Skip to main content
Login | Suomeksi | På svenska | In English

Browsing by Subject "fascism"

Sort by: Order: Results:

  • von Kraemer, Nicolas (2016)
    I början av 1930-talet växte i Finland fram en nationalsocialistisk rörelse som både byggde vidare på en redan etablerad finländsk högerradikal verksamhet och en allt mäktigare tysk nazism. Trots den finländska nazismens starka kopplingar till Tyskland kom de finländska nazisterna att fokusera på att skissera fram ett nytt politiskt system för Finland. De samhällsvisioner nationalsocialisterna talade för publicerades i de olika nazistiska organisationernas egna tidningar och tidskrifter. I detta arbete går jag in på dessa visioner och vad de gick ut på. Frågeställningen är egentligen tudelad: Hur såg de nazistiska visionerna ut, och kan de betraktas som en enhetlig ideologi? Varifrån kom inspirationen till visionerna? Syftet med arbetet är att kartlägga den hittills bristfälligt utforskade finländska nazismens politiska innehåll. I klarspråk betyder detta att visionernas hållbarhet som politisk ideologi analyseras. Materialet består av fem finländska nazistiska tidningar – För Frihet och Rätt, Hakaristi, Hakkorset, Herää Suomi och Kansallissosialisti – ur vilka sammanlagt 125 artiklar används. Med dessa artiklar som bas presenteras och analyseras den finländska nazismens politiska visioner som en helhet. I det första kapitlet diskuteras innebörden av de politiska visionerna och den kritik av demokratin samt hyllande av ledarskapet som dessa innehöll. I det andra kapitlet behandlas det korporativa ekonomiska system samt omorganisering av näringslivet som nazisterna förespråkade. Slutligen diskuteras den raslära och nationella enhet som hela det nationalsocialistiska systemet skulle stå på. I avslutningen presenterar jag forskningsresultaten som tyder på att den finländska nazismen – enligt de ideologibegrepp som definierats i inledningen – utan vidare kan betraktas som en politisk ideologi. De finländska nazisterna uttalade sig om samhällets alla områden samt tog sig an konkreta problem i det finländska samhället. De lät sig inspireras av både rådande ideologiska trender och finsk nationalism och mytologi. Mycket av inspirationen kom från Tyskland. Ideologin visade sig dock vara svårimporterad och nästan omöjlig att plantera i den finska jordmånen, och mötte därför på hårt motstånd i Finland.
  • Ekblad, Lea (2024)
    I maj år 1944 hade andra världskriget pågått i Europa i närmare fem år. Frankrike ockuperades till stora delar av Tyskland, med vars hjälp Finland krigade mot Sovjetunionen. Under kriget, i maj 1944, reste Herman Gummerus (f. 1877 d. 1948, professor i historia vid Helsingfors universitet) från Finland till Frankrike för att föreläsa. Målet med den här avhandlingen är att undersöka varför Gummerus reste till Frankrike, vad han föreläste om och i vems intresse det var att han åtog sig resan. Gummerus förde dagbok under hela sin resa och skrev baserat på dagboken en bok, som aldrig publicerades på grund av sin starkt tyskvänliga ton. I denna studie granskas resedagboken, bokkorrekturet och även två föredragsmanuskript som Gummerus alternerade mellan då han föreläste. Han föreläste i tio städer i juni och juli år 1944; Vichy, Lyon, Moulins, Clermont- Ferrand, Avignon, Nîmes, Béziers, Toulouse, Paris och Berlin. En kvalitativ analys av materialet visar att den primära orsaken till att Gummerus åtog sig resan verkar vara att han ville varna fransmännen om farorna med kommunism och hejda den germanofoba inställningen som spred sig i Frankrike. Gummerus resa finansierades av den tyska legationen i Paris och av det franska kollaborationssällskapet Groupe de Collaboration, som också stod värd för föredragen. Föredragsresan var således i Tysklands intresse. Gummerus agerade ändå i eget namn och tog inte order från Tyskland. Han hade kämpat emot Ryssland och Sovjetunionen i hela sitt liv och kände att det var hans plikt att hejda landets inflytande. Gummerus var inte en anhängare av den nationalsocialistiska ideologin, men samarbetade med många som var det eftersom de hade ett gemensamt mål - att hejda bolsjevismens framfart. Föredragen fick inte den uppmärksamhet Gummerus hade hoppats på och kort efter att han återvänt till Finland slöt landet fred med Sovjetunionen.