitik räknats. Jag har jämfört antalet meningar mellan de två valtillfällena för att se om det har skett en förändring i det utrymme partierna ger klimatpolitik i sina valprogram. Resultaten visar att det har skett en förändring i det utrymme partierna ger klimatpolitik i sina valprogram, både gällande partierna själva och mellan partierna. Resultatet kan tolkas så att det har skett en likriktning av partiernas klimatpolitik.
  • Dahlqvist, Daniela (2020)
    Diskussionen om jämställdhet började i Finland på 1960-talet och sedan dess har en aktiv jämställdhetspolitik förts i Finland. Trots detta finns det flera milstolpar som kan när det kommer till jämställdhet. För att nå dessa milstolpar krävs en effektiv jämställdhetspolitik som ämnar eliminera könsbundna orättvisor. Vart fjärde år får Finland en ny regering som består av olika partier. Varje parti har ideologiska synsätt och idéer, och dessa ska samspela med varandra i regeringen. Om partiernas ideologiska synsätt på frågor skiljer sig mycket kan konflikter och oenigheter uppstå. Jämställdhetsfrågor är inga undantag när det kommer till detta. Tidigare forskning visar att partier i andra nordiska länder har varierande syn på jämställdhetsfrågor och att ideologi används både som ett vapen och motivering i den politiska kampen när det kommer till jämställdhet. I min kandidatavhandling har jag studerat de finska partiernas sätt att tala om jämställdhetsfrågor i sina valprogram inför riksdagsvalet 2019. Sedan har jag jämfört partiernas sätt att se på jämställdhet med respektive partis politiska ideologis syn på jämställdhet för att se om det finns ett samband. Ett möjligt samband mellan ideologis och partis syn på jämställdhet skulle kunna vara en faktor som leder till oenigheter om jämställdhetsfrågor som i sin tur påverkar den finska jämställdhetspolitikens effektivitet och framgång.
  • Joel, Eklund (2018)
    The Candidate Thesis consists of an analysis of four Nordic rightwing-populist parties election manifestos that date between the years 2009-2012. The political parties in question are as follows: Perussuomalaiset (Finland), Sverigedemokraterna (Sweden), Dansk Folkeparti (Denmark) and Fremskrittspartiet (Norway).The chosen method is a qualitative analysis that focuses on three areas. The three areas are the parties view on immigration, the European Union and culture. The four parties have many views that are very similar on the three focus areas with minor differences. Generally Fremskrittspartiet in Norway differs from the others in its party profile.