Browsing by Subject "översättning"

84 s. + bilagor 6 s. Tiivistelmä – Referat – Abstract Studien granskar yrkeshögskolestudenternas upplevelse av översättningsmetoden, det vill säga att studera svenska genom att översätta yrkesrelaterade texter, uppfattning om sin motivation, syn på sina kunskaper i svenska och prefererade inlärningsmetoder. Avsikten med studien är att utforska om översättning kunde vara en lämplig undervisningsmetod inom yrkeshögskoleutbildningen i svenska som det andra inhemska språket. Undersökningsmaterialet består av två enkäter som studenter som deltar i studieavsnittet i teknisk svenska vid Kymmenedalens yrkeshögskola i utbildningsprogrammen i logistik och byggnadsteknik besvarar; en utgångsenkät innan undervisningen enligt översättningsmetoden inleds i augusti 2016 som alla 49 studenter besvarar och en senare enkät efter studieavsnittets del enligt metoden i november som 45/49 studenter besvarar. Studiens teoretiska bakgrund utgår från dialogiskt lärande, sociokonstruktivism och problembaserat lärande vilka utgör grunden för översättningsmetoden i studien. Det dialogiska lärandet baserar sig på Michail Bachtins tankar om dialogiskt tänkande och sociokonstruktivismen har sina rötter i bland annat Lev Vygotskijs psykologiska och pedagogiska studier om tanke och språk. Den teoretiska referensramen inkluderar även tidigare forskning i användning av översättning i språkundervisning och motivationens roll i språkstudier. Metodiskt sett är avhandlingen en enkätundersökning. Enkäterna består av påståendesatser som analyseras både kvalitativt och kvantitativt. Den kvantitativa analysen bygger på mätvärden från 1 till 5 enligt den femgradiga Likert-skalan som presenteras i form av 20 tabeller. Analysen beskriver och söker orsaker till enkätsvaren samt söker samband mellan upplevelsen av översättningsmetoden, synen på kunskaperna i svenska, motivationen och bakgrundsfaktorerna som består av kön, ålder och tidigare utbildning. Avhandlingens slutledning är att studier enligt översättningsmetoden lämpar sig för undervisning i svenska på yrkeshögskolor. Översättningsmetoden får generellt ett positivt gensvar hos studenterna. Ett samband mellan synen på kunskaperna i svenska och mellan tidigare utbildning, motivation, kön och upplevelsen av översättningsmetoden framkommer. Studentens tidigare utbildning och kön påverkar synen på kunskaperna på så sätt att kvinnliga studenter och studenter med studentexamen har positivare syn på sina kunskaper i svenska. Vidare finns ett samband mellan positiv syn på kunskaperna och både positiv motivation och positiv upplevelse av översättningsmetoden.

I min avhandling pro gradu analyserar jag mitt eget översättningsarbete genom att tillämpa semiotikern Algirdas Greimas aktant- och modalitetsmodeller. Aktanterna utarbetades ursprungligen för analys av myter, där allmänt förekommande personer och ting beskrevs av subjektet (hjälten i historien), objektet (det subjektet söker), hjälparen (den subjektet får stöd av), motståndaren (den som står i vägen för subjektet), sändaren (den subjektet får objektet från) och mottagaren (den subjektet för objektet till). Greimas fann även 6 modaliteter, som han använde för att beskriva hur aktanterna interagerade med varandra. Dessa var faire (’att göra’), devoir (’att vara tvungen’), pouvoir (’att kunna’), savoir (’att veta’), vouloir (’att vilja’) och être (’att vara’). År 2002 föreslog Andrew Chesterman i sin artikel Semiotic modalities in translation causality att dessa modaliteter även kunde användas för att analysera vad som sker under en översättares arbete. Min avhandling följer Chestermans förslag, men även den grundläggande aktantmodellen har lagts till i analysen. Syftet med avhandlingen är att utreda hur aktanterna och modaliteterna kan appliceras på ett översättningsarbete, och jag granskar även om någon av aktanterna och modaliteterna kan observeras oftare än de andra och varför, samt vad en översättare kan lära sig om sig själv med hjälp av denna typ av analys. Avhandlingen är en s.k. översättningsgradu, vilket syftar på att jag översatt mitt eget material och fört ett noggrant protokoll över översättningsarbetet. Texten jag har översatt är Nyyti ry:s texthelhet Opi elämäntaitoa (Lär dig levnadskonst), som består av 15 webbtexter i längden 0,5–3 sidor och faller inom genren livskunskapstexter. Utöver denna texthelhet och min översättning av den fungerar även protokollet jag fört under översättningsarbetet samt de revideringsförslag jag fått av dem som granskat översättningen som material för min analys. Jag analyserar alla 572 översättningsval separat och använder mig även av kategoriseringar av översättningsproblem, översättningsstrategier samt revideringar för att strukturera min analys. Min analys är deskriptiv och kvalitativ. I avhandlingen framför jag några generella riktlinjer för hur aktanterna och modaliteterna kan appliceras på ett översättningsarbete, men konstaterar även att en avgränsning av dem kan vara svår och att det finns utrymme för tolkning. Jag menar att aktanterna subjekt, objekt, sändare och mottagare samt modaliteten faire är så övergripande för alla översättningsval att inget kvantitativt data om deras förekomst kan framställas. Jag konstaterar att både hjälpare och motståndare förekommer frekvent i mitt översättningsarbete, men att hjälparen i regel representeras av dem som granskat min text, medan motståndaren kan representeras av flera typer av översättningsproblem och -svårigheter. Jag uppmärksammar även att modaliteten devoir förekommer betydligt oftare än de andra modaliteterna och hittar orsaker till detta bland annat i att jag uppfattat mina hjälpare som auktoriteter vars förslag blivit en form av yttre tvång. Jag noterar också att ett översättningsval sällan beskrivs av endast en modalitet utan att modaliteterna ofta förekommer i kombination med varandra, i synnerhet pouvoir som inte alls förekommer ensam. Slutligen finner jag att översättare kan lära sig mycket om sina arbetsmetoder, sina preferenser och sina förhållanden till auktoriteter med hjälp av en greimasiansk analys.

I denna avhandling utreds hurdana personer som arbetar med att översätta myndighetstexter från finska till svenska i dagens Finland. Syftet är att öka kännedomen om yrkesgruppen och att synliggöra myndighetsöversättarnas viktiga arbete och insats i samhället. Materialet för avhandlingen samlar jag in genom sex separata fokusintervjuer med myndighetsöversättare som översätter finska myndighetstexter till svenska. Intervjuerna har fyra teman: översättarnas bakgrund, karriärväg, personliga egenskaper och syn på att vara översättare. Analysen av det insamlade materialet är deskriptiv och kvalitativ. Därtill används ett komparativt grepp för att jämföra de intervjuades svar på olika frågor. Bakgrunden för avhandlingen utgörs av den lagstiftning som ger upphov till att finska myndighetstexter översätts till svenska, nämligen Finlands grundlag och språklagen. Därtill redogörs för olika uppföljningar som gjorts kring lagstiftningens förverkligande. Avhandlingens teoretiska referensram placerar studien inom forskningsområdet översättarforskning som introducerats av Andrew Chesterman. En annan teoretisk synvinkel erbjuds av tidigare forskning om facköversättare i Finland. Därtill ges en kort introduktion till tidigare forskning om samband mellan bakgrunder och olika karriärvägar. Även utbildningsutbudet för svensköversättare i Finland beskrivs. Kompetensmodeller som tagits fram om översättare granskas med fokus på egenskaper som tas upp i dem. Analysen av intervjumaterialet visar att den grupp myndighetsöversättare som ställt upp har en rätt så heterogen bakgrund, vilket avviker från den allmänna tendensen om ett samband mellan familjebakgrund och karriär. Det framkommer också att en karriär som myndighetsöversättare inte är något som de intervjuade har siktat på, utan de har mer eller mindre halkat in i branschen. Granskningen av de intervjuades personliga egenskaper visar att egenskaperna i hög grad är kopplade till de kompetenser som översättare förväntas besitta. Uthållighet och noggrannhet är gemensamma egenskaper för många av de intervjuade. Översättarna visar också förmåga till självkritik i fråga om nyttiga egenskaper som de saknar. De intervjuade har väldigt olika syner på att vara översättare: en del känner sig motiverade av att de deltar i att producera svenskspråkig service i Finland, medan andra lyfter fram ekonomiska motiv. De intervjuades syner på översättarbranschens framtid kännetecknas av reflektioner över maskinöversättningens framfart.