Browsing by Author "Oförsagd, Nina-Maria Paulina"

Begreppet popkonst reflekterar jag via Marcel Duchamp och hans konstfilosofi inom den dadaistiska rörelsen som senare utvecklades till popkonst. Andy Warhol både arbetade inom genren popkonst och senare anses ha starkt format den riktlinje som gick under namnet popkonst. Warhol och andra popkonstnärer kopplade ihop konst med masskonsumtion och kapitalistiska idéer och i sitt uttryck visade kritik inom en samtidig hyllning av en produkt som genomgått en process via medier. Popkonsten uppstod i de två engelskspråkiga kontinenterna U.S.A. och Storbritannien. Popkonst formades främst av konstnärer från stora konsumtionssamhällen. Popkulturen ledde småningom till att också hela Europa amerikaniserades . Tidigare på våren år 1969, före utställningen De Unga 69 öppnade i Helsingfors konsthall 9.9.1969, hade människor fått uppleva ARS 69 Helsingfors som ordnades i Ateneum. De som ställde ut var stora internationella namn inom genren popkonst som var starkt presenterad på 1960-talet speciellt i U.S.A. och Stor-Britannien men som också rann ut i övriga Europa. Publiken som besökte ARS 69 Helsingfors, reagerade olika till nutidskonst och utställningen ansågs vara enastående, eftersom den inte gick att jämföra med något liknande som hade ställts ut tidigare. Dessutom i så stor skala inom genren popkonst i Finland. Människor älskade, avskydde eller förundrades över utställningen. Utställningen ledde till en debatt om nutidskonst. Utställningen De Unga 69 öppnades kort efter utställningen ARS 69 Helsingfors för publik. Utställningen De Unga 69 introducerade nyaste intryck bland unga konstnärer i Finland. Utställningen hade också ett givet tema; Konst som medel. Ett tema hade aldrig förekommit i samband med utställningen De unga, som var en återkommande grupputställning. Även detta väckte en debatt bland konstnärerna. Utställningen De Unga 69 väckte också debatt eftersom ibland verken fanns Harro Koskinens provokativa popkonstverk. I hans konstskapande inom genren popkonst använde Koskinen igenkännliga tecken och symboler som han blandade in med ny symbolik han hämtade ur populärkultur. Med att använda en äldre symbolik i modernt konstskapande väckte han uppmärksamhet i Finland. Harro Koskinen ställde ut på grupputställningen De Unga 69 och orsakade en ny debatt, kort efter att en stor debatt kring ARS 69 Helsingfors hade avtagit. Där den internationella nutidskonsten synligt presenterades för en ovan publik i Finland. Debatten kring utställningen De unga 69 i Helsingfors konsthall berörde främst Harro Koskinens omtalade verk Svinmessias och Svinvapen, men också diskussioner om konstnärens frihet, censur, begränsningar och om nutidskonstens läge i Finland blev aktuella på slutet av 1960-talet. Senare blev Harro Koskinen och juryn för utställningen De Unga 69, dömda i högsta domstolen för att ha hånat gud och skymfat rikets vapen. Linnovaara har i hennes doktorsavhandling; Makt, konst, elit konstfältets positioner; relationer och resurser i 1940- och 1950-talens Helsingfors (2008), använt sig av Pierre Bourdieus fältteori som ett teoretiskt arbetsredskap kompletterat med nätverksteorin. I min analys har jag har använt mig av Linnovaaras teori och läst den franska tänkaren Pierre Boudieurs Kultursociologiska texter (1986), för att kunna via dem förstå maktstrukturen och dess nätverk som påverkar konstnärerna, konstmarknaden och konsteliten. Via Linnovaara har jag också fått en inblick i historia hur konstvärlden och dess uppbyggnad och nätverk såg ut innan 1960-talet.