Browsing by Subject "censur"

Finland och Sverige hade under andra världskriget mycket olika relationer till det nationalsocialistiska Tyskland. Finland och Tyskland var först vapenbröder i kriget mot Sovjetunionen. Då Finland ville lösgöra sig ur striden och sluta en separatfred med Sovjetunionen blev man tvungen att vända vapnen mot de tidigare vapenbröderna. Finland var i krig mot tyskarna ända till slutet av april 1945 då de sista tyska styrkorna retirerade till Norge från finskt territorium. Sverige däremot hade under andra världskriget strävat efter att till varje pris hålla sig utanför konflikten. Landet levde under kriget under det tyska hotet men bedrev också lukrativ handel med Tyskland. Allt detta påverkade hur man i Finland och Sverige förhöll sig till tyskarna under andra världskriget och även efter att Tyskand kapitulerat i början av maj 1945. Även efter kriget var situationen mycket annorlunda i Finland och Sverige. Republikens skyddslag, som censurlagen I Finland kallades, avskaffades först 15.10.1947 efter Parisfördraget då Finland slöt fred med segrarmakterna i andra världskriget. Men även därefter tillämpade de finska neutrala och ledande tidningarna en viss grad av självcensur i politiska frågor. Finland måste även i viss mån ta i beaktande Sovjetunionens inställning. Detta gällde även den tyska skuldfrågan. Sverige behövde inte på samma sätt ta i beaktande Sovjetunionens ståndpunkter. I Sverige gjordes beslutet att återställa tryckfriheten redan i slutet av maj 1945. Helsingin Sanomat skrev inte alls om det tyska folkets kollektiva skuld före sommaren 1945 då Tyskland hade kapitulerat. Dagens Nyheter öppnade debatten om detta ämne för året 1945 redan i januari. Denna avhandling beskriver hur debatten om det tyska folkets kollektiva skuld framskred i Helsingin Sanomat och Dagens Nyheter. Som källmaterial har använts dessa tidningar under åren 1945–1947. Båda tidningarna följde mest den brittiska och amerikanska linjen ifråga om den tyska skuldfrågan. Dock påverkade inrikespolitiken i Finland och Sverige även vad som skrevs om det tyska folkets kollektiva skuld. Händelser på kontinenten och de allierades relationer påverkade även debatten I tidningarna. I DN var närmare två tredjedelar av tidnigens artiklar om den tyska skuldfrågan under tidsperioden 1945–1947 tidningens egna. De flesta av dessa utkom 1945. Under samma tidsperiod publicerade HS endast två egna artiklar om detta ämne. Då man jämför de egna och importerade artiklarna märker man att förhållningen till det tyska folkets kollektiva skuld inte skiljer sig märkbart förutom att man i DN:s egna artiklar oftare förhöll sig neutral till den tyska skuldfrågan än i de importerade. DN skrev klart mest om det tyska folkets kollektiva skuld under året 1945. Följande år hade intresset redan klart avtagit. HS däremot skrev mest om detta ämne under året 1946. Följande år avtog intresset för den tyska kollektiva skulden även i HS. Artiklarna i HS tog oftare ställning mot det tyska folkets kollektiva skuld än artiklarna i DN. I en stor del av de importerade artiklarna i båda tidningarna kan man urskilja propagandainnehåll av de västallierade. Denna avhandling visar att ryska åsikter om den tyska kollektiva skulden förmedlades åren 1945–1947 till HS huvudsakligen via brittiska och amerikanska nyhetsbyråer. Samma gällde även för DN. Artiklar som innehöll ryska åsikter innehöll även ofta rysk propaganda. Det verkar som om britterna och amerikanerna ändrade flera gånger på förhållningen till den tyska kollektiva skulden beroende på den politiska utvecklingen och konjunkturerna. Sovjetunionens åsikter om saken skiftade inte lika mycket. Men Sovjetunionens åsikter påverkade inte märkbart debatten om den tyska kollektiva skulden i HS och DN 1945–1947.