Browsing by Subject "danska"
Now showing items 1-2 of 2
-
(2024)Mitt syfte är förståelse av norska och danska hos högstadieelever med svenska som andra inhemska språk. Teoretisk bakgrund består av sex olika huvudämnen i det här syftet: förståelse av skandinaviska språk, orsaker till skillnader i förståelse av skandinaviska språk, orsaker till försämrad förståelse, kommunikationsspråk mellan nordbor, samarbete i Norden och grannspråksundervisning. Materialet består av ett språktest för högstadieelever som innehåller fem dialoger på norska och på danska som högstadieeleverna försöker att översätta. Språktestet finns på Google Forms och eleverna svarade anonymt. Språktestet innehåller också frågor om både norskans och danskans svårighetsnivåer. Ytterligare nämner eleverna fem lätta och fem svåra ord både på norska och danska. En kvalitativ analysmetod utgår som metod i den här avhandlingen. Jag fokuserar på elevernas svar om lätta och svåra ord på norska och danska och varierande svar mellan eleverna. Jag fokuserar också på elevernas översättningar, och jag delade in satserna och dialogerna i lätta, medelsvåra och svåra kategorier utifrån elevernas svar. Jag poängsatte elevernas översättningar och det ger vägledande observationer om elevernas förståelse av norska och danska. Ytterligare behandlar jag elevernas svar om svårighetsnivåer i norska och danska, och vilket av de här två språken är svårare enligt eleverna. Avslutningsvis diskuterar jag de huvudsakliga resultaten och svarar på forskningsfrågorna. Ord som har liknande språkdräkt som i svenskan var lätta att förstå och ord som har annorlunda språkdräkt än i svenskan var svåra att förstå för eleverna. Eleverna tyckte att testet var ganska svår men i genomsnitt fick eleverna ungefär hälften av poängen i språktestet. Detta visar ett av de huvudsakliga resultaten i studien: att eleverna kunde förstå både norska och danska. Eleverna fick mer poäng i den norska delen och de tyckte också att norska var lättare att förstå än danska.
-
(2024)Den interskandinaviska grannspråksförståelsen är ett unikt men invecklat fenomen. Forskare intresserade av forskningsämnet har under de senaste decennierna ägnat sig åt att forska i hur vi nordbor förstår varandra utifrån olika forskningsmetoder och med varierande forskningsperspektiv. Forskningsintresset har främst berört de stora språkgrupperna svenska, norska och danska (Haugen 1966, Maurud 1976, Bø 1978, Börestam Uhlmann 1994, Delsing & Lundin Åkesson 2005, Prins 2006), där man utgått från språkgrupper på nationsnivå. Finlandssvenskarna och Svenskfinland har fått relativt lite uppmärksamhet i den tidigare forskningen av grannspråksförståelse. Det är främst Börestam Uhlmann (1991), Delsing & Lundin Åkesson (2005) och Prins (2006) som tagit upp finlandssvenskarna som en egen grupp i grannspråkförståelsen. I min avhandling undersöker jag interskandinavisk grannspråksförståelse, och syftet med min avhandling är att ta reda på om det finns en regional variation i finlandssvenska gymnasisters receptiva språkfärdigheter mellan de svenskspråkiga områdena i Finland. I fokus är också ett försök att beskriva hur en möjlig regional variation ter sig som fenomen och ifall mönster kan urskiljas mellan informanternas faktiska kunskaper och attityder. Hur finska språket och informanternas dialektala bakgrund påverkar en grannspråksförståelse är också av intresse. Jag utgår från gymnasiestuderandens receptiva färdigheter och mäter deras kunskaper i läs- och hörförståelse i norska och danska. Undersökningen utfördes genom en traditionell pappersenkät. Enkäten inrymmer bakgrundsuppgifter, evalueringar av kunskaper och ett test bestående av läs- och hörförståelse. Forskningsmaterialet som samlades in består av 178 enkätsvar från fyra gymnasier i Helsingfors, Åbo, Korsholm och Mariehamn. Forskningsmaterialet har omarbetats och analyserats till forskningsresultat som presenteras och analyseras i avhandlingen. Resultatet bekräftar att det finns regional variation av grannspråksförståelse mellan de svenskspråkiga områdena i Finland. Studien visar att interskandinavisk grannspråksförståelse är ett asymmetriskt fenomen på olika nivåer också i Svenskfinland. Som en hel grupp är de finlandssvenska gymnasiestuderandena bättre på att förstå talad norska och danska än skriven norska och danska. I motsats till den tidigare forskningen presterar de finlandssvenska gymnasiestuderandena bättre i dansk läs- och hörförståelse än norsk. De österbottniska studerandena klarar den norska hörförståelsen bäst, och orsaken tolkas vara deras starka dialektala anpassningsförmåga. Åbolänningarna klarar sig sämst i läs- och hörförståelsen, vilket förklaras med studerandenas starkt tvåspråkiga och finskspråkiga bakgrund. Över lag visar studien att de mer svenskspråkiga områdena klarar sig bättre i läs- och hörförståelse. Studien visar också att mängden och hur genuin formen av kontakten är till norska och danska påverkar grannspråksförståelsen.
Now showing items 1-2 of 2