Browsing by Title
Now showing items 5062-5081 of 5644
-
(2013)I denna pro gradu avhandling granskas ungdomars tankar om ungdomsgårdens Sandels och ungdomsgården Rastis verksamhet. Syftet med avhandlingen har varit att lyfta fram finlandssvenska ungdomars åsikter och behov av den svenskspråkiga fritidsverksamheten. Syftet har jag nått med att presentera verksamheten på ungdomsgårdarna Rastis och Sandels samt genom en granskning av vilka behov ungdomsgårdarnas verksamhet uppfyller enligt ungdomarna. Därtill har jag granskat relationen mellan ungdomarna och ungdomsledarna. Som teoretisk referensram har jag använt centrala begrepp såsom ungdomsgård och ungdom. Utöver detta har jag utgått från den symboliske interaktionismen samt aktör- och strukturperspektivet. Avhandlingen är en etnografisk studie. Materialet består av såväl diskussioner med centrala aktörer, gruppintervjuer, observationer som en forskningsdagbok. Med hjälp av en etnografisk analys har jag kommit fram till att ungdomarna är i behov av ungdomsgårdarnas verksamhet. Forskningsmaterialet tyder på att ungdomarna upplever ungdomsgårdarna som trygga samlingsplatser, där de på sin fritid kan spendera tid med sina kompisar, även i stora grupper. Ungdomarna upplever dock att deras relation med ungdomsledarna är bristfällig. Både observationerna som intervjusvaren tyder på att ungdomarna inte går fram till ungdomsledarna för att diskutera om svåra eller allvarliga saker. Ungdomarna litar inte på ungdomsledarna. Forskningen tyder också på att ungdomsledarna inte i stor grad tar eget initiativ i att närma sig ungdomarna.
-
(2023)Syftet med forskningen är att skapa kunskap om vilka diskurser gällande fenomenet ungdomsgäng framkommer i HBL? Hufvudstadsbladet (HBL) representerar en liberal syn på etnicitet, invandrarbakgrund och kulturella faktorer som är starkt kopplat till mediadiskussioner om ungdomsgäng, vilket gör HBL:s diskussioner intressanta. I sökandet efter svar på min forskningsfråga riktar jag min uppmärksamhet på hur aktörerna i artiklarna uttalat sig för fenomenet och hur artiklarna hanterar ungdomsgäng utifrån olika diskussionssätt Avhandlingens material består av artiklar från Hufvudstadsbladet under åren 2019–2023. Analysen genomfördes med hjälp diskursanalys. Forskningens teoretiska referensram är socialkonstruktionism. Socialkonstruktionismen utgår från att våra upplevelser av omgivningen är socialt konstruerade. Inom samhällsvetenskapen uppfattas samhället som något som består av konstruktioner. I analysprocessen av materialet fann jag tre dominerande diskurser vilka är: identitetsdiskursen, diskursen om socialt utsatta områden och diskursen om samhällets ansvar. Resultaten visade att ungdomar som tillhör minoritetsgrupper har fler riskfaktorer bakom sig än andra, såsom arbetslöshet, låg inkomst och diskriminering. Bristen på identitetsutveckling, sökandet efter känsla av tillhörighet, känsla av makt och marginalisering är några av de faktorerna som anses vara bakomliggande orsaker till ungdomsgängens bildning. Forskningen är relevant eftersom gängkriminaliteten kommer upp i den finska samhällsdebatten som ett oroväckande fenomen. Även brotten har blivit mer allvarligare bland minderåriga. Ungdomsbrottslighet har varit och är även idag ett uppmärksammat ämne i vårt samhälle, vilket framkommer i HBL:s artiklar. De som fick sina röster hörda i nyhetsartiklarna var bland annat polisen, ungdomsarbetare, frivilligorganisationers arbetare och politiker. Artiklarna lyfte fram problematiseringen gällande samhällets ansvar och beskrev brister i uppfostran och samhällets insatser. Den kriminella identiteten är idag mycket viktigare för unga än tidigare. De unga siktar på någon form av gangsterism med hjälp av kläder, språkanvändning och handlingar. I ett flertal nyhetsartiklar framgår det att rapmusiken och sociala median har ett stort inflytande på de unga, vilket även har en stark koppling till ungdomsgäng. I den offentliga debatten konstrueras invandrare och pojkar som brottslingar. Pojkar gör enligt statistik oftare brott, vilket även mina forskningsresultat visade. Det råder en tydlig samhällsnorm i vårt samhälle, där pojkar är ”bråkiga”.
-
(2021)UNICEF Finland has an extraordinary habit. The organization replies or reacts to every comment they receive on Facebook. This thesis is a case study that examines the impact of UNICEF Finland’s dialogic communication style. The impact is examined through the concept of social media capital that is seen as the stock of social media-based faith-holders. Faith-holders refer to stakeholders who trust, like and support an organization. Social media capital can be acquired via communication actions that builds trust and increases frequency of contact. Social media capital can be directly expended or converted to other capitals, such as donations. Two methods were conducted: interview with UNICEF Finland’s digital producer Petteri Numminen and an online survey with 40 viable respondents. The interview aimed to distinguish how UNICEF Finland utilizes dialogic communications and for what reasons. The online survey was conducted to examine the commenting style’s impact on trust and behaviour among stakeholders. The survey included several multiple choice and open-ended questions and a Likert-scale with 20 items. The results imply that UNICEF Finland’s commenting tactic is linked to the acquisition of social media capital. The interview shows that UNICEF Finland utilizes a dialogic communication style to build social media capital among other objectives. Results of the online survey are remarkably positive: respondents indicate that UNICEF Finland’s commenting tactic builds trust, increases frequency of contact and encourages behaviour that is beneficial for the organization. The results need to be approached with some caution: the respondent group held highly positive approach to UNICEF Finland. Furthermore, the commenting tactic is only one part of UNICEF Finland’s presence on social media; it is difficult to understand or review its standalone role. This thesis adds to the literature by developing the concept of social media capital and investigating the impact of dialogic communication on organization’s stakeholders. The concept of social media capital is seen practical – it is highly recommended that the concept is developed and studied further.
-
(2023)The aim of this thesis is to examine how the unity of the European Union (EU) is constructed in the Finnish media during a crisis, the Russian invasion of Ukraine in 2022, and whether there are distinctive changes in the media portrayal during the analysis period. The present research also aims to point out any frequently occurring features in the data and consider how the portrayal of the EU in the Finnish media builds and shapes its audiences’ perceptions of the EU and its unity in a crisis context. The material of the thesis consists of 58 news articles from YLE and Helsingin Sanomat (HS) covering the ongoing 2022 Russian invasion of Ukraine. Utilising keywords in Finnish, the data was collected from the official websites of YLE and HS using search engines provided by the news outlets. As the methodology of this thesis, qualitative content analysis is utilised. By applying qualitative content analysis, the present study is conducted in a material-oriented way, and it includes systematic close reading of the material in which the identification of key themes and patterns, i.e., coding, is of essence. The results show that during the analysis period, the media portrayal of the EU and its unity was predominantly positive in nature. According to the analysis, the EU was depicted as exceptionally and historically united, but also capable of making decisions in complex circumstances. In addition, the unity of the EU was portrayed in the media as surprising in light of previous crises. However, both YLE and HS were found to be mostly following the national and European elite’s interpretations of the crisis, and ultimately refrained from presenting contradicting views to their audiences. All in all, the present study contributes to the deeper understanding of not only the EU but also, the role of the media, specifically in crisis situations.
-
(2012)This Master’s Thesis examines the construction of Emirati national identity in the United Arab Emirates 2008-2011. For several years a vocal discussion on the ‘erosion’ or ‘loss’ of national identity has been in the centre of a public debate, resulting in 2008 to have been declared as ‘the year of national identity’ by the President Sheikh Khalifa bin Zayed Al Nahyan. Mass migration flows have been considerable into the country since the 1970s, and nationals comprise today less than 20% of the total population. This thesis can be seen as a response to Sally Findlow’s previous theorising on the subject, according to which modern UAE national identity is not based on the exclusion and the Other’s, but on ‘positive turning inward’. This thesis argues on the contrary that the construction of Emirati national identity is best understood as being constructed through the consolidation of political frontiers and antagonistic relations, against ‘the Other’. The Other located in the hegemonic discourse are the foreigners residing inside the country, who are overwhelmingly articulated as a threat. The theoretical and methodological framework applied in this thesis is Laclau and Mouffe’s discourse theory. Longva’s concept of civic ethnocracy is suggested to best depict the political system of the UAE, forming the ‘social imaginary’ of the discourse. Similarly, the form of nationalism presented in the discourse was identified to best reflect Connor’s views on ethno-nationalism that emphasizes kinship relations as the basis of the nation. The research material consists of articles from the two main newspapers, the National Day Speeches of the president and of one central policy document, ‘Vision 2021’. It was also analyzed whether differences were present among these three sets of research materials. The Emirati national identity is found to be constructed of several differential identities and ‘nodal points’ that are organized according to chains of equivalence. It is against the existential threat that internal unity is hailed as paramount. This leads to almost complete obscuring of tribal and local emirate level identities in the discourse. Also the problematic articulation of Emirati children from mixed backgrounds as ‘the Other within’ is highlighted. It is suggested that the national identity construction project has indeed been able to forge unity among the population. Weak attempts at re-articulations are also located, but they do not pose a threat to the hegemonic articulations.
-
(2013)This thesis advances and substantiates the claim that financialization and hegemony in the twentieth century are two sides of the same process. It begins by reviewing the insights and limitations of existing theories of hegemony and world order in the international political economy and international relations literature. Foundational categories in the theory of hegemony, such as capital, the state, money, finance and globalization are then re-examined with the intent of superseding some of the major limitations of existing theories. This re-examination yields the rudiments of a social and political theory of United States hegemony, one that understands the structure of hegemony as being rooted in both the state and capitalist society and explains its historical evolution with reference to the successive attempts of US state institutions to problematize, manage and contain the social antagonisms, structural contradictions and strategic dilemmas generated by the expanded reproduction of capitalist social relations. These theoretical insights are then deployed in order to construct a historical account of the material and social reproduction and transformation of US hegemony from the interwar period to the 1980s. This account demonstrates much more concretely the complex and contradictory historical dialectic of financialization and the state that has been the motor force of hegemony in the twentieth century.
-
(2017)Unit labor costs have been a widely discussed topic in Finland as well as all around the world. Technically unit labor costs are calculated by a simple ratio of labor costs and output. There is a large divergency of opinion about how consistent measurement unit labor costs are for competitiveness of an economy or an industry, for example. There is no unambiguous answer how to measure cost competitiveness of a country or an industry and one should keep in mind what the unit labor costs do not measure. Also, it is two different cases to observe nominal or real unit labor costs. In the former denominator is in units of measurements, like meters or units, and in the latter is deflated by current prices. Also there is a difference in observation of development within the firms versus on the aggregate level. In the thesis the unit labor costs of Finnish industrial production are calculated from the firm specific micro data. Also, the part of the structural change and development within firms by decompositions is estimated based on microdata. Furthermore, markup of the firms is estimated by comparing price development to marginal costs of the firms, to this end there are estimated an industry specific production function, by using some micro econometric methods like fixed effects – regression. According to the results obtained the unit labor costs have increased by about two per cents in annual growth rates between 2007 and 2016. There has been lot of fluctuation in the development, especially in the beginning of the observation period. The unit labor costs increased a lot because of drop of the production caused by recession. During the following two years they decreased a little bit. After that the development has been steadier. The decomposition into the structural and within firms effect tells that the major part of the fluctuation were driven by the changes within the firms, when the structural effect was the driver of the moderate but steady increase and being actually more remarkable explainer of the annual growth rates. The markup within industrial firms decreased a little bit during the observation period. Although, should be pointed out that there is some uncertainty in production function estimates and firm specific prices and consequently markup estimates are suggestive.
-
(2024)Tolerance is the pillar that ensures the safety and stability of a nation, especially for a populous and multicultural one such as Indonesia. Societal characteristics, such as diversity, may play a significant role in shaping people’s attitudes. Diversity may improve intergroup relations by encouraging positive interaction between members of different groups. On the other hand, it may have a negative influence by aggravating social tension. This thesis aims to examine how intergroup contact and diversity associate with religious tolerance in Indonesia. Due to the hierarchical nature of the problem, multilevel regression analysis was utilized for this study. This thesis also aims to investigate if the application of multilevel regression can provide any additional value to the analysis. Classical single-level linear regression was also employed as a comparison for the multilevel model and to complement the analysis. This thesis utilized a combination of national survey data and official data from government bodies. The intraclass correlation coefficient (ICC) calculated from the model revealed that around 23% of the variation in tolerance score was due to the grouping structure in the data, which can be considered to be quite high. Religious diversity was found to be statistically significant and was able to explain a substantial amount of the variation in province level. Intergroup interaction was also found to be positively and significantly associated with tolerance score. The multilevel model was also found to correct the underestimation of standard error in single-level regression due to treating a group-level predictor as an individual-level predictor. Thus, the application of multilevel analysis provided additional value to the analysis by revealing province-level inequalities in the data and minimizing the risk of spurious significant results.
-
(2016)Since its creation the internet and especially SNSs (Social Networking Sites, e.g. Facebook, Twitter) have faced high expectations of political deliberation in the academic discussion. Empirical research has found both positive and negative evidence of online deliberation, although the majority of the research gives a rather discouraging image of internet’s potential to enhance political deliberation. The aim of this thesis is to examine the potential of social media to serve as an arena for deliberation by looking at the attitudes toward the deliberative ideal. The research questions are the following. To what extent people see social media as a platform for political deliberation? When do people share their political or societal opinions online? What are the motivations behind the decisions of taking part to the discussion, that is, sharing societal or political opinions online? Theoretical framework stems from the deliberative democracy theory. Deliberative democracy is a conception of democracy that underscores rational-critical discussion as a source of democratic legitimacy. John Rawls and Jürgen Habermas are often regarded as the most notable political writers of the last century and their writings have influenced greatly the deliberative democracy theory. In the theory section, Rawls’ and Habermas’ accounts regarding deliberation will be presented before taking a look at the deliberative democracy online. Empirically the study utilises the qualitative attitude approach method (Vesala and Rantanen, 2007). In qualitative attitude approach attitudes are understood as stances that are constructed in human interaction. Qualitative attitude approach utilises its own empirical methodology. It is based on semi-structured interviews that consist of attitude statements. The presumption is that attitudes can be examined by analysing the verbal expressions. The interview data is analysed as a commentary that consists of comments and their reasoning. For this study, ten students were interviewed about their attitudes toward social media as an arena for political deliberation. The results reflect the previous research. Participants agreed with the deliberative ideal but in practice they saw many obstacles for political deliberation online. When participating in online deliberation was evaluated positively, the reasons were that participating is important, political discussion online is educational, fun and easier as political discussion face-to-face and that by participating one can find support for own views. When participating in online deliberation was evaluated negatively, the reasons were fear of criticism, unwillingness to cause controversy, lack of interest and increased level of self-awareness.
-
(2018)This master’s thesis sought to fill in two gaps: the lack of studies of gendered media representation of women politicians in Spain, and the way older women politicians are represented in the media. The 2015 Spanish municipal elections provided the perfect ground to study these two phenomena, as Manuela Carmena, who was 71 years old at the time, was elected mayor of Madrid, the capital of Spain. This paper dealt with a corpus of 183 newspaper articles in total, belonging to the two most read newspapers in Spain, El País and El Mundo, which mentioned Manuela Carmena in some capacity. Through a mixed methodology consisting of Qualitative Content Analysis and Critical Discourse Analysis, the articles were analysed through a feminist prism. Manuela Carmena’s mediated representation was shown to draw heavily from gendered tropes usually ascribed to women politicians, and a discourse of grandmotherhood underlined the way her image was constructed. However, there were some instances where Carmena was represented with more typically masculine traits, such as power or assertiveness, signifying perhaps a small improvement in the representation of women politicians.
-
(2021)The ongoing remote activities have created unforeseen challenges within education. The virtual distance restrains the forming of relationships and limits opportunities for the teacher to intervene in the students´ learning process. As remote-learning increases demands on basic psychological needs among both students and teachers, the importance of supporting these fundamental needs has become accentuated. The aim of this study is to investigate teachers´ experiences of concerns regarding both themselves and their students in the remote-education context. In particular, the study investigates perceptions of concerns relating to the basic psychological needs for autonomy, relatedness and competence, as supporting these needs in students is fundamental in promoting learning and wellbeing. Furthermore, it is essential for teachers to have their psychological needs satisfied, as it facilitates their ability to provide support for the needs of their students. In this qualitative study, six upper-secondary school teachers´ experiences were heard through semi-structured interviews. The method for analysis used was thematic analysis, used in order to identify and report on meaningful patterns arising from their speech. The categories of analysis were partly inductive, and furthermore deductive, driven by the study´s theoretical interest in Self-Determination Theory. The findings of the study suggest that teachers experienced a vast set of challenges and concern regarding both themselves and their students, and that these concerns did to an extent revolve around basic psychological needs. The main inductive themes were concerns directly related to wellbeing and the teacher-student relationship. Under the three deductive themes of concerns regarding relatedness, competence and autonomy, the findings suggested that the teachers did, explicitly or implicitly, acknowledge the need to support these needs.
-
(2014)Avhandlingens övergripande syfte är att bidra med ökad förståelse för individens motivation i en rehabiliteringsprocess samt att kunna visa på faktorer som kan underlätta och stöda rehabiliteringsprocessen vid yrkesinriktad rehabilitering, samt planeringen av denna, inom primärhälsovården. Den grupp klienter som beaktas i denna studie är kommuninvånare som antingen saknar företagshälsovård eller är arbetslösa, men ej hunnit bli långtidsarbetslösa. Studien har genomförts vid en hälsovårdscentral som har ett arbetssätt för rehabilitering vars upplägg skiljer sig från flertalet andra hälsovårdscentraler i Finland. Detta i och med att man vid denna hälsovårdscentral, förutom den lagstadgade rehabiliteringssamarbetsgruppen, även har en mångprofessionell rehabiliteringsarbetsgrupp i vilken bl.a. en socialarbetare ingår. Den centrala forskningsfrågan i denna studie är: Hur uppfattar klienter och anställda motivationens betydelse vid arbetsutredningar i rehabiliteringsarbetet inom primärhälsovården? Forskningsfrågan har besvarats med hjälp av följande tre underfrågor; Vilka betydelser lägger klienter och anställda i begreppet motivation? Hur kommer klientens motivation till uttryck i rehabiliteringsprocessen? Vilka faktorer påverkar, enligt klienter och anställda, klientens motivation och möjlighet att rehabiliteras? Forskningsfrågorna har i sin tur besvarats genom att utföra en innehållsanalys av fyra stycken individuella intervjuer med klienter, vars arbetsförmåga nyligen utretts vid hälsovårdscentralen, samt av en fokusgruppintervju med anställda på hälsovårdscentralen. Studiens teoretiska utgångspunkter utgörs av teorin om självbestämmande (Deci & Ryan 1985) och handlingsteorin av Hans Berglind (1990; 1995a; 1995b). Båda teorierna utgår från individen och kan anses komplettera förståelsen för komplexiteten kring motivation. I studien framkommer att motivationen anses vara en viktig faktor i rehabiliteringsprocessen och kan även anses ange riktning för hur rehabilitering bör fortlöpa. Resultaten i denna studie visar att klienters motivation att återgå i arbete inte enbart handlar om vilja, utan även om klientens egen tro på vad denne klarar av samt om möjligheter till detta erbjuds. Detta innebär att en individs motivation bör beaktas i sitt sammanhang för att förstå dennes situation men även för att undvika att klienten känner sig anklagad för att vara omotiverad i de fall då rehabiliteringsprocessen egentligen begränsas av yttre faktorer. I studien framkommer också att klienter upplever det som konfliktfyllt att personens egna mål och upplevelser av situationen inte motsvarar anställdas uppfattningar och tankar om vad denne klarar av eller hur rehabiliteringen bör framskrida, vilket klienterna även beskriver att inverkar negativt på deras motivation. Samtidigt framgår det att de anställda ofta avsiktligt ställer högre mål än vad klienten själv tror sig klara av. Detta kan dels bero på att utformningen av det rådande rehabiliteringssystemet kräver det, men även på att de anställda ser det som en del av motivationsarbetet att utmana klienten och därmed upprätthålla ett hopp om att klientens situation kan bli bättre. Medan de anställda vid hälsovårdscentralen ser rehabiliteringen tillbaka till arbete som det centrala målet så är klienterna istället mer fokuserade på sin hälsa inklusive upplevelser av smärta.
-
(2014)Denna pro gradu-avhandling undersöker dubbeldiagnosklienters upplevelser av missbruks- och mentalvårdstjänster. Respondenterna i denna undersökning är dubbeldiagnostiserad i bemärkelsen att de lider av samtidig förekomst av psykisk ohälsa och missbruk. Traditionellt har dubbeldiagnosklienter ofta hamnat mellan stolarna i den sektoriserade servicestrukturen vilket kan medföra marginalisering och utslagning från systemet som är ämnat att hjälpa dem. Dock har intresset för den integrerade behandlingsmodellen ökat, enligt vilken personer med dubbelproblematik behandlas samtidigt vid en och samma enhet både vad gäller missbruket och psykisk ohälsa. Frågeställningarna i denna pro gradu avhandling har handlat om respondenternas upplevelser av tillgång till, nöjdhet med och marginalisering från mental- och missbrukarvårdstjänster i förhållande till tre olika behandlingsmodeller: integrerad vård, icke-integrerad vård och behandlingshem. Pro gradu-avhandlingens material består av en kvantitativ och en kvalitativ del som har samlats in med hjälp av en enkät under två månader på våren/sommaren 2014. Sammanlagt 232 enkäter utdelades på 9 olika enheter på 4 orter, av vilka 57 stycken besvarade enkäter utgör materialet för denna pro gradu-avhandling. Bortfallet har med andra ord varit stort. Den begränsade sampelstorleken har lett till att en del av de tilltänkta statistiska metoderna inte har kunnat uppnå statistisk signifikans. Med hjälp av deskriptiva data kan ändå vissa slutsatser dras. Resultaten visar att respondenterna som deltagit i studien upplever god tillgång till och nöjdhet med mental- och missbrukarvårdstjänsterna. Resultaten kring frågeställningen marginalisering är svårare att tyda eftersom det kvantitativa och kvalitativa svaren delvis ger olika bild av fenomenet. Det kvantitativa materialet tyder på ett lågt värde vad gäller upplevelsen av marginalisering från missbruks- och/eller mentalvårdtjänsterna. Däremot framkommer i det kvalitativa materialet beskrivningar som pekar på marginalisering från missbruks- och/eller mentalvårdstjänsterna och erfarenheter som tyder på att respondenter kan ha utsatts för marginaliseringsmekanismer i form av bollning och utslagning. Behandlingssystemen för både mental- och missbrukarvården befinner sig just nu både internationellt och nationellt i en övergångsperiod. Den kommande social- och hälsovårdsreformen kommer att spela en avgörande roll för hur tjänsterna i framtiden byggs upp i Finland.
-
(2022)Målsättningen för denna studie var att ta fasta på skillnader mellan kön när det kommer till att kandidera i val. För det första undersöktes om kvinnor i större utsträckning än män kandiderat i val till följd av uppmuntran från andra, snarare än på eget initiativ. För det andra granskades om nivån av politisk jämställdhet i de länder respondenterna kandiderar i påverkar eventuella könsskillnader, och om könsskillnaderna är större i länder med lägre politisk jämställdhet. Teorin inkluderade uppmuntran, ambition, jämställdhet och representation samt strukturella hinder för kvinnor i politiken. Detta är en kvantitativ studie med statistisk dataanalys och den data som användes för analysen är insamlad av Comparative Candidate Survey (CCS), ett gemensamt multinationellt som samlar in data om kandidater som kandiderar till nationella parlamentsval i olika länder. För att kunna jämföra resultaten från analysen med politisk jämställdhet användes ett för denna avhandling skapat jämställdhetsindex. Resultaten för denna studie var både förväntade men också överraskande. Som väntat kandiderar kvinnor i större utsträckning än män tack vare uppmuntran från andra. Förvånansvärt nog kunde vi konstatera att den politiska jämställdhetsnivån har en påverkan på skillnader mellan könen och att effekten av kön, och därmed könsskillnaderna, är större i länder med en högre nivå av politisk jämställdhet. Med detta sagt lyckades denna studie både fastställa men också förkasta antaganden grundade på tidigare politisk feministisk forskning.
-
(2018)Tutkimuksen kohteena ovat YouTube-verkkopalveluun ammattimaisesti videoita tekevät käyttäjät eli niin kutsutut tubettajat. Tutkielmassa selvitetään, millaisia ammatillisia diskursseja ilmenee tubettajien puhuessa työstään, ja miten nämä diskurssit vertautuvat journalistien ammatti-identiteettiin. Tavoitteena on muodostaa käsitys tubettamisesta ammattina ja ymmärtää ammattikunnan merkitystä journalismin näkökulmasta. Tutkielma on monimenetelmätutkimus, jossa yhdistyy kyselytutkimus, netnografia ja diskurssianalyysi. Aineiston lähtökohtana käytettiin suomalaisille tubettajille suunnattua verkkokyselyä, jonka vastausten perusteella varsinainen aineisto kerättiin netnografisesti etsimällä YouTube-verkkopalvelussa videoita hakusanoilla liittyen tubettajien ammattiin, työhön ja uraan. Lisäaineistoa kerättiin löydettyjen videoiden yhteydessä suositelluista muista videoista. Harkinnanvaraisella otannalla valittuja videoita tarkastellaan diskurssianalyysin keinoin hahmottamalla tubettajien puheessa esiintyviä ammatillisia teemoja. Tutkimuksessa esiin nousevia tubettajien ammatillisia diskursseja rinnastetaan journalistien ammatti-identiteetistä tehtyyn tutkimukseen. Tutkielmassa hahmottuu tubettajien ammatillisesta puheesta yrittäjän, yhteisön ja yksilön diskurssit. Yrittäjyys nousee esiin tubettajien käsityksenä itsestään yksityisyrittäjinä, jotka menestyvät suunnitelmallisen liiketoiminnan ja kellonajasta riippumattoman työmäärän avulla. Tubettajien yrittäjyys vertautuu uutismedian kaupallistumiseen ja viihteellistymiseen sekä journalistien ammatti-identiteetin muutoksiin kohti uutisorganisaatiosta irrallista täyden palvelun toimijuutta. Yhteisöllisyys ilmenee tubettajien tapana asemoida itsensä osaksi YouTube-yhteisöä, jossa videoiden tekijät ja katsojat ovat keskenään tasavertaisia jäseniä sekä tuntevat yhteisön säännöt ja normit. Yhteisödiskurssissa korostuu myös läpinäkyvyyden vaatimus, mikä koskettaa erityisesti tubettajien kaupallista yhteistyötä. Tubettajien yhteisöllinen toiminta kuvastaa kehitystä journalistien yleisösuhteessa lähemmäs yleisöjä. Yksilödiskurssi nousee esiin tubettajien puhuessa ihanteelliseen tubettamiseen vaadittavasta aitoudesta, intohimosta ja persoonallisuudesta. Tubettajien mukaan yksilön etujen kuten rahallisen menestyksen tai sosiaalisen suosion sijaan motiivina tulisi olla videoiden tekemisen nautinto. Tubettajien yksilökäsitys vertautuu journalistien näkyvämpään rooliin tekijöinä ja esiintymisenä sisältöjen yhteydessä omalla identiteetillään. Tutkielmassa käsitetään tubettajien ammatilliset diskurssit signaaleina tulevista haasteista ja muutospaineista, jotka journalismiin ammattina saattavat lähitulevaisuudessa kohdistua. Tubettajien ammatillinen puhe kuvastaa työkulttuurin kehittymistä kohti yrittäjämäisempää ajattelumallia, jossa työssä saatetaan koulutuksen sijaan arvostaa enemmän kokemusta, sopivaa asennetta ja nautinnollisuutta. Samalla myös työn ja vapaa-ajan välinen raja hämärtyy.
-
(2016)Tämä opinnäytetyö on tutkimus kaupunkiviljelytoiminnasta Helsingissä. Tärkeimmät kysymykset tässä tutkimuksessa ovat: Minkälaisena kaupunkiviljely tutkimuskentällä ja Helsingissä näyttäytyy? Mitä motiiveja viljelyn taustalla on? Mihin viljelytoiminta Helsingissä sijoittuu globaalin kaupunkiviljelyilmiön kentällä? Miten kaupunkiviljelijät itse näkevät toimintansa? Ja miten viljelijät hahmottavat kaupunkitilan sekä oman paikkansa siinä? Myös kaupunkilaisten kokemuksia kaupunkiympäristöstä sekä -luonnosta pohditaan näiden valossa. Näitä kysymyksiä tarkastellaan ekologisuuden, aktivismin, kansalaisuuden sekä kaupunkitilan teemojen kautta, joiden alateemoina nousevat esiin pohdinnat tilan sekä paikan kulttuurisista määritelmistä. Tämä tutkimus perustuu ennen kaikkea Helsingissä vuoden 2015 kevään sekä kesän aikana tehdylle antropologiselle kenttätyölle. Aineisto sisältää osallistuvaa havainnointia sekä haastatteluja kaupunkiviljelmiltä Helsingissä. Nämä keskittyvät kahteen ennalta valittuun kaupunkiviljelmään, joista yhdellä myös itse viljelin kenttätyön aikana, ja joissa myös suurin osa haastatelluista informanteista viljelivät. Aineisto sisältää myös yleistä havainnointia kaupunkiviljelykentästä Helsingin alueella erityisesti median kautta. Teoreettisena viitekehyksenä tutkimuksessa toimii antropologinen kaupunkitutkimus, sekä ympäristötutkimus. Tutkimuksessa hyödynnetään teorioita sekä ajatusmalleja eri teoreetikoilta sekä tutkijoilta, jotka ovat osallistuneet kaupunkitilan sekä -paikan määrittelyihin sekä kansalaisuuden ja yhteisöllisyyden teoretisointiin kaupunkikontekstissa. Tärkeimpänä teoreettisena lähtökohtana tutkimuksen argumenttien pohdinnassa on ajatus urbaanista ekologisesta kansalaisuudesta, joka määrittelee kansalaisuuden kaupunkikontekstissa omaavan muodollisten velvoitteiden lisäksi myös eettisiä velvoitteita niin ympäristöä kuin kanssakaupunkilaisia kohtaan. Tutkimuksen argumenttina on, että kaupunkiviljely ei ole ainoastaan ruoantuotantoa kaupungissa vaan sillä on myös moninaisia kulttuurisia sekä sosiaalisia merkityksiä kaupunkiympäristössä. Sen kautta tuotetaan uudenlaista urbaania kaupunkilaisuutta sekä kansalaisuutta, joka on aktiivinen ja osallistuva. Kaupunkiviljelytoiminnan kautta viljelijät ottavat julkista tilaa haltuun eli hyödyntävät vapaita tiloja yhteisön resurssiksi. Tutkimuksen argumenttia tukevat kenttätyön havainnot siitä, miten viljelijät tuovat toimintaansa esiin. Kaupunkiviljely kytkeytyy myös urbaaniin aktivismiin globaalilla tasolla. Viljelmät paikkana toimivat aktiivisen kansalaisen tiloina jakaa tietoa sekä rakentaa yhteisöllisyyttä. Kaupunkilainen tässä tapauksessa voidaan nähdä aktiivisena toimijana, joka sekä ylläpitää yhteisöllisyyttä että ottaa vapaita julkisia tiloja oman toimintansa käyttöön kaupunkiviljelyn kautta. Näin viljelijät sekä oikeuttavat itselleen tilaa että osallistuvat tätä kautta yhteiskunnallisiin sosiaalisiin, poliittisiin sekä ympäristönsuojelu keskusteluihin.
-
(2012)Suomalaisen asumisen tapojen ja päämäärien sanotaan olevan juuri nyt murroksessa varsinkin pääkaupunkiseudulla. Muutoksen aiheuttajina pidetään niin muutoksia elämäntavassa kuin ympäristösyitäkin, ennen kaikkea urbanisoitumista ja ilmastonmuutokseen reagoimista. Murroksesta, asumisen tulevaisuudesta ja asukkaiden asumispreferensseistä on tehty jonkin verran tutkimusta. Niissä korostuvat asuinympäristön tutkimus ja yhteiskunnallinen näkökulma. Tämä tutkimus keskittyy asuntoon ja sen ominaisuuksiin, asumisen tapoihin ja asenteisiin. Näkökulma on asukkaan. Tutkimuksen tehtävänä on kuvata ja analysoida asukkaiden toiveita tässä murrostilanteessa. Siinä tarkastellaan, eroavatko asumisen arki ja haaveet toisistaan. Lisäksi tutkitaan, onko pääkaupunkiseudun asuntomarkkinoilla erotettavissa asukassegmenttejä ja mitkä taustatekijät niitä mahdollisesti muodostavat. Asumisen yhteisöllisyyttä ja ympäristönäkökulmaa tarkastellaan omissa osioissaan. Tutkimusmenetelmänä on kvantitatiivinen lomaketutkimus. Tutkimusta varten kerättyä dataa analysoidaan jakaumien, ristiintaulukointien ja faktorianalyysin avulla. Teoreettisena taustana on Pierre Bourdieun teoria asumisvalintojen takana vaikuttavista dispositioista. Asuntohaaveet ovat kautta vastaajien erittäin yhteneväisiä. Vastaajien taloudellinen asema tai koulutus ei tee eroja asuntohaaveisiin. Sen sijaan eroja muodostavat ikä, sukupuoli, talouden koko, se asuuko nykyisellään vuokra- vai omistusasunnossa, millaisessa talotyypissä on aikaisemmin asunut. Myös auton käytön määrä vaikuttaa melko paljon asumistoiveisiin. Vahvaa eriytymistä Bourdiuen tarkoittamalla tavalla ei näytä esiintyvän. Kuitenkin asenteet asumisen yhteisöllisyyttä ja varsinkin energiankulutusta ja –säästöä kohtaan eroavat paljonkin ja muodostavat näin erilaisia preferenssiryhmiä. Aineisto kerättiin vielä edellisen nousukauden lopulla, mutta tutkimusta on tehty taloudellisesti epävarmana aikana. Tutkimuksen työstämisen aikana tutkimuksessa käsiteltyjä aiheita on puitu melko paljon myös julkisessa keskustelussa. Uutena tärkeänä aiheena asumisen murrokseen liittyen on keskusteltu asumisen kohtuuhintaisuudesta ja sen eriyttävistä vaikutuksista. Vaikka se ei suoranaisesti ole ollut tämän tutkimuksen aiheena, aihetta sivutaan ja se liitetään osaksi tutkimuksessa läpikäytyjä teemoja. Tutkimus on tehty tilauksesta NCC Rakennus Oy:lle.
-
(2013)Changing individuals’ behavior and involving them in environmentally sound practices is a central issue in environmental and climate politics. This master’s thesis takes a closer look at how civic organizations can work beside the public sector toward this goal, and hence discusses the third sector’s participation in climate change mitigation. The environmental organization Dodo’s work for promoting urban gardening serves as the case of the study. The research questions are: What meanings are attached to Dodo’s urban gardening activities, what strategies are used to mediate these meanings further, what results are gained, and what aspects affect Dodo’s work? Dodo’s contribution to the formation of urban gardening practice can shed light on the potential influence of civic organizations in today’s political context. Giddens’s (1984) theory of structuration was used as theoretical framework for the study. The research material was gathered through ethnographic fieldwork conducted at Dodo’s gardening locations. The bulk of the observation took place at Turntable, which is Dodo’s center for urban gardening in Middle-Pasila, Helsinki. The method entailed acquiring detailed information about what kinds of elements formed Dodo’s gardening activities. Dodo’s websites, newspaper articles and documents were used for further material supplement. A longer interview with a Turntable coordinator provided material about the project’s climate political aspects. Although Dodo’s political strategy is influencing citizens, its activities do not condense into mere extension of new public management. Dodo promotes the urban gardening practice from its own initiative, instead of working on the behalf of the city of Helsinki or the Finnish state. The participants at Turntable form a cross-disciplinary group of activists and volunteers, sharing ideas and acquiring new skills concerning urban gardening and sustainability questions. A considerable part of Dodo’s resources is still needed in the practical implementation of the practice: maintaining the gardens, guiding citizens and fundraising. This takes time from promoting the political meaning of urban gardening as first and foremost efficient ecological method of producing food in cities. Dodo needs to cooperate with media and commercial actors, in the hope of more resources and visibility. A dialogue between Dodo and the city has resulted in urban gardening becoming one important point in the city’s food strategy. The core meanings attached to the practice by Dodo have nevertheless fragmented when mediated through different actors. The cooperation between Dodo and the city exemplifies what Giddens defines as 'dialectic of control', referring to a situation where subordinate groups and their superiors influence each other’s action, in this case struggle between identification of the core meanings attributed to urban gardening and climate politics. As an organization Dodo is able to mediate some of its ideas to the city’s political agenda, but as majority of participants at Turntable are Dodo’s activists and volunteers, students and professionals many of whom have background in academic education, this dialogue is related to citizens’ social background. On the other hand, it is here where Dodo attempts to make a difference through its maker-movement ideology: engaging a broader scale of people in civic activity by emphasizing do-it-yourself attitude and concrete action concerning the near environment and everyday context. The meanings of DIY and concrete doing are also transformed into action in Dodo’s projects. However a can-do spirit amongst citizens does not yet guarantee access to political decision-making processes, and it remains a topic for further research: whether people will adapt this DIY attitude on a broader scale and whether this civic activity also extends from people’s own backyards to other spheres.
-
(2014)Nowadays there is a growing amount of empirical evidence stating that urban green areas provide health and wellbeing for people. However, there remain uncertainties concerning the processes through which people gain health from green space. Several processes might explain the health effect of urban green space, one possibility being the encouragement of physical activity. Various studies support the statement that urban green space increases physical activity, but there are also studies which question these results. Using a representative dataset from 2079 Finnish respondents aged 15 or over, this study aims to research further the controversial relation between urban green space and physical activity of people. With binary logistic regression analyses, this study explores whether urban green space has an effect on total physical activity or on non-recreational physical activity, meaning walking and cycling for transportation purposes. Analyses are controlled with variables measuring population density of a neighborhood, condition of walking and cycling lanes and respondents’ age, gender and level of education. The main result emerging from the analyses of this study is that, contrary to expectations, urban green space seems to increase the likelihood of insufficient physical activity. This trend was particularly visible when non-recreational physical activity was measured. But when controlled with population density, the effect of urban green space on physical activity is reversed, and it seems that urban green space increases the likelihood of particularly sufficient non-recreational physical activity. The findings of this study provide support for the argument that urban green space can encourage especially non-recreational physical activity in the neighborhoods with sufficient population density.
-
(2024)This thesis is a spatiovisual photographic investigation of Singapore. It links to the discussion of human ecology. The thematic object of the thesis is that of human-nature relationship. Its primary produce is the empirical data collected which is described and analysed. Foundations and possibilities of such an endeavour are discussed and affirmed when the positionality of the researcher is contemplated. The complexities and details of those cities that are seen as examples need to be studied, a vision shouldn’t be simply moved from a context to another.
Now showing items 5062-5081 of 5644