Browsing by Subject "pacifism"

Denna magisteravhandling undersöker hur pressen i Finland debatterade vapenvägrare och civiltjänstfrågan 1929–1931. Avhandlingen fokuserar främst på den debatt som uppstod om pacifisten och vapenvägraren Arndt Pekurinen (1905–1941) och hans vapenvägran som ledde till fängelsestraff 1929. Pekurinens vapenvägran väckte stor uppmärksamhet i Finland och avhandlingen fokuserar på pressdebatten som uppstod kring hans och andras vapenvägran. Syftet med avhandlingen är att se hur olika aktörer genom pressen uppfattade Arndt Pekurinen, vapenvägrarna och civiltjänsten. Det undersökta materialet består av tidningar och tidskrifter på finska. De finns digitalt tillgängliga på nätet i Finlands Nationalbibliotekets digitala samlingar. Tidningar som används är Suomen Sosiaalidemokraatti, Iltalehti och Ajan Sana och tidskrifter som används är Rauhaa Kohti och Suomen Sotilas. Suomen Sosiaalidemokraatti och Rauhaa Kohti var för en civiltjänst medan Iltalehti, Ajan Sana och Suomen Sotilas var emot civiltjänsten. Aarne Selinheimo, J. W. Tuura och Felix Iversen var de som skrev oftast i denna debatt. Pressmaterialet studeras komparativ så att kritiska och positiva synpunkter på Arndt Pekurinen, vapenvägrarna och civiltjänsten i debatten lyfts fram och jämförs. Avhandlingen behandlar denna debatt tematiskt med fokus på vapenvägrarna som aktivister, manligheten, utlandets påverkan och riksdagsdebatten om civiltjänsten. Undersökningen visar att debatten var mångsidig och att civiltjänstfrågan var ett känsligt ämne i Finland i och med rädslan för Sovjetunionen och kommunismen. Den här debatten fördes samtidigt som Lapporörelsen fick ett allt starkare grepp om det politiska klimatet i Finland. Lapporörelsen misshandlade Pekurinen 1930 och det debatterades i pressen. Sovjetunionen som hot mot Finland var det vanligaste argumentet som användes mot civiltjänsten. Det att utländska personer som fysikern Albert Einstein deltog i rätten till civiltjänst delade opinionerna i Finland. Debatten synliggör också rådande manlighetsideal. Vapenvägrarna uppfattades som män, modiga eller fega, förrädare eller martyrer. Avhandlingen visar att frågan om militär- och civiltjänst var oupplösligt förbunden med rådande normer och synpunkter på manligheten. Vapenvägrarna kritiserade eller försvarades för att inte ha kunnat uppfylla dessa normer. Riksdagsdebatten och civiltjänstlagen Lex Pekurinen visade att pressen följde med och debatterade den pågående lagändringen. Arndt Pekurinens protest mot Försvarsmakten bidrog till att frågan debatterades i offentligheten och till att en lag om civiltjänst stiftades i riksdagen 1931.