Browsing by Subject "Kvinnoskribentgruppen i Österbotten"

Kvinnoskribentgruppen i Österbotten grundades i slutet av 70-talet efter att en grupp österbottniska kvinnliga författare deltagit i det första nordiska kvinnoförfattarseminariet på Biskops-Arnö i Sverige, 1978, Författaren Wava Stürmer anses vara en av drivande krafterna bakom bildandet av Kvinnoskribentgruppen i Österbotten, men de författare som vid sidan av Wava Stürmer deltog i bildandet av gruppen var Gunnel Högholm, Solveig Emtö, Anita Wikman och Gurli Lindén. Till deras målsättningar hörde att genom sitt arbete synliggöra kvinnorna och deras problem, samt förbättra villkoren för kvinnliga författare. Det som skiljer dessa författare från den litterära eliten som dominerade på 70-talet på det finlandssvenska litterära fältet, är deras bakgrund i arbetarklassen och deras erfarenhet av låglöneyrken. I min avhandling har jag valt att studera kvinnoskribentgruppen i Österbotten ur ett litteratursociologiskt perspektiv. Jag har velat undersöka ifall de särdrag som skiljer författarna i Kvinnoskribentgruppen från den litterära eliten i Svenskfinland, har haft en inverkan på deras författarkarriärer och på deras positionering på det finlandssvenska litterära fältet. Därav har mina forskningsfrågor varit: Hur påverkade kön, klass och den geografiska regionen författarna i Kvinnoskribentgruppen i Österbotten och deras positionering på det finlandssvenska litterära fältet? Vilka strategier använde de sig av för att få en bättre position på det finlandssvenska litterära fältet? I min analys har jag haft en utgångspunkt i kultursociologen Pierre Bourdieus teori om fält och hans begreppsapparat. För att få svar på mina forskningsfrågor valde jag att dela min analys i två delar. Den första delen består av en analys av 9 stycken debattartiklar från vårvintern 1978. År 1978 fördes en debatt i Vasabladet och Ny Tid om patriarkat samt klyftan mellan arbetarkvinnor och de ”intellektuella”, och som till viss del även handlade om regionala skillnader. Artiklarna är från tiden innan kvinnoskribentgruppen i Österbotten grundades, och ger en inblick i hur de själva ansåg deras ställning och position vara i samhället och varför de ursprungligen kände ett behov att slå sig samman för att tillsammans jobba för att förbättra kvinnornas ställning, både i samhället och på det litterära fältet. Den andra delen är en analys av material som består av Kvinnoskribentgruppen i Österbottens eget arkiv som finns vid Svenska litteratursällskapet i Helsingfors. Det arkiverade materialet består av en protokollbok, tidningsurklipp, korrespondens etc. Det arkiverade materialet gav möjligheten att undersöka deras verksamhet och samhällsengagemang, samt de metoder de använde för att förbättra sin positionering på det litterära fältet. Min analys visade hur Kvinnoskribentgruppen i Österbotten genom sina aktioner på fältet visade sin medvetenhet om att de inte hade lika möjligheter som den dominerande eliten, det vill säga aktörer som var män, hade en högre utbildning, eller som var bosatta i huvudstadsegionen. De strategier Kvinnoskribentgruppen främst använde sig av för att förbättra positioneringen på fältet baserade sig på att synliggöra ojämlikheterna, och de gjorde det genom att delta i samhällsdebatter, bilda aktionsgrupp, samarbete med andra kvinnliga författare samt besitta olika förtroendeposter på det finlandssvenska litterära fältet.