Browsing by Author "Ikonen, Josefin"

I denna avhandling studeras finlandssvenska binamn genom en särdragsanalys. Syftet är att kartlägga hurdana binamn finlandssvenskar bär samt att undersöka hur binamnen avviker från det rikssvenska binamnsmönstret. Detta görs genom att studera finska tendenser och finlandssvenska särdrag i binamnen. Materialet har samlats in genom en enkätundersökning som besvarades av 104 personer. Sammanlagt 210 binamn har plockats ut för analys. Metoden är huvudsakligen kvalitativ då binamens språkliga material och bildningssätt analyseras utgående från binamnens karaktär, binamnsbärarnas svar i enkätundersökningen samt tilläggsinformation som samlats in per telefon. Binamnens språkliga material avgörs utgående från binamnens källa. Källan kan vara ett uttryck som man kännetecknar som ett namn eller som ett lexikalt ord. Namnmaterial, liksom binamnens källmaterial, har dock en tendens att vara tvetydigt bland annat eftersom lexikala ord kan vara homonyma med namn. Eftersom binamnets källa inte alltid går att avgöra kan binamn även ha en källa som kategoriseras som någonting mitt emellan namn- och ordmaterial. Binamnens bildningssätt undersöks huvudsakligen utgående från kortformer av personnamn som används som binamn. På rikssvenska bildas kortformerna enligt ett visst mönster och de uppfyller vissa villkor. Kortformerna är tvåstaviga med betoningen på första stavelsen och de bildas inte av obetonade stavelser från grundnamnet. Kortformerna har endast ett artikulationsställe i mediala konsonantljud, vilket innebär att konsonantljuden produceras på samma ställe i talapparaten. Dessutom är den andra av två mediala konsonanter tonlös. Utöver bildningssättet för kortformerna kan binamn också bildas genom att man lägger till en ändelse till en avledningsstam eller med hjälp av ett tillägg som fungerar som ett binamnselement. För att urskilja finlandssvenska särdrag och finska tendenser undersöks hur bland annat kortstavighet, lexikala avvikelser från rikssvenskan samt förekomsten av mediala konsonantkombinationer manifesterar sig i de finlandssvenska binamnen. Finsk binamnsbildning presenteras i relation till rikssvensk binamnsbildning. I resultatdiskussionen framkommer att de finlandssvenska binamnen till stor del påminner om de rikssvenska, i och med att binamnen i huvudsak har andra namn som källa och att binamnen bildas enligt det etablerade, rikssvenska bildningsmönstret. Avvikelserna kan ofta förklaras av finskt inflytande, men inte alltid. Finlandssvenska binamn som uppvisar finska tendenser präglas av att finska binamn lånats in, att finska ändelser fogats till namnstammen och av att de mediala konsonanterna inte följer samma krav som de rikssvenska binamnen. Finlandssvenska binamn kännetecknas också av att de kan vara kortstaviga eller att de bryter mot rikssvenska kvantitetsförhållanden på annat sätt.