Browsing by Title

Syftet med denna lösningsinriktade avhandling är att beskriva fenomenet föräldraalienation och vilka konsekvenser det kan ha för barnet. Med föräldraalienations avses att den ena föräldern hindrar barnet från att träffa den andra föräldern, pratar illa om den andra föräldern och påverkar barnet så att barnet vänder sig mot den andra föräldern och relationen mellan barnet och den andra föräldern förstörs. Föräldraalienation är ett komplext fenomen med omfattande och skadliga följder i all synnerhet för barnet. Genom denna kvalitativa studie granskas, med hjälp av innehållsanalys fyra barns klientberättelser (totalt 462 sidor) och hur socialarbetare inom barnskyddet uppmärksammar barnets perspektiv i dessa. Forskningsfrågorna är: ”Hur synliggörs det utsatta barnet i barnskyddets klientberättelser? ” och ” ” På vilket sätt framkommer det ur klientberättelserna lösningar och överlevnadsstrategier som förbättrar situationen för de involverade?” Teoretiskt stöder sig avhandlingen på anknytningsteorin liksom det salutogena perspektivet och känslan av sammanhang. Barnskyddets dokumentation har en stor betydelse i barnskyddsarbetet och framför allt i ett målinriktat förändringsarbete. Studiens resultat visar dock att en stor del (462/154) av de studerade dokumenten inte handlade om barnet utan om de vuxna och deras konflikter och problem. Även om denna begränsade studies resultat inte går att generalisera väcker studien frågan om barnskyddets arbete direkt med barnet kunde utvecklas och utökas. De professionella förefaller behöva mera kunskap och handlingsmodeller i sitt arbete med föräldraalienation och även det multiprofessionella samarbetet bör effektiveras. Satsningar på det förebyggande arbetet efterlyses så att interventioner kunde göras tidigare för att undvika att situationen blir allvarlig och svår att reparera.

I avhandlingen granskas tidigt föräldraskap bland unga inom barnskyddets eftervård. Idén bakom avhandlingen grundar sig i observationen att tidigt föräldraskap är ett mer allmänt förekommande fenomen bland unga som varit placerade eller omhändertagna jämfört med unga bland majoritetsbefolkningen. Tidigare studier visar att unga som varit klienter inom barnskyddet befinner sig i en sårbar situation överlag och speciellt i övergången till ett vuxet liv. Även tidigt föräldraskap ses ofta som en risk och som något som kan ha en marginaliserande inverkan på en ung persons framtidsutsikter. Unga föräldrar inom barnskyddets eftervård befinner sig därmed i en statistiskt sett utmanande position. Syftet med ifrågavarande avhandling är att beskriva erfarenheter och upplevelser av uppväxt, tidigt föräldraskap och socialt stöd bland unga föräldrar inom barnskyddets eftervård. Målsättningen är att forskningen skall bidra till en ökad förståelse för hur omständigheterna och förutsättningarna kan se ut hos unga föräldrar som har en bakgrund inom barnskyddet, en grupp som det för tillfället finns relativt lite kunskap om. Metodologiskt tillhör forskningen den kvalitativa forskningstraditionen. Det empiriska forskningsmaterialet består av åtta intervjuer med fem unga föräldrar. Av intervjumaterialet skapades fem individuella livsberättelser med hjälp av narrativ metod. Forskningen utgår från ett fenomenologiskt perspektiv och tar avstamp i teorier om socialt stöd. Forskningsetiska aspekter har varit centrala under hela forskningsprocessen samt i utarbetandet av forskningsrapporten. Forskningen visar att det finns ett stort behov av att tala om den egna uppväxten och föräldrablivandet bland unga inom barnskyddets eftervård. I livsberättelserna kom det tydligt fram att föräldrarna ville att deras barns barndom skulle bli annorlunda jämfört med hur deras egna barndom varit. Eftersom den egna barndomen präglats av missbruk och/eller konflikter kan det, att det ofta var den egna barndomsfamiljen och den egna mamman som utgjorde det största stödet då den unga själv fick barn, ses som ett av studiens intressantaste resultat. Resultatet visade att det bland de unga föräldrarna fanns en stark målmedvetenhet och en stor vilja att ha ett liv utan missbruk och våld. Alla önskade ett liv där de har en utbildning och ett arbete, en bostad och ett tryggt parförhållande och att deras barn skulle få en så normal uppväxt som möjligt. Därutöver visar forskningen att unga föräldrar inom barnskyddets eftervård har ett behov av stöd med låg tröskel. Bland föräldrarna fanns det en stark tilltro till rådgivningen och en vilja att träffa andra som befinner sig i samma situation.

För att öka elevers välmående i skolan och för att höja elevernas socioemotionella kompetens har program i social och emotionell färdighetsträning (SET) utarbetats. SET har visats inverka positivt på elevers sociala, personliga och akademiska utveckling genom att minska problembeteende, öka positiv socialanpassning, förstärka positiva attityder till sig själv, andra och skolan samt förbättra akademiska prestationer. För att veta ifall ett enskilt SET-program är ändamålsenligt att använda krävs det att effekten utvärderas. Syftet med denna pro gradu–avhandling var att utvärdera Barnavårdsföreningens program Vi i klassen (VIK), som här definierades som ett SET-program. Programmets effekt har inte tidigare undersökts. Den övergripande forskningsfrågan var: uppnår VIK-programmet de mål som ställts för programmet; har programmet en önskad effekt på elevernas välmående i klassen? Välmående i skolan byggs upp av både faktorer i omgivningen och elevernas personliga resurser. Välmående undersöktes i denna avhandling på både klassrums- och elevnivå. Klassen som omgivning mättes med variabeln klassrumsklimat och elvernas personliga resurser mättes med variablerna social kompetens och självkänsla. Undersökningen var en kvantitativ interventionsstudie; en enkätstudie med longitudinell undersökningsdesign. Materialet samlades in i fem svenskspråkiga lågstadieskolor i Nyland. I undersökningen deltog 163 elever från årskurs 5 och 6 samt nio lärare. Frågeformulären fylldes i både av test- och kontrollklasser före och efter VIK-programmet. Materialet analyserades i huvudsak med t-test för beroende grupper och variansanalys med upprepad mätning (ANOVA). Analyserna av frågorna med fasta svarsalternativ visade inte att VIK-programmet skulle ha vare sig en positiv eller en negativ effekt på elevernas egen bedömning av vare sig klassrumsklimatet eller sin sociala kompetens och självkänsla i jämförelse med kontrollgruppen. Enligt lärarnas bedömning hade elevernas sociala och emotionella uttrycksfullhet förbättrats av VIK. I elevernas öppna svar framkom att 61 % av eleverna som deltagit i VIK tyckte att något förändrats i klassen under programmets gång. Motsvarande procent i kontrollklasserna var 24 %. Detta tyder på att VIK har någonslags effekt på eleverna och klassen men att denna effekt inte syntes i frågorna med fasta svarsalternativ. Resultaten diskuterades i relation till SET-studier utförda av bland annat Durlak m.fl. (2011), Kimber m.fl. (2008), Payton m.fl. (2008) och Rivers m.fl. (2013).

This thesis this demonstrates the powers and limitations of the developing Chinese workers movement in the context of the Chinese labor politics. It begins with a critique of the provocative claims of world labor scholar Beverly Silver regarding Chinese labor politics, including her 2003 prediction of an independent labor movement in China, and her 2009 claims that worker unrest caused the landmark 2008 Labor Contract Law (LCL) as a 'concession wrung from the powerful'. Through a critical realist-inspired critique, this thesis claims that problems in Silvers theories and predictions are rooted in the strong positivist tendencies of her causal modeling. Alternatively, this thesis takes on a critical realist methodology to reexplain the causal production of the LCL and the role of workers in its creation. The alternative explanation provided holds that the LCL was part of a hegemonic project of the Hu/Wen administration, where a growing workers movement, combined with an alternative accumulation strategy, mobilized the labor-relevant bodies of the Chinese state into an open and contested process of policy-production.

Flash crashes are one of the most prominent market inefficiencies which are recognized in stock and index prices. They violate the hypothesis of efficient markets and affect the real economy as well. Their proper forecasting has not been possible with conventional methods due to their seeming rarity and extremity. Furthermore, they are difficult to detect from the noise of price processes. By augmenting the HAR model with company-specific news data aim is to improve volatility estimates on days when these extreme events occur. These days are first identified from the price processes by a novel statistical method called V-statistic, which detects statistically significant flash crashes. Data is every fulfilled trade for six stocks from New York Stock Exchange, and company-specific news flow data which is obtained from RavenPack News Analytics service. Both data sets cover the years 2014 to 2016. HAR model is estimated for all six stocks with and without the news data and the in-sample-model estimates are compared both on the full data and on the days when flash crashes occur. Results are ambiguous but they give slight signs that news data could be useful for improving volatility estimates on the days when flash crashes occur. Model volatility estimates are better on average when augmented with news data. Mean absolute percentage error is 0.1% smaller on average across all entities when augmenting the model with news data. However, there are differences across companies on how much and if at all news data improves models' performance. In conclusion, further work is needed to verify the usefulness of news data in forecasting flash crashes.

The inaccuracy of transport infrastructure projects’ cost estimation has become large issue especially because the amount of large mega projects has been increasing during past few years. The cost estimation inaccuracy is problematic because it biases the results of cost-benefit analysis, which is used to measure the profitability of a project. Subsequently this bias can lead to the misallocation of scarce resources. Besides the construction costs, cost estimation includes the computation of owner’s indirect costs. In this thesis, owner’s indirect costs cover the construction management costs and design costs of the project. According to the current instructions, indirect costs are calculated using fixed default values. As the currently used calculation method does not take the project’s individual properties into account, need for alternative approach has increased. Thus the objective of this thesis is to forecast owner’s indirect costs in the late phases of the infrastructure projects by applying two different machine learning models: linear multiple regression model and artificial neural network model. Additionally, the aim is to study, whether machine learning models provided can outperform the currently used instructions in the prediction of indirect costs. Aim of well-functioning forecast model would be to improve the cost estimation’s accuracy level. In this thesis, owner is defined as the government and indirect costs are only forecasted in later phases of the project. Research question is attempted to solve by applying two commonly used machine learning models: artificial neural network and multiple regression model. Neural network used in this thesis is a feedforward network, which learning mechanism is based on backpropagation algorithm. Multiple regression model utilizes traditional OLS method in the estimation of parameters’ values. Models are constructed with data provided by Finnish Transport Infrastructure Agency. Data includes infrastructure projects’ initial data and the actual shares of design and construction management costs of each project. As an outcome, this thesis provides two preliminary forecast models for owner’s indirect costs. The results also indicate that the neural network and regression model are able to forecast owner’s indirect costs in both categories with higher accuracy compared to the current instructions. Furthermore, study aided to recognize influential variables affecting the indirect costs. During the research process, also few improvements for further development of the forecast models were identified. From the machine learning models, neural network performs better in forecasting the design costs and regression model is able to forecast the construction management costs with slightly better accuracy. These results support the conclusion that costs with uncertain and missing information can be forecasted more precisely with more complex machine learning models, such as the artificial neural network. On the other hand, costs with comprehensive knowledge can be accurately predicted with simpler models, such as the multiple regression.

Producing timely information regarding the current and future state of the economy is important for the practice of economic policy: the delay between the implementation of policy measures and the emergence of their effects is typically considerable, which creates a need to anticipate developments in macroeconomic variables. The producer price index is one such variable: producer price indices are used to track changes in the general price level of goods produced within an economy from the point-of-view of producers, which makes them prominent indicators of inflationary pressures and business cycle conditions. The principal objective of this thesis is to investigate whether the Finnish Producer Price Index for Manufactured Goods could be reliably forecasted in the short run using large sets of external predictors. Increasing the number of predictors exposes standard forecasting methods to inaccuracies and makes their application outright infeasible once the number of variables exceeds the number of observations available for the estimation of the forecasting model. Various alternative methods have been proposed to counter this issue. This thesis provides a broad overview of these methods as well as other relevant issues pertaining to the forecasting macroeconomic variables. Given that no single framework has proven to dominate others in practical applications, a selection of methods has been chosen for the empirical section of this thesis. These methods represent two different approaches to high-dimensional forecasting: dynamic factor models and penalized regressions. The effectiveness of dynamic factor models is based on the assumption that relevant information contained in high-dimensional data can be summarized using only relatively few underlying factors, the estimates of which can, in turn, be used for forecasting. The solution offered by penalized regressions, on the other hand, is based on striking a balance between the bias and variance of the forecasts. Out of the broader class of penalized methods, four different variations will be utilized in this thesis: the Ridge, Lasso, Elastic Net, and Adaptive Lasso. The empirical performance of the methods will be assessed by conducting a simulated out-of-sample forecasting experiment, in which a series of consecutive forecasts are estimated for the target variable using historical data. These forecasts are, in turn, compared to their realized counterparts. The objective of the experimental arrangement is to produce representative information regarding the empirical accuracy of the respective forecasting models by emulating circumstances faced in real-time forecasting: only information that would have been available at the time is used to produce each forecast. The set of predictors used in the experiment is composed of monthly economic time series collected from a variety of sources. Based on the forecasting experiment, the benefit of the high-dimensional models in terms of average forecasting accuracy turns out to be only marginal in comparison to a univariate autoregressive benchmark at the one-, two-, and three-month horizons. Moreover, the differences among the respective high-dimensional methods are found to be insignificant. On the other hand, more favorable results are achieved by using relatively timely market-based variables to predict the concurrent rather than strictly future values of the index. In this case, the penalized models perform particularly well. The results indicate that leveraging the advantage in publication lag enjoyed by external predictors for the purpose of contemporaneous prediction, or nowcasting, could represent the most potential for predicting the producer price index.

Avhandlingens syfte är att undersöka; vad som motiverar de äldre att komma med i dagverksamheten och vilken betydelse dagverksamhet har för dem. Pro gradu avhandlingens teoretiska del är förankrad i aktivitetsteori, disengagemangsteori och rollteori. Andra teoretiska utgångspunkter som används är tidigare forskning som gjorts angående dagverksamhet och aktivitet för äldre. Alla de teoretiska utgångspunkter som används i min avhandling kompletterar varandra i min studie. Den empiriska delen av avhandlingen består av intervjuer med 15 intervjupersoner, varav sex enskilda intervjuer och en gruppintervju med nio personer. Intervjuerna har gjorts vid fyra av social- och hälsovårdsverkets dagverksamhetenheter i Jakobstad. Undersökningen utfördes i form av kvalitativ intervju. Resultatet av studien visar att respondenterna vistades på dagcentret därför att de kände sig ensamma och ville ha sociala kontakter med andra. Sammanlagt tolv av femton respondenter var ensamstående och för en del av de respondenterna utgör dagverksamheten enda gången under veckan då den äldre får delta i ett socialt sammanhang. Denna dag sätter således guldkant på hela tillvaron och är en dag som de äldre ser fram emot eller längtar efter. Aktivitet som de äldre gör vid dagcentren varierar beroende på gruppens sammansättning och enskilda personernas funktionsförmåga och vilja. Aktiviteterna medför bl.a. glädje, samvaro och träning. Aktivitet av olika slag är något som de äldre tycker är bra, för att fortsättningsvis kunna bevara sin funktionsförmåga och vara aktiva. Dagverksamheten ökar och främjar äldres funktionsförmåga genom att erbjuda samhällelig delaktighet, växelverkan och av allt att döma bidrar det till att förlänga hemmaboendet. Den sociala kontakten som de äldre får genom dagverksamheten ger en känsla av samhörighet med övriga deltagare, som ofta är i liknande livssituation. Dagverksamheten utgör en viktig mötesplats för de äldre, som inte annars har möjlighet att delta i annan social aktivitet. Dagverksamheten hjälper även de äldre att fortsättningsvis få en social mötesplats i samhället.

Tutkielman aihe liittyy yhteisöviestinnän formatiiviseen, ennakoivaan arviointiin. Toinen tutkielman keskeinen teema on profilointi eli tavoitekuvan rakentaminen. Tavoitekuvan rakentamisen rinnalla tarkastellaan myös maineen rakentamista. Profilointi on maineen rakentamiseen liittyvää viestinnällistä toimintaa, ja tavoitekuvan rakentaminen on yksi strategisen viestinnän tehtävistä. Tutkielman painotus on viestinnän strategisessa suunnittelussa ja johtamisessa. Viestinnältä vaaditaan strategista tukea organisaation toiminnalle. Viestintä on siirtynyt monissa organisaatioissa perinteisestä tukitoiminnasta yhdeksi ydintoiminnoista. Viestinnän tulee tukea koko organisaation strategian ja tavoitteiden saavuttamista. Viestinnän mittaamisen kytkeytyminen organisaation tavoitteisiin ja strategiaan ei ole kuitenkaan itsestään selvää. Edellä mainittuja viestinnän ilmiöitä tutkitaan Euroopan aluekehitysrahaston (EAKR) rahoittaman Älybussi-projektin yhteydessä. Älybussin ideana on turvata lähipalvelut kunnissa ja tuoda ne harvemmin asutuille alueille liikkuvina palveluina Päijät-Hämeessä. Kuntasektori on suurten muutosten äärellä, johtuen muun muassa pitkään vireillä olleesta Sosiaali- ja terveyspalvelu-uudistuksesta (Sote-uudistus). Tutkielman tavoitteena on tutkia, millainen tavoitekuva täysin uudenlaiselle älybussille halutaan yhteistyössä, monen eri toimijan ja yhteistyötahon kesken luoda ja miten formatiivisen arvioinnin avulla voidaan hyvään maineeseen tähtäävää tavoitekuvaa rakentaa. Tutkielman tarkoituksena on tutkia ja antaa suuntaviivoja tavoitekuvan rakentamiselle ja formatiiviselle arvioinnille, joiden perustella valintoja ja yhteistä näkemystä on helpompi lähteä Älybussi-projektissa yhteisesti muodostamaan ja systemaattisesti rakentamaan. Toinen keskeinen tutkimustavoite on formatiivisen arvioinnin ja hyvään maineeseen tähtäävän tavoitekuvan synteesin rakentaminen teorian pohjalta ja sen soveltaminen käytäntöön haastatteluaineiston avulla. Tutkimuksen keskeisinä lähteinä ovat Elisa Juholinin ja Leif Åbergin kirjat ja tutkimus liittyen erityisesti tavoitekuvan rakentamiseen ja viestinnän formatiiviseen arviointiin. Mainetutkimuksen puolella keskeisinä lähteinä toimivat Pekka Aulan, Jouni Heinosen ja Saku Mantereen näkemykset. Kansainvälistä tutkimusta keskeisesti edustavat Paul Argenti, Anne Gregory, Paul Noble, Tom Watson ja Paul Willis. Tutkimuksen aineistonkeruumenetelmä on teemahaastattelu. Tutkimusaineisto koostuu 11 haastattelusta: 10 Älybussi-projektin ohjausryhmän jäsenen haastattelusta ja yhdestä viestinnän asiantuntijan haastattelusta. Työn analyysimenetelmä on laadullinen sisällönanalyysi. Tutkielman haastatteluaineiston perusteella määriteltiin formatiivista arviointia hyödyntäen hyvään maineeseen tähtäävän tavoitekuvan rakentamisen tärkeitä osatekijöitä: 1) keskeiset sidosryhmät ja palvelut, 2) menestystekijät, 3) tavoitekuvan avainsanat ja 4) määrälliset sekä laadulliset arvioinnin mittarit älybussille. Tutkielman keskeisenä tuloksena muodostetussa formatiivisen arvioinnin ja hyvään maineeseen tähtäävän tavoitekuvan synteesissä organisaation tavoitteet ovat hyvään maineeseen tähtäävän tavoitekuvan rakentamisen lähtökohtana. Formatiivisen arviointi mahdollistaa tarkoituksenmukaisten ja tosiasioihin perustuvien suunnitelmien muodostamisen ennen varsinaista toteuttamista. Sen avulla voidaan paremmin varmistaa, että tehdään oikeita asioita oikein. Tavoitekuvan rakentaminen vaatii tärkeimpien sidosryhmien määrittämistä ja heidän tarpeidensa tunnistamista sekä keskeisten avainmenestystekijöiden täsmentämistä, joissa organisaation tulee olla hyvä menestyäkseen. Menestystekijöiden pohjalta voidaan määrittää tavoitellun tavoitekuvan avainsanat ja perusviestit, jotka tulee testata sidosryhmien keskuudessa. Testausvaiheen jälkeen tehdään varsinainen viestintästrategia ja -suunnitelma ja siirrytään toteutusvaiheeseen. Toteutusta seuraa muutoksen seuranta ja arviointi suhteessa asetettuihin tavoitteisiin ja mittareihin formatiivisen suunnittelun vaiheessa. Tavoiteltava muutos tapahtuu asenteissa, tunteissa tai käyttäytymisessä. Arvioinnin jälkeen siirrytään jatkuvan seurannan ja arvioinnin syklin mukaisesti takaisin organisaation strategisiin tavoitteisiin. Malli korostaa formatiivisen arvioinnin tärkeyttä ja arvioinnin jatkuvaa luonnetta viestinnän johtamismallien mukaisesti. Muutokset maineessa kehittyvät hitaasti. Nimensä mukaisesti kehitetty malli tähtää hyvään maineeseen, ja formatiivisella arvioinnilla on merkittävä rooli hyvän maineeseen tähtäävän tavoitekuvan rakentamisessa.

Avhandlingens utgångspunkt är den aktuella närdemokratiska diskussionen om demokratiunderskott och den kommande finska kommunreformen. Med närdemokrati avses aktivt deltagande och uppmuntrande till detta. Helsingfors och Oslo valdes som referenspunkter på grund av deras likheter med ett avgörande undantag: Oslos stadsdelsstyrelser. Syftet är att utreda huruvida Oslos närdemokratiska satsningar förstärker närdemokratin genom deltagande och mobiliserande: och i och med att det inte finns stadsdelsstyrelser i Helsingfors utgör detta den avgörande skillnaden städerna emellan. För att utreda och förklara avhandlingens antagande om att Oslos satsningar bidrar till starkare närdemokrati ska regleringen, den kommunala strukturen och de närdemokratiska mekanismerna i Oslo och Helsingfors jämföras. Det metodologiska tillvägagångssättet är MSSD (Most similar systems design) i vilket det antas att Oslos och Helsingfors närdemokratiska mekanismer är beroende av städernas kommunala system, dess reglering och den närdemokratiska organisationsstrukturen. En demokratiteoretisk tredelning av de närdemokratiska mekanismerna har kategoriserats så att de närdemokratiska mekanismerna delas i valdemokratiska, deltagardemokratiska respektive samtalsdemokratiska mekanismer. Avhandlingens material består av Norges och Finlands kommunallagar, Oslos och Helsingfors organisationskartor och annat relevant material om städernas demokratiska och närdemokratiska organisering. Avhandlingens mest relevanta resultat är att de valdemokratiska och deltagardemokratiska mekanismerna förklarar avhandlingens antagande, men bara delvis. I och med att Oslos stadsdelsstyrelser väljs med direkta val erbjuder de ett valdemokratiskt tillägg i Oslos närdemokratiska organisering. Och i och med att stadsdelsstyrelserna består av stadsdelens egna invånare som fattar beslut i ärenden som berör stadsdelens service och invånare och har dessutom budgeträtt och –makt kan stadsdelsstyrelserna ses som ett deltagardemokratiskt inslag också. Men stadens invånare är inte mer mobiliserade inom de ramar som staden har att erbjuda: besluten fattas av representanter och stadsdelens invånare utnyttjar sin rätt att lämna in invånarinitiativ väldigt sporadiskt. Ett framtida forskningsobjekt kunde vara att utveckla sådana närdemokratiska inslag som mobiliserar gemene man.