Browsing by discipline "pohjoismaiset kielet, ruotsi äidinkielenä"
Now showing items 21-22 of 22
-
(2020)Syftet med avhandlingen är att beskriva det officiella tillnamnsskickets struktur och utveckling från 1815 till 1930 i mellannyländsk allmogemiljö. Geografiskt avgränsas avhandlingen till byarna Stubbans och Wärby i södra Kyrkslätt. Som huvudkällor har använts mantalslängderna för 1815, 1840, 1870, 1900 och 1930. Det totala antalet namn i materialet är 89, medan antalet olika namn är 54. I namnmaterialet finns en varierande grupp av landsbygdens folk, till exempel bönder, torpare, lanthandlare, sömmerskor, drängar och inhysingar. Vid en indelning av namnen i olika kategorier enligt deras primära syftning delas tillnamnen i två huvudkategorier: primära tillnamn och sekundära tillnamn. Med primära tillnamn avses tillnamn som från början givits eller tagits för att identifiera en person – speciella tillnamn och patronymikon. Med sekundära tillnamn avses namn som först varit ortnamn och först senare övergått till att beteckna en person, till exempel hemmansnamn. Denna typs namn kallas i denna undersökning endast ortnamn. 1815-1930 finns i Stubbans och Wärby 6 patronymikon, 45 speciella tillnamn och 3 ortnamn. I mantalslängden för 1840 kommer det in egentliga tillnamn. Under alla undersökta perioder, förutom 1815, utgör de speciella tillnamnen över 80 % av samtliga namn. Både patronymikonen och ortnamnen är ovanliga. I materialet finns sju olika namnkomplex, det vill säga olika typs namn eller följd av namn med vilka personer identifieras. Trots att yrkesbeteckningar och titlar som står före eller efter namnkomplexen inte inkluderas i själva namnkomplexen har de varit till stor nytta då social variation har undersökts i förhållande till namnkomplexen. Från och med 1870 antecknas de flesta med förnamn + speciella tillnamn och denna grupp växer och dominerar sedan från år till år. Vad gäller den sociala variationen framgår det av materialet att från och med 1870 verkar inte samhällelig ställning eller civilstånd ha någon betydelse vad gäller namnkomplexen för män och ogifta kvinnor samt änkor. De flesta antecknas med förnamn + speciella tillnamn. Alla hustrur, och från och med 1900 också äldre barn, både flickor och pojkar, antecknas med bara förnamn i samband med hushållens huvudmän. Typologiskt indelas namnen i enledade, tvåledade och avledda tillnamn. I materialet finns 6 enledade, 33 tvåledade och 9 avledda tillnamn. De tvåledade speciella tillnamnen är i flertal under alla tidsperioder. Detta antas bero på att det finns så många möjligheter att bilda tvåledade speciella tillnamn samt att det säkerligen har att göra med mode. Under alla tidsperioder är det både besuttna och obesuttna som har tvåledade speciella tillnamn och avledda speciella tillnamn. Däremot bärs alla de enledade tillnamnen av obesuttna kvinnor. Vad gäller både namnkomplexen och den typologiska indelningen av speciella tillnamn är det inte stor skillnad på tillnamnen vare sig det är frågan om personer som är självägande bönder, torpare eller andra som bor och arbetar i byarna. Men trots att tillnamnskicket är rätt jämlikt visar studier i folklivet i Kyrkslätt att samhället under den här tiden är långt ifrån jämlikt. I materialet finns 33 olika tvåledade speciella tillnamn med 12 olika efterleder, varav cirka 50 % är bildade med efterlederna -ström, -berg och -man.
-
(2020)I avhandlingen granskas språkanvändningen i platsannonser som riktas till personer som talar svenska i Finland. Syftet med den här pro gradu-avhandlingen är att analysera finlandssvenska arbetsplatsannonser för att se hurdana bilder av dagens arbetsliv, av den ideala arbetstagaren och av den ideala arbetsgivaren som målas upp i annonserna. Detta görs genom att analysera språkliga drag i platsannonserna och diskutera resultatet av analysen med synen på arbetslivet i det senmoderna samhället. För att nå syftet använder jag delar av den systemisk-funktionella grammatiken som analysmetod. Metoden utgår från den ideationella och den interpersonella nivån av en text enligt analysen av en modelläsare. Med hjälp av den ideationella nivån i en text analyseras processer och deltagarroller i satser. Processerna kan vara materiella, mentala, verbala eller relationella. En deltagare kan endera vara drivande och stå som första deltagare i en process, eller vara utsatt för en handling och då förekomma som andra deltagare i processen. Genom den interpersonella analysen fokuserar den här undersökningen på språkhandlingarna uppmaning och kravställande samt tilltalet till läsaren. Materialet utgörs av 21 platsannonser insamlade i juni 2018. Platsannonserna har publicerats på Arbets- och näringsministeriets hemsida för TE-tjänster. Jag har indelat materialet i fyra branschkategorier: Specialisttjänster, servicesektorn, vårdbranschen och utbildningssektorn. Platsannonserna analyseras kvalitativt genom att titta på ideationella och interpersonella betydelser i varje sats. De olika kategorierna jämförs sedan med varandra. I resultatet av den ideationella analysen framkommer det att arbetsgivaren ofta står som första deltagare i processerna och därmed är den som initierar en handling. Arbetsgivarbilden skapas också av att delar i platsannonserna är dedikerade till att presentera information om arbetsgivaren med hjälp av nyckeltal och positiva bestämningar. Den ideala arbetstagaren står som första deltagare främst i mentala och relationella processer. Arbetsgivaren tar en aktivare roll i platsannonserna än arbetstagaren. Arbetet beskrivs ofta genom att arbetsuppgifterna uttrycks som nominaliseringar av verb, vilket gör att också arbetet står som deltagare i relationella och mentala processer och får olika bestämningar. I resultatet av den interpersonella analysen framkommer det att språkhandlingarna kravställande och uppmaningar sällan uttrycks kongruent utan istället via grammatiska metaforer. I kravställande satser med låg förpliktelsegrad är arbetsgivaren oftare första deltagare, medan kravställande med hög förpliktelsegrad uttrycks utan arbetsgivaren som deltagare. Arbetsgivarbilden skapas av ett frekvent förekommande vi som första deltagare. Den sökande omtalas oftare i tredje person. Resultatdiskussionen redogör för hur bilden av arbetsgivaren, arbetstagaren och arbetet hör i ihop med synen på arbete i det senmoderna samhället. En individ bygger upp sin identitet bland annat genom den arbetsplats hen väljer att arbeta på. En stark arbetsgivarprofil blir en del av individens identitetsbyggande, och det här kan vara en orsak till att arbetsgivaren får en så stor och aktiv roll i platsannonserna. Att den ideala arbetstagaren framställs som första deltagare i främst relationella och mentala processer visar hur en arbetstagares personliga egenskaper och personlighet anses vara de viktigaste faktorerna i utförandet av ett arbete i den senmoderna synen på arbetslivet.
Now showing items 21-22 of 22