Browsing by Subject "barn- och ungasläsning"

I dagens samhälle går det heta diskussioner om läsning med ett särskilt fokus på att barn och unga läser allt mindre än tidigare. För att öka läsintresset krävs det att inte bara skolan, utan också omgivningen kring barnen, särskilt familjen, aktivt stöder de ungas läsning. I min avhandling ser jag på vad finlandssvenska föräldrarna har att säga om sina barns läsning. Syftet med avhandlingen är att undersöka hurdan attityd föräldrar har till sina barns läsning, om föräldrarna kan ses som läsande förebilder, om föräldrarna förhåller sig olika till barnens läsning beroende på barnens ålder eller kön och hur modern teknologi påverkar läsning. Eftersom flera undersökningar (bl.a. PISA och PRILS) har kommit fram till att finlandssvenska barn har sämre läsförmåga än finska barn, koncentrerar jag min undersökning till situationen i finlandssvenska familjer. I undersökningen avser läsning inte bara läsning av skönlitteratur utan också läsning av olika sorts tidningar, facktexter och bloggar, detta för att ge en så heltäckande bild av lässituationen som möjligt. Enligt tidigare forskning som gjorts om föräldrars attityder till sina barns läsning har det kommit fram att föräldrar läser allt mindre högt för sina barn trots att de vet att högläsning är nyttigt. Samtidigt visar forskning i barn och ungas läsning (PISA och PRILS m.m) att trots att finländska barn klarar sig bra i ett internationellt sammanhang, blir resultaten i läsförmåga- och förståelse bland de finländska unga allt sämre och unga läser allt mer sällan för nöjesskull. Dessutom har forskningarna kunnat påvisa att de ungas hemförhållanden, läsintresse och läsaktivitet påverkar både deras läs- och skrivförmågan samt språkkännedom. För att förbättra läsförmågan, måste man läsa. Det spelar inte så stor roll vad man läser, men för att utvecklas behöver man hjälp och stöd av vuxna. Att barn har haft läsande förebilder samt fått ta del av läsning redan före skolålder spelar en central roll då man ser på läsutvecklingen samt attityder till och intresse för läsning. Därför är det viktigt att föräldrarna engagerar sig i barnens läsning och inte bara axlar allt ansvar på skolan. Men i den allt mer moderniserade världen, där det enkla nöjet i en skärm hela tiden finns lätt tillgängligt, kan det vara svårt att motivera de unga till läsning och forskning visar också att unga sätter mer tid på användning av modern teknologi, så som att titta på TV, surfa på sin mobil, dator eller pekplatta samt spela TV- och datorspel, än på läsning av skönlitteratur. Min avhandling baserar sig på en enkätundersökning som hundra föräldrar svarade på varav 50 % är föräldrar till barn i lågklasserna (åk 2-3) och 50 % till barn i högklasserna (åk 8-9), dessutom är 51 % förälder till pojkar och 49 % till flickor. I resultaten framgick det att föräldrar i Svenskfinland överlag har en bra attityd till sina barns läsning. De satsar på att barnen ska ha texter att läsa, är medvetna om vad barnen läser och läser högt för sina barn. Föräldrar till yngre barn och pojkar engagerar sig snäppet mer i barnens läsning än vad föräldrar till äldre barn samt flickor gör, dessa får klara sig mer på egen hand. Trots att föräldrarna läser högt för sina barn kan man inte säga att de är läsande förebilder eftersom en stor del av föräldrarna inte diskuterar läsning med sina barn och många barn ser inte sina barn läsa. Också i min undersökning kom det fram att trots att föräldrarna anser att det är viktigt att barnen läser berättar de att barnen ägnar mindre tid till läsning i jämförelse med användning av modern teknologi.