Skip to main content
Login | Suomeksi | På svenska | In English

Browsing by Subject "Bram Stoker"

Sort by: Order: Results:

  • Välikangas, Eiri (2020)
    Pro gradu -tutkielmani keskittyy fallisen maskuliinisuuden sekä halun ilmentymiseen englanninkielisessä vampyyrikirjallisuudessa. Fallisen maskuliinisuuden osalta jaotteluni on kolmiosainen ja mukana analyysissani ovat fyysinen, emotionaalinen sekä sosiaalinen aspekti. Halun osalta tutkimukseni käsittää niin seksuaalisen halun kuin muunlaisen halun ilmentymisen vampyyrimieshahmoihin kohdistettuna sekä heidän itsensä kohdistamana. Vampyyrihahmojen inhimillistäminen erityisesti nykykirjallisuudessa on myös keskeinen osa analyysiani. Materiaalini muodostuu kaunokirjallisuuden osalta neljästä pääteoksesta, jotka ovat Bram Stokerin Dracula (1897), Anne Ricen Interview with the Vampire (1976), Stephenie Meyerin Twilight (2005) sekä J.R. Wardin Dark Lover (2005). Näistä kaksi ensimmäistä kuuluvat vampyyrikirjallisuuden klassikoihin ja kaksi viimeistä tuovat työhön mukaan nykyaikaisen vampyyrikirjallisuuden lähestymistapoja, kuten vampyyrimieshahmon roolin romanttisena ja eroottisena sankarina. Tutkielman teoreettisen viitekehyksen muodostavat sukupuolentutkimuksen piirissä laaditut ajatukset maskuliinisuudesta, erityisesti R.W. Connellin, Arto Jokisen sekä Tracy Bealerin teokset. Connell on eräs keskeisimmistä teoreetikoista, joka on popularisoinut hegemonisen maskuliinisuuden käsitettä sukupuolentutkimuksen alalla. Jokisen keskeisin anti tutkimukselleni on sukupuolittuneen miehisen väkivallan sekä toksisen mieskuvan analysointi, joka linkittyy vahvasti Tracy Bealerin analysoimaan falliseen, toksiseen maskuliinisuuteen. Tutkimukseni osoittaa, että teosteni vampyyrimieshahmot suurelta osin myötäilevät fallista, dominoivaa maskuliinisuuden mallia analysoimillani kolmella osa-alueella. Osa mieshahmoista pyrkii kuitenkin neuvottelemaan itselleen tiukan normatiivisesta maskuliinisuudesta poikkeavan miehen roolin, missä he onnistuvat erityisesti emotionaalisesta sulkeutuneisuudesta vapautumalla. Halun osalta tutkimukseni osoittaa, että niin vampyyrimiesten itsensä kokema halu kuin heihin kohdistettu halu voi uudemmassa vampyyrikirjallisuudessa liittyä seksuaalisuuden lisäksi myös esimerkiksi parisuhteisiin ja perheeseen.
  • Jonasson, Edia (2018)
    Denna pro gradu-avhandling undersöker vampyrer i modern amerikansk litteratur från 1970-talet till 2000-talets början. Avhandlingens syfte är att genom närläsning och analys granska hur olika teman behandlas i litteraturen och urskilja gemensamheter och skillnader i beskrivningen av vampyrer. Forskningsunderlaget utgörs av tre romaner: Stephen Kings ’Salem’s Lot (1975), Anne Rices Interview with the Vampire (1976) samt Elizabeth Kostovas The Historian (2005). Dessa romaner jämförs även med Bram Stokers vampyrlitteraturklassiker Dracula. Den klassiska Dracula var en genuint hotfull figur. Kings vampyrer hotar känslan av säkerhet i även den till synes mest vanliga av småstäder. Rices vampyrer fascinerar och förför läsaren och lockar denne till att identifiera sig med vampyren. Kostovas vampyrer utgör ett hot, men ett begränsat sådant i dagens värld där politiska och statliga aktörer erbjuder mera angelägna hotbilder. I Stokers klassiker var det erotiska underförstått. I Kings roman är de sexuella elementen mera i förgrunden. Rice däremot ägnar sig åt sensuella beskrivningar och erotiska antydningar. Kostova erkänner Dracula som ett sexuellt hot endast på en ytlig nivå och intresserar sig inte därutöver för vampyrens traditionella erotiska aspekter. Kvinnobilderna i vampyrromanerna speglar det rådande samhälleliga kvinnoidealet. Genom analysen framkommer även en variation i romanernas förhållningssätt till religion och sättet på vilket religiösa element samspelar med vampyrmytologin. Östeuropa som vampyrens hemort visar sig till olika grader som den Andre, mot vilken det moderna amerikanska samhället speglas. Jämfört med 1800-talets klassiska vampyrer är moderna vampyrer ofta mycket sympatiska och ges förmänskligande drag, men dock förblir en del moderna vampyrer också närmast monstruösa. Då man jämför brittiska och amerikanska vampyren kan även vissa amerikanska egenheter urskiljas, såsom t.ex. en ofta förekommande Southern Gothic-estetik. Den moderna amerikanska vampyren är dock inte heller en homogen grupp utan det finns mycket variation inom genren.