Browsing by Title

Avhandlingen undersöker hurudana kulturella identitetskonstruktioner och konstruktioner av kulturell tillhörighet som uppstår då andra generationens somaliska ungdomar talar om sin medieanvändning. Kulturer och identitetsprocesser existerar i en ny globaliserad omgivning som präglas av massinvandring och massutvandring. I Finland har det aldrig tidigare funnits en lika stor grupp av andra generationens invandrare. Det förändrade medielandskapet med nya kommunikationsteknologier i spetsen, och den allt mångkulturellare kontexten utgör utgångspunkten för undersökningen. I undersökningen intervjuades sju finlandssomaliska ungdomar i gymnasie- och yrkesskoleåldern. Somalierna utgör den största enskilda invandrargruppen från Afrika och somaliskan är den tredje största främmande språkgruppen i Finland. Materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer. För att tolka intervjumaterialet användes kritisk diskursanalys (CDA) enligt Norman Faircloughs modell som teoretisk referensram. I intervjumaterialet uppstod fem diskurser av kulturell identitet: 'Jag e somalier', 'vilken klan', 'jag e somalier' där den somaliska diasporan formar den finlandssomaliska kulturella identiteten; Islam som kommer från hjärtat där identiteten formas av religionen islam; 'Kvinnor har också en plats i världen' där i sin tur genderperspektivet formar den kulturella identiteten; Flyktingaktig men ingen flykting formas av socioekonomiska faktorer, normer och språkliga uttryck; och i Beyoncé, fotboll och Kevin Hart formar ungdomskulturen i allmänhet den kulturella identiteten genom fritidsintressen och språkliga uttryck. Undersökningen visar att andra generationens somaliska ungdomar utgör en mycket heterogen grupp som karakteriseras av en mångfald av personligheter, sociala bakgrunder och mediavanor. Ungdomarna identifierar sig inte bara på basen av traditionella uttryck för kulturell identitet som exempelvis etnicitet och religion utan till stor del på basen av olika kulturella och socioekonomiska faktorer. Unga människor använder sig aktivt av vänner och bekanta, och kända personligheter från musik- och idrottsvärlden för att definiera sig själv och sina kulturella värderingar. Med hänsyn till processer av identitetskonstruktion spelar nya kommunikationsteknologier, framförallt sociala medier, en central roll för att hålla kontakt, följa med och diskutera, och för att diskursivt konstruera nya kulturella betydelser som överstiger tid och plats. Ungdomarnas tal präglas av motstridigheter, vilket speglar kulturella förändringar såväl inom det finlandssomaliska samfundet som inom det finländska samhället över lag. Trots att samhället blir mer mångkulturellt och tolerant vill ungdomarna uttrycka sin kulturella säregenhet på ett eller annat sätt, vilket sociala medier tillåter. Undersökningen påvisar att mångfaldigare medieinnehåll behövs för att skapa goda förutsättningar och fler plattformar för diskussion om kulturell identitet och tillhörighet. Detta möjliggör deltagande i samhällelig debatt och senare i beslutsfattandeprocesser.

The legacies of WWI often have central position in shaping national memory and in many occasions create national myth that shapes historical understanding in certain ways. The issues often trigger heated debate on how to interpret history in national and transnational context. Such is true for Finland. The history of the historiography of Finnish participation in WWII is a process of national interpretations being challenged from outside, notably researchers from Anglophone regions. The debate surrounding such challenges made from external perspectives are still topic of debate in the current context and calls for deconstructing the national myth to incorporate national history into European context are made. While the details of the Anglophone challenges are found in previous literature, how other researchers outside of Finland explained Finnish history of WWII are not well documented. To expand the landscape of the Finnish history research in other regions, this research will focus on the history writing of Japanese historians on Finnish WWII history. The literature that will be analysed are those published in Japan between 1951 and 2017, which includes works aimed at academic and public audience. Analysis will be made using conceptual history approach to understand the text “as they were written” through comparing them with the context within which it was written. The context includes both historiography of the Finnish WWII in available literature in English by Finnish and Anglophone authors, as well as Japanese sociopolitical and historiographical context of seiyōshi (Western History). Through the analysis, several findings were identified. Key findings include the shift in the nomenclature of the wars from wartime names, Soviet Finnish War, to translation of Finnish names, shift in the “problem space” of the Finnish history in Japanese literature, both of which originates to the clarification of the niche by the contributions from early historians. Another feature was relatively quick presentation and acceptance of Anglophone interpretations regarding the origins of the wars, though with variations between historians. This is most likely due to external perspective they share with those from Anglophone regions. The central finding of this research was the very strong emphasis on the small state in virtually all Japanese literature. While the notions appear in Finnish and Anglophone literature, the genre trope of the Western History research resonates strongly in the literature, especially the notions to “learn from the Occident”.

Finnish national identity in defense policy is a concept that is often less emphasized in academic research. By utilizing the historical research method to evaluate 8 Finnish security policy documents from 2001-2022, this thesis seeks to uncover how the idea of national identity is used within the documents. There is an extensive historical background which covers wars and foreign relations of Finland to note the formation of a national identity and its variations over time. Constructivism as an approach to international relations and history in a narrative format is used as a theoretical background to investigate these issues. National identity is found to have some influence upon action taken in Finnish defence policy and can prescribe a range of options for maneuver.

I avhandlingen granskas socialarbetare inom barnskyddet och deras upplevelser av arbetshälsa. Flera forskningar visar att socialarbetare verksamma inom barnskyddet är mera belastade än socialarbetare överlag. I avhandlingen synliggörs barnskyddssocialarbetares arbetshälsa ur en samhällelig, organisatorisk och individuell kontext, eftersom arbetshälsan berör alla dessa kontexter. Avhandlingens främsta syften är att få socialarbetarnas röster hörda och att förmedla socialarbetares upplevelser av arbetshälsa. Min centrala forskningsfråga är hur barnskyddssocialarbetares arbetshälsa ter sig. Avsikten är även att beskriva vilka aspekter och omständigheter som förefaller att gynna eller missgynna arbetshälsan med speciell fokus på uppkomsten av stress. Dessutom beskrivs vilka variationer det finns i socialarbetarnas upplevelser av arbetshälsa inom samma organisation. Den teoretiska referensramen i avhandlingen är holistiska teorier om arbetshälsa och arbetsrelaterad stress samt en holistisk modell för arbetshälsa. Avhandlingen är en kvalitativ studie av tio socialarbetare inom en barnskyddsenhet i Helsingfors. Socialarbetarna som deltagit i undersökningen har haft en betydande roll och utan dem hade jag inte kunnat genomföra halvstrukturerade tematiska intervjuer. Forskningsmaterialet har analyserats med hjälp av teoristyrd innehållsanalys. Resultaten visar hur komplex arbetshälsan är och hur mycket utmaningar socialarbetare inom barnskyddet har. Det ter sig överlag finnas lite mera faktorer som belastar arbetshälsan än faktorer som gynnar arbetshälsan. Arbetshälsan verkar vara speciellt utmanad organisatoriska faktorer. Resultaten visar att socialarbetarna i stort sett använder sig av individuella faktorer för att hantera arbetsrelaterad stress. Socialarbetarna verkar ha liknande upplevelser av de organisatoriska samt samhälleliga ramarna och utmaningarna, men socialarbetarnas karakteristika kan variera en del samt möjligtvis leda till variationer i upplevelser av arbetshälsa och arbetsrelaterad stress.

A liquidity trap is a situation in which nominal interest rates are near or at zero, and as a result traditional monetary policy interventions to boost economic growth with lower interest rates become ineffective. However, different types of unconventional fiscal and monetary policies can still be used to circumvent the zero lower bound on interest rates. This thesis studies two different kinds of liquidity trap situations: expectations-driven liquidity traps that are caused by exogenous shocks to consumer confidence, and fundamental ones that are caused by discount factor shocks that affect the household's time preferences. The thesis mainly focuses on the expectations-driven traps, and also applies the analysis to the real situation in Japan and its long struggle with low economic growth and near-zero nominal interest rates. In the theoretical setup, the basic fiscal policy tools include government spending and two taxes: a lump-sum tax and labor income tax. In addition, the model includes taxes on consumption and profits. The purpose of the analysis is to see how both conventional and unconventional fiscal policies work in different types of liquidity traps, especially in the expectations-driven case. The main sources that form the basis for the theoretical setup in this thesis are Mertens and Ravn (2014) and Correia, Nicolini and Teles (2013). This thesis also includes a quantitative evaluation that is based on the theoretical model and uses the Japanese economy as a setting. This brings new contribution to existing research, as most of it has taken place in the U.S or Europe. The results of the quantitative evaluation suggest that combining both decreases in labor taxes and increases in consumption taxes could have a stronger effect on inflation than lowering labor taxes alone. However, it is also noted that the actual effects of similar policies in Japan have shown ambiguous results.

Five years after the passing of the 2012 Law on Foreign Agents in Russia this thesis contributes to new knowledge about the limitations the law has brought forward and the measures organisations have taken to work under this law. Furthermore, the limitations persisting in the Russian civil society will be discussed by reflecting the empirical findings to previous research and historical trajectories. This thesis focuses on the city of St. Petersburg from where nine experts were interviewed from nine different organisations. The research questions are; what are the expedients the organisations have taken to work under the Law on Foreign Agents and how do the organisations describe their work environment. This thesis also aims at identifying potentials for change using the empirical findings and the framework of a developmental model by Nonet & Selznick (2001). The interviews were conducted in St. Petersburg between June 2015 and January 2016. The methodological approach was qualitative case study and the method for analysing the empirical findings was inductive. Based on previous research, the thesis makes the following presumptions on which it aims to add new knowledge; the civil society in Russia in relatively weak, the legal institutions are not independent of politics and the state plays an active role in defining the boundaries civil society actors. Based on the findings the persistent limitations to the work of the NGOs include lack of public support, misunderstandings on the nature of their work due to foreign financing and/or cooperation with western organisations, lack of understanding for universal rights in general, organisations having problems working for their target groups and weak legal institutions. New limitations, which were brought forward by the Law on Foreign Agents include difficulties accessing foreign funding, self-censorship due to avoiding the work of the organisation to be categorised as political, limits for the organisations to collaborate with state officials, increased amount of bureaucracy, increased stress and fear and the division of the third sector into service-oriented and advocacy-oriented organisations. The emergent adaptations can be roughly divided into two main categories: means of legal proceedings or channeling the work of the organisation through new administrative bodies, such as charities, commercial entities or branches outside of Russia. These expedients also had a mixed character. One other adaptation was to close down the organisation and work in the form of a business or an initiative group, yet keeping the same objectives. The findings raise new questions about the forms organisations can take in repressive conditions and about civil society’s limits in general. The findings contribute to an updated overview of the organisations in St. Petersburg working under the Law on Foreign Agents and raise topical issues for further discussion and research.

Materialet till Pro gradu avhandlingen har samlats i början av 2000-talet. Jag var då nyligen anställd som skolkurator och blev intresserad av växelverkan mellan flickor och pojkar i klassituationer. Lärare diskuterade regelbundet ljudliga pojkar och tysta flickor. För flickorna var klassituationen jobbig för att de var tvungna att överrösta de ljudliga pojkarna. Jag fick lov av rektor att intervjua flickor och pojkar i årskurs åtta och årskurs 9, för att ta reda på hur flickor och pojkar upplever växelverkan i klassrummet. Pojkarna visar ofta ilska och frustration I klassituationer, men gör flickorna det? Allt som allt intervjuades tjugofyra elever på band, femton flickor och nio pojkar i två högstadieskolor I huvudstadsregionen. Eleverna intervjuades i grupper på två till fyra. Metoden är kvalitativ och består av en vinjett som beskriver en för eleverna vanlig klassituation med ljudliga pojkar. För att få fram variationer i emotioner och för att väcka diskussion vid intervjutillfället, har jag använt bilder som uttrycker motsatta känslor. Resultatet visar att det finns flickor som ända sedan lågstadietiden klarat av att visa negativa emotioner i en ljudlig klass med pojkar. Motsatsen är lika ofta förekommande, nämligen flickor som inte klarar av att visa negativa emotioner i klassrummet, utan avreagerar sig hemma i eget rum. Ett överraskande resultat är att pojkarna önskar att flickorna kunde visa oftare negativa emotioner under lektionen. Om även flickorna har mera ljud blir också de straffade på samma sätt som pojkarna och det blir mer jämlikt. Slutsatsen är att flickor behöver mycket stöd och uppmuntran för att klara av att visa negativa emotioner i en klassituation. Det finns flickor som klarar av att stå för sina åsikter, men får ofta negativa kommentarer i en klassituation. Det är inte enbart skolans uppgift att stärka flickornas självförtroende. Diskussionen om växelverkan mellan flickor och pojkar I klassituationer är lika aktuell idag som för tio år sedan

This study is about translocal marriage and gender relations of the Bhil communities living in Rajasthan, India. It examines how the seasonal and circular migration of men alters gender relations and the role and status of women in terms of division of labour, decision making, social responsibilities and mobility. The study is based on five month’s fieldwork in the villages of Dungarpur district in southern Rajasthan, where rural-urban migration is prevalent. The main research methods used were semi-structured interviews and participant observation. Theoretically the study draws from the works of scholars who understand kinship, gender and space in processual terms. Janet Carsten’s idea that kinship relations are made through practices as well as McKim Marriott and Ronald Inden’s theory of Indian personhood, which suggests that Indian persons should be seen as dividuals (not individuals) formed through interpersonal contacts, are central to the this study’s approach toward understanding marriage and gender. The study also looks at the ways in which space and gender are produced through mutual processes as well as the meaning of the house to the marital relationship in the Bhil communities living in Dungarpur. The key concept of this study is gender complementarity, which defines the roles of the husband and wife in India, and usually leads to the formation of separate gendered spheres and roles. The study demonstrates how the gendered division of labour in Dungarpur is flexible and suggests that it is best understood in terms of fluid complementarity, whereby the husband and wife engage in gendered, but flexible practices to maintain their house, through which the relationship between them is maintained. Migration increases the work-load of the women who stay in the villages as they take responsibility of all the household work and increasingly of the agricultural work. They also maintain the social relationships in the village and take up tasks that used to belong to men such as going out to markets. Changes in decision-making practices vary according to whom women share their house with. The study suggests that the fluidity of the complementarity in the marital relationship in Dungarpur facilitates the flexible reorganizing of work. The increased responsibilities and mobility of women should be seen in the framework of fluid complementarity as the new practices they engage in are incorporated as part of the contributions they make to the house they share with their husbands. The house in the village is also important for belonging to the village community and being part of its reciprocal relationships, both of which are important objectives to the translocal households in Dungarpur.

Denna pro gradu -avhandling replikerar och utvidgar Saskia P. Ruths och Yanina Welps studie The Motivations Behind the Use of Mechanisms of Direct Democracy (2017) i en Central- och östeuropeisk kontext. Syftet med denna avhandling är att klassificera alla fakultativa folkomröstningar som ordnats i Central och Östeuropa under tidsperioden 1987–2016, enligt Ruths och Welps (2017) klassificeringsmodell. Med hjälp av klassificeringsmodellen kan man belysa de vilka de olika motiven bakom användningen av folkomröstningar är samt öka förståelsen för konsekvenserna av dem. Klassificeringsmodellen som används i avhandlingen grundar sig dels på teorin om politiska vetospelare enligt George Tsebelis (2002) och Simon Hug och Tsebelis (2002), och dels på teorin on folkomröstningens syfte enligt Angélica Durán-Martínez (2012). Klassificeringsmodellen och denna avhandling studerar alltså folkomröstningar ur aktörsperspektiv. Detta är en beskrivande studie, eftersom avhandlingen beskriver politiska motiv bakom användningen av folkomröstningar i Central- och Östeuropa. Metoden som används är klassindelande analys, där folkomröstningarna delats in i sex olika kategorier enligt Ruths och Welps klassificeringsmodell. Det empiriska materialet utgörs av en förteckning över de nationella folkomröstningar som ordnats i Central- och Östeuropa under tiden 1987–2016. Materialet har samlats in via databasen på Research and Documentation Centre on Direct Democracys hemsida i oktober 2017. Resultaten visar allmänt att fördelningen mellan folkomröstningar som initierats av en vetospelare och en utomstående aktör är jämn, medan 2/3 av folkomröstningarna strävat efter policyändring och endast 1/3 efter institutionell ändring. Tidsmässigt har policyfolkomröstningar och folkomröstningar initierade av en utomstående aktör varit mer populära på 2000-talet, medan institutionella folkomröstningar och folkomröstningar initierade av en vetospelare har använts i större grad under demokratiseringens första årtionde. Dessa resultat är också i linje med tidigare forskning, eftersom det går att urskilja ”vågor” gällande användningen av folkomröstningar tidsmässigt och eftersom folkinitiativ ändvänds flitigt och kan anses komplettera den representativa demokratin i Central- och Östeuropa. Enligt analysen är de tre största kategorierna policyuppmärksammande (VI), policydelegering (II) och legitimering av makt (I), vilka tillsammans utgjorde 82 % av alla fall. De tre vanligaste motiven för användningen av folkomröstningar är att genom initiativ uppmärksamma beslutsfattarna om folkets vilja, att överlåta beslutsfattandet i kontroversiella beslut åt folket och själv som vetospelare ”rädda sitt eget skinn” samt för den initierande vetospelaren att legitimera sin egen makt och den existerande maktfördelningen i samhället. Gällande folkomröstningarnas konsekvenser i Central- och Östeuropa visar resultaten att konsekvenserna varit både positiva och negativa. Positiva i den bemärkelsen att de kan öka politisk stabilitet och gynna maktfördelning, och negativa i den bemärkelsen att de även kan öka risken för politisk instabilitet och gynna maktkoncentration. Trenden verkar dock vara att mer positiva typer av folkomröstningar används nuförtiden, medan de mer negativa typerna dominerade under självständighetens första årtionde. Slutsatserna är att de tre vanligaste motiven för användningen av folkomröstningar i Central- och Östeuropa är att genom initiativ uppmärksamma beslutsfattarna om folkets vilja, att överlåta beslutsfattandet i kontroversiella beslut åt folket och själv som vetospelare ”rädda sitt eget skinn” samt för den initierande vetospelaren att legitimera sin egen makt och den existerande maktfördelningen i samhället. Konsekvenserna av folkomröstningarna är både positiva i den bemärkelsen att de kan öka politisk stabilitet och gynna maktfördelning, och negativa i den bemärkelsen att de även kan öka risken för politisk instabilitet och gynna maktkoncentration, men med en trend mot det mer positiva hållet. I framtiden kunde Ruths och Welps klassificeringsmodell och denna beskrivande studie prövas genom en förklarande studie för att se om dessa slutsatser stämmer överens med verkligheten.

Food has featured in the global development agenda for several decades. However, increasing food prices and the global food crisis of 2007-2008, fuelled the debate around food security, which was also one the main thematic priorities of Finn Church Aid's strategy in 2009-2012. This thesis was commissioned by FCA in order to examine food security in the context of their development cooperation project in Cambodia. The purpose of the study is to support FCA and their local partner organization, the Lutheran World Federation Cambodia’s work on food security. The study has two objectives: to contribute to the understanding of the intertwined issues of rural development and food security, and to the understanding of the food security approach and intervention logics. Firstly, food reality is scrutinized in a Cambodian rural village. The focus is on the functioning of the food system at the local level, and as part of a wider food system reaching beyond the village boundaries and even the national level. In addition, the household level food security is analysed from the perspective of livelihoods - means of gaining a living - and different ways of commanding or accessing food. This level allows scrutinizing how village level changes in the food system affect different kinds of families. Secondly, the study analyses the food security approach of LWF, with regard to the village food reality and in the light of politicised international discourses on food security. The thesis is a contextual case study of the village of Chrokhlong, based on one month’s field work period in November and December 2010, as well as LWF Cambodia’s program documents and interviews with the staff. The field work material consists of 43 interviews with the villagers, 76 informal discussions and personal observation. Food security and general development themes in Cambodia are explored through literature and personal interviews. The study found that the local food security is affected by important changes of the wider food system. Population growth and economic liberalization increase pressures on land and natural resources in the village context. Accumulation and fragmentation of land and degradation of common resources are related to the increasing commoditization of the village food system. Food security has become an issue of purchasing power. Land for rice cultivation appears as the most important factor contributing to household food security. The most food insecure families lack land and means of generating incomes in order to purchase food, such as family members in working age and good health. The poorest families are the most affected by the depletion of common resources and the increasing food prices. At a strategic level, LWF has adopted a holistic approach to food security and defines their objective as 'right to food' in line with a rights based approach to development. However, at the practical level the approach seems narrower, and the work on food security focuses on enhancing food production. This focus risks not taking into account the food insecurity of the land-poor families who do not benefit from increasing productivity. The centrality of the land issue and the specific situation of the most food insecure families is no considered sufficiently. Based on this case study, an integrated and holistic rural development approach would seem to provide relatively more benefits to households that are able to produce to markets, while the food security of the poorest families can be even further threatened by a greater dependence of markets. While LWF’s ideals seem to reflect a 'food justice' discourse, their practical work is more in line with the hegemonic discourse labelled as 'food security', that does not aim at affecting the structural causes of food insecurity at different levels.