Browsing by Author "Malmefjäll, Leila"

Tiivistelmä – Referat – Abstract Syftet med avhandlingen är att undersöka hur unga nordbor navigerar språkligt i muntlig kontakt med andra nordbor. Mitt material består av tre inspelade samtal mellan totalt 15 unga informanter från olika nordiska länder och självstyresområden. Dessa unga utgör en speciell grupp inom Norden eftersom de alla har ett uttalat intresse för och i viss mån erfarenhet av Norden eller det nordiska. På basis av detta kallar jag dem nordenaktiva. I två av samtalen deltar fyra informanter och i det tredje samtalet sju. Informanterna är fördelade så att minst tre eller fyra nordiska länder eller självstyresområden finns representerade i varje samtal. Min metod har sin grund i CA-analysen vilket innebär att jag utan hypotes insamlat materialet, transkriberat detta och därefter formulerat två forskningsfrågor. Därmed är min metod induktiv. Forskningsfrågorna är: 1. Hur förebygger man problem i internordiska samtal? och 2. Vilka problem förekommer i dessa samtal och hur löser man dem? Resultaten visade att nordenaktiva ungdomar förebygger problem på ett effektivt sätt genom flera olika strategier. Vissa informanter gör ett språkbyte och talar ett annat språk (än sitt första) medan andra talar en slags icke-standardiserad, anpassad blandform som jag här kallar skandinaviska. De strategier som används för att förebygga problem är ackommodering och kodväxling. Det är främst de västnordiska informanterna som ackommoderar och de gör detta genom att helt tala skandinaviska som de sedan justerar efter andra deltagare så att uttal, ord och böjningsändelser exempelvis är hämtade från svenskan eller danskan. Förekomster av kodväxling till engelska visar inte på att engelskans funktion här är att hjälpa den faktiska språkförståelsen, utan används främst för att uttrycka distans till känsliga samtalsämnen vilket visar att informanterna har en hög språklig medvetenhet i grannspråkskommunikationen. Särskilt frekvent i mitt material är också skämt. Dessa förstås i hög grad av deltagarna och fungerar som en gemenskapsbyggande solidaritetsstrategi. Även då avvikande åsikter, som potentiellt kan skada denna gemenskap, är under uppsegling löser deltagarna detta med försiktighetsåtgärder vilket kan tolkas som ett försök att bevara en god stämning. Gällande den andra forskningsfrågan, som gäller problemlösning, framkommer det att reparationer, missförstånd och tystnader uppstår i materialet. Ibland väljer deltagarna att vara tysta stora delar av samtalet eller att inte reagera på det förväntade sättet på andras turer vilket kan indikera att problemkällor finns i samtalen (som dock löper relativt problemfritt). En jämförelse mellan nordenaktiva och mindre erfarna grannspråkskommunikatörer skulle i framtida studier kunna ge intressanta resultat kring olika strategier och hur dessa utvecklas genom ökad exponering för internordisk kommunikation.