Browsing by Subject "Fairy tales"

I denna pro gradu-avhandling analyserar jag en samling återberättelser av sagorna Snövit, Askungen och Törnrosa utgående från feministisk kritik av sagor. Sagorna jag analyserar i avhandlingen är återberättade av Sarah Pinborough och har döpts om till Poison (Snövit), Charm (Askungen) och Beauty (Törnrosa). De har utkommit såväl enskilt som i en samling kallad Tales from the Kingdoms. För avhandlingen har jag använt mig av samlingen, eftersom de i denna återgetts i icke-kronologisk ordning vilket är relevant för analysen. Syftet med avhandlingen är att undersöka huruvida återberättelserna tagit itu med den kritik många av de mest kända sagorna utsatts för, i synnerhet i samband med feminismens andra våg under 1970-talet, och om de således kan anses som lyckade feministiska återberättelser. Jag använder mig främst av en artikel skriven av Marcia R. Lieberman där hon kritiserar sagorna för den negativa kvinnobild de presenterar. Kvinnorna framstår oftast som passiva och en alltför stor vikt har lagts vid kvinnokaraktärernas utseende. Hon kritiserar även den maktlösa ställning kvinnor ofta har i sagorna och då de har makt och är aktiva avbildas de som elaka. Eftersom min analys baserar sig på karaktärerna i sagorna, använder jag mig också framför allt av Jonathan Culpepers teorier om karaktärer och karaktärisering inom litteraturen, särskilt om hur läsarnas tidigare kunskaper och erfarenheter påverkar karaktäriseringen. Det finns otaliga versioner av olika sagor runt om i världen, även sådana där kvinnobilden inte är så negativ. De är dock inte lika kända eller populära och det är särskilt de mest kända, däribland de ovannämnda sagorna, som kritiserats eftersom de också är mest inflytelserika. De versioner av sagorna vi känner till kommer främst från Bröderna Grimms samling och Walt Disneys filmatiseringar. I avhandlingen använder jag mig av Bröderna Grimms versioner som jämförelse och analyserar karaktärerna i de återberättade sagorna utifrån tre återkommande rolltyper: den elaka styvmodern, flickan som utsätts för hennes trakasserier samt drömprinsen som till slut räddar flickan. I min avhandling fokuserar jag främst på de kvinnliga karaktärerna men analyserar även två av de mest prominenta manliga karaktärerna, eftersom feministiska återberättelser av sagor har kritiserats för sin enformiga skildring av män. I och med att återberättelserna uppdaterar den kvinnliga karaktärens roll så att hon är mer aktiv har många återberättelser relegerat den manliga karaktären till den passiva roll som kvinnan tidigare innehaft, vilket enbart resulterar i en splittrad (fractured) återberättelse. I avhandlingen kommer jag fram till att återberättelserna tar itu med mycket av den kritik som sagorna utsatts för. Återberättelserna fokuserar dock också mycket på karaktärernas utseende och de flesta av dem beskrivs ofta som exempelvis vackra och smala, vilket främjar ett visst skönhetsideal. Trots detta kommer jag i avhandlingen fram till att återberättelserna huvudsakligen är lyckade feministiska återberättelser.