Browsing by Author "Oinonen, Siiri"

Den här pro gradu-avhandlingen handlar om psykiatriska chockbehandlingar i Finland mellan åren 1936 och 1964 då insulin-, cardiazol- och elchockbehandlingarna hörde till de finska mentalsjukhusens vardag. Forskningsfrågorna handlar om behandlingarnas utveckling och verkningar i Finland ur vårdpersonalens synvinkel: hur uppfattade personalen chockbehandlingarna och deras verkningar? Därtill behandlas frågor om varför chockbehandlingarna togs i bruk samt ifall behandlingarna var en sådan mirakelkur som de presenterades som. I viss mån jämförs de finska förhållandena med utlandet. Forskningsmaterialet består av åtta muntliga källor: sju personintervjuer och en guidad rundtur i Törnävä sjukhusmuseum. De intervjuade personerna har arbetat som läkare eller skötare och bevittnat och/eller utfört insulin- och/eller elchockbehandling på 1950- 60-talen. Förutom intervjuer består materialet av tio medicinska artiklar som publicerats i Duodecim, Suomen Lääkärilehti och The Lancet under den granskade tiden, samt verksamhetsberättelserna för Nickby och Törnävä sjukhus under åren 1931-72 respektive 1937-1962. Som forskningsmetod kan nämnas kvalitativ forskningsintervju, minnesforskning och källkritisk metod och den teoretiska ramen består av Ekenstams, Elias, Foucaults och Braslows teorier om kroppsdisciplin samt kontrollens och övervakningens betydelse i samhället och den psykiatriska vården. Psykiatrins och de psykiatriska vårdmetodernas historia i Finland är ett rätt outforskat område, men under de senaste åren har det utkommit ett antal pro gradu- och doktorsavhandlingar om ämnet och år 2013 utkom översiktsverket Hulluuden historia av Pietikäinen. Mycket av bakgrundslitteraturen består av anglosaxisk litteratur och finska mentalsjukhus historiker. Före de egentliga analyskapitlen ger arbetet en inblick i fem psykiatriska vårdmetoder som användes i början av 1900-talet före chockbehandlingarna togs i bruk och som kan ses som ett preludium till chockbehandlingseran. Dessa behandlingsmetoder är vattenterapi, sömnterapi, arbetsterapi, psykoanalys och malariaterapi. Det första analyskapitlet går under namnet Insulinchocker helande koma . Kapitlet behandlar insulinchockbehandlingens gång, praxis i Finland samt vårdpersonalens syn och patienternas reaktioner på behandlingen. Det andra analyskapitlet handlar om cardiazolbehandlingen och inleds med en beskrivning av behandlingen följd av en jämförelse av behandlingspraxis i Finland, Danmark och Storbritannien varefter följer en beskrivning av behandlingens verkningar på patienterna. Eftersom ingen av de intervjuade hade bevittnat eller utfört cardiazolbehandlingar tas personalens syn upp via de medicinska artiklarna och litteraturen. Det tredje analyskapitlet handlar om elchockerna och börjar i stil med de två föregående kapitlen med en beskrivning av behandlingens gång, varefter följer praxis i Finland, personalens och patienternas tankar om behandlingen samt elchockbehandlingens förekomst och verkningar i Finland. Utgående från uppgifterna i Nickby och Törnävä sjukhus verksamhetsberättelser har jag sammanställt tre tabeller över hur många patienter behandlades med chockbehandlingar samt hur dessa inverkade på patienterna. Det fjärde analyskapitlet heter Hårda tider, hårda metoder? och handlar om tidsandans och samhällsatmosfärens inverkan på den psykiatriska vården, militärpsykiatrin i Finland under andra världskriget och krigets inverkningar på mentalsjukhusens verksamhet. Efter sammanfattningen och käll- och litteraturförteckningen finns en bilaga med de frågor som använts som intervjustomme.