Browsing by Author "Antikainen, Hanna"

Syftet med min avhandling är att få veta gymnasisters åsikter om undervisning av kommunikation och hur de själv anser sina kunskaper i muntlig kommunikation på svenska. Enligt mina egna erfarenheter vågar man inte tala svenska väldigt ofta med de svenskspråkiga, vilket bekräftas av tidigare forskning, som Green-Vänttinen och andras forskningsprojekt Svenska i toppen (2010). Mål för min undersökning är att kunna utveckla språkundervisning och samtidigt mig som blivande lärare. Jag utförde min undersökning genom att skicka en enkät till slumpmässigt valda finskspråkiga gymnasier. Enkäten innehöll flervalsfrågor och öppna frågor som jag analyserade kvantitativt och kvalitativt. Jag fick 70 svar från gymnasister från tre olika områden: Åbo-områden, Keuru-områden och Helsingfors. Mitt resultat visade att de flesta är villiga att försöka kommunicera i korta och vardagliga situationer på svenska. Längre samtalssituationer för sin del är för krävande för de flesta. Informanterna ansåg att man borde tala mera på lektioner. De uppskattade bland annat fri diskussion och repetition av helt vardagliga fraser och samtalssituationer på lektioner. Jag ville också se om språklig bakgrund korrelerar med ivrigheten att tala svenska. Jag märkte att det studerar man A- eller B-svenska korrelerar med ivrigheten att tala samt intresse för språket. Om man studerar A-svenska väljer man oftare att försöka tala svenska än om man studerar B-svenska. De som sysslar med svenska språket ofta på fritiden väljer också oftare att tala svenska än de som hör, ser eller använder språket sällan eller aldrig. Medelbetyg av svenska kurser i gymnasiet eller hemort för sin del korrelerade inte med ivrigheten att tala. Jag hade dock så få informanter från olika delar av landet att man inte kan vara säker på om hemort egentligen korrelerar eller inte. Resultat är i linje med tidigare forskning som visar att man är osäkra på sina kommunikativa kunskaper och man vill ha mera muntliga övningar på lektioner. Mitt resultat är dock kanske inte så mörkt som man kunde ha förväntat sig efter tidigare forskning. De flesta informanterna skulle försöka tala svenska i åtminstone kortare och enklare situationer och många har en positiv ställning till att tala svenska.