Browsing by Author "Eerola, Sabina"

Språkbadselever är en intressant grupp av elever i den finländska grundskolan. De undervisas på ett annat språk än sitt förstaspråk vilket kan leda till att problem uppstår. Denna avhandling undersöker deras språkliga kompetenser och åsikter om själva undervisningen. Denna avhandling har tre syften. Det första är att analysera en grupp språkbadselevers självupplevda kompetens i sitt andraspråk svenska genom att låta informanterna utföra en självbedömning av sina muntliga och skriftliga kompetenser. Resultaten från självbedömningen antas korrelera med informantens kön, senaste betyg i svenska och användning av svenska på fritiden. Det andra syftet är att undersöka vad denna grupp har för åsikter om språkbads-undervisningen. Det tredje syftet är att redogöra för vad självbedömning är, samt hur och varför man kan använda sig av självbedömning inom språkbadsundervisningen. Undersökningen genomfördes som en enkätundersökning under våren 2014. Populationen består av totalt 59 informanter i årskurs 9 som kommer från tre olika språkbadsskolor i Nyland. Alla informanter har deltagit i språkbadsundervisning sedan daghemmet eller förskolan. Resultaten visar att de flesta informanterna bedömer sina kunskaper i svenska som goda. De flesta uppnår kompetensnivåerna B2‒C1 inom både muntlig och skriftlig produktion. Populationens flickor bedömer sig i allmänhet ha litet högre kompetenser än pojkarna, likaså har flickorna också högre betyg än pojkarna. Således korrelerar kön med betyget och kompetens-nivån. Det samma gäller användningen av svenska på fritiden: de informanter som uppger att de aldrig använder svenska på fritiden uppnår lägre kompetensnivåer. Populationens flickor uppger också att de använder mer svenska på fritiden än pojkarna. De flesta informanter använder dock endast sällan svenska på fritiden och att läsa svenskt material är det ovanligaste användningssättet ‒ att tala svenska eller att lyssna på svenskt material är vanligare. Gällande informanternas åsikter om språkbadsundervisningen framkommer att de flesta är nöjda med undervisningsmetoden och de upplever den som nyttig inför framtiden. Dock visar det sig att bedömningen och betygsättningen oroar informanterna och de upplever att de blir orättvist bedömda. Således kunde lärare i språkbadssvenska och andra ämneslärare inom språkbadet låta elever utföra självbedömningar för att få mer information om vad eleverna har lärt sig. Resultaten från dessa självbedömningar kunde till exempel användas av lärare för att underlätta bedömningsarbetet och utveckla sin undervisning. Läroplanen för den grundläggande utbildningen från 2014 stöder också användningen av självbedömning.