Browsing by Subject "valsystem"
Now showing items 1-3 of 3
-
(2021)Kandidatavhandlingen är en jämförande studie av Finlands och Sveriges valsystem. Studien jämför valsystemen i länderna på variabeln demokrati. Studien besvarar frågan om vilket av valsystemen är mera demokratiskt – vilket valsystem liknar mera ett demokratiskt ideal. Studien utförs genom idealtypsanalys. Idealtypen av demokrati i ett valsystem baserar sig på Robert Dahls polyarkimodell. Studien finner att det finska valsystemet liknar mera det demokratiska valsystemets ideal.
-
(2020)Syftet med denna kandidatavhandling är att undersöka hur valframgången av det politiska partiet Rörelse nu i det finska riksdagsvalet 2019 påverkats av partiets politiska möjlighetsstruktur. Partiet lyckades vinna ett mandat och blev följaktligen det första nya riksdagspartiet som inträtt genom riksdagsval sedan år 1999. Detta är överraskande, eftersom partiet deltog i valet som ett oregistrerat parti, vilket jag visar att har försvårat partiets förutsättningar för att ställa upp kandidater. Jag använder mig av en teoretisk referensram som bottnar i begreppet politisk möjlighetsstruktur för att visa hur tidigare forskning i nya partier förklarat valframgång av nya partier. I analysen av den politiska möjlighetsstrukturen fokuserar jag särskilt på faktorer med anknytning till valsystemet. Jag använder mig av data om riksdagsvalsresultatet från Justitieministeriets informations- och resultatstjänst. Utifrån denna data uträknar jag Pedersens nettoväljarrörlighet och den effektiva rösttröskeln. Jag analyserar sedan nettoväljarrörlighetens, de effektiva rösttrösklarnas, distriktmagnitudernas och kandidatuppställningens inverkan på partiets vallistors valframgång på valkretsnivå. Resultaten antyder att Rörelse nus politiska möjlighetsstruktur kännetecknats av en höjd kostnad av att ställa upp i val och en försvårad kandidatuppställning. Min forskningsdesign lyckas inte påvisa eller motbevisa statistiska samband mellan valframgång och faktorerna väljarrörlighet, effektiv rösttröskel och distriktsmagnitud.
-
(2021)Valsystemet kan ha en betydelsefull inverkan på valdeltagandet. Ett väl fungerande valsystem bör bidra med ett högt och jämlikt valdeltagande. I proportionella valsystem kan tre olika typer av listval identifieras, det vill säga öppna, halvöppna och slutna listval. Då valsystemet kan påverka valdeltagandet, finns det också skäl till att forska vad effekterna av olika listval kan vara. I Finland tillämpar man öppna listval och landet har ett lågt valdeltagande jämfört med sina nordiska grannar. Sverige i sin tur tillämpar halvöppna listval och har både i nordisk och internationell jämförelse ett högt valdeltagande. Detta väcker frågan ifall Sveriges halvöppna listval bidrar till ett högre valdeltagande än Finlands öppna listval. Med hjälp av tidigare forskning kartlägger jag i denna avhandling vad effekterna av dessa olika typer av listval kan vara. För att få en djupare förståelse av dessa möjliga effekter, har jag gjort en jämförande analys av Finlands och Sveriges valdeltagande, där jag tillämpar forskningsmetoden MSSD. Tidigare forskning om effekterna av olika listval har bevisat att valdeltagandet är lägre och mer ojämlikt i öppna listval än i halvöppna listval. Jag har således gjort en jämförande analys av Finlands och Sveriges valdeltagande, där jag analyserar det allmänna valdeltagandet i länderna och även valdeltagandet i olika socioekonomiska och sociodemografiska samhällsgrupper. I avhandlingen fokuserar jag på de senaste riksdagsvalen i länderna, det vill säga Finlands riksdagsval år 2019 och Sveriges riksdagsval år 2018. Avhandlingens resultat tyder på att öppna listval bidrar med ett allmänt lägre valdeltagande och även ett mer ojämlikt valdeltagande mellan olika socioekonomiska och sociodemografiska samhällsgrupper. Den jämförande analysen av Finlands och Sveriges valdeltagande visar samma resultat.
Now showing items 1-3 of 3