Browsing by Author "Svanbäck, Andrea"

Denna pro gradu granskar på vilket sätt innehållet i kontaktannonser i Hufvudstadsbladet har förändrats under åren 1910, 1950 och 1990. Trots att forskning kring kontaktannonser som textform har bedrivits i omfattande grad sedan 1970-talet, utgör kontaktannonser i Hufvudstadsbladet ett ännu relativt outforskat historiskt källmaterial. I finländsk press har kontaktannonser förekommit på både svenska och finska sedan 1900-talets början. Undersökningen utgår från tre frågeställningar: hur män och kvinnor beskriver sig själva och sin önskade partner i kontaktannonserna, vilka könsideal som kan skönjas i texterna samt vilka förändringar som framträder över tid. Idéer om vad som är ”manligt” och ”kvinnligt” strukturerar hur människor uppfattar och bedömer varandras beteende, men även hur individen känner, tolkar och uttrycker sina egna känslor. Detta sker via kontaktannonser då de innehåller förväntningar på hur människorelationer och en partner ska vara och se ut. Eftersom synen på könens rättigheter och möjligheter samt normer kring ”kvinnligt”, ”manligt” och parbildning förändrats kraftigt i Finland under 1900-talet är det motiverat att studera kontaktannonser från början, mitten och slutet av seklet – tre helt olika skeden i landets historia. Källmaterialet består av sammanlagt 105 kontaktannonser från åren 1910, 1950 och 1990, varav 61 stycken är skrivna av män, 44 stycken av kvinnor. I studien förekommer både kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys. Kontaktannonserna analyseras utifrån tre faktorer: social status, inre egenskaper samt yttre egenskaper. Strukturen förekommer även i Josefin Nilssons magisteruppsats Svenska hjärtan från 2005, som behandlar beskrivningar av män och kvinnor i kontaktannonserna ur Dagens Nyheter. Utgående från de egenskaper som män respektive kvinnor säger sig söka hos motparten urskiljs en sorts idealman och -kvinna för varje årtal. Denna konstruerade könsroll jämförs med historikern Yvonne Hirdmans teori om särhållning av könen, det vill säga att män och kvinnor alltid ska hållas isär och inte får ha liknande egenskaper. Undersökningens resultat vittnar om stora förändringar när det gäller normer och ideal i kontaktannonserna under de olika åren, men även om hur praktiska förhållanden så som boende, ekonomi och fritid snarare än regelrätt kärlek dominerat innehållet. Till exempel har social status under seklet gått från att uttryckas explicit i annonserna, i form av pengar eller förmögenhet, till att bli något som indikeras närmast implicit, via intressen eller personlighetsdrag. Även annonsörernas syfte har gått från uttalat till dolt: medan äktenskap var det vanligast motivet 1910, uttalades syftet 1990 ofta inte alls. Undersökningen visar också på andra ämnen som var tabubelagda i kontaktannonserna under de olika åren, exempelvis den kvinnliga frigörelsen. Men i resultatet finns även teman som överlevt tidens gång: exempel på det är ensamhet och efterfrågan på bildning.