Browsing by master's degree program "Magisterprogrammet i samhällsvetenskaper (MSV)"

Ledarskap och kvalitet inom social- och hälsovård utgör stora forskningsområden. Tidigare studier om kvalitet inom äldreomsorgen har långt utgått från kliniska kvalitetsfaktorer som används inom övrig hälsovårdsforskning. Nyare studier tyder på att det finns en kunskapslucka och behov av att undersöka chefernas uppfattningar om chefsarbetet och kvalitetsutevckling för att framskrida i forskningen om kvalitetsledning inom äldreomsorgen. Syftet med denna studie var att undersöka hur chefer inom den kommunala äldreomsorgen i Finland konstruerar kvalitetsledning samt vilka subjektspositioner de påbjuds i sitt arbete. Som teoretisk referensram användes ett socialkonstruktionistiskt och diskursivt perspektiv. Studiens material bestod av elva semistrukturerade intervjuer med chefer verksamma inom effektiverade serviceboenden, det vill säga serviceboenden för äldre med heldygnsomsorg. Cheferna kommer från tre olika kommunala organisationer i Finland. Som metodansats tillämpades kritisk diskursiv psykologi. Resultatet visar på en förståelse för kvalitet inom äldreomsorgen enligt det personcentrerade förhållningssättet. Ur materialet växte det fram två dominerande diskurser: kvalitetsledning skapat genom arbetspraktiker samt skapande och hanterande av tillgängliga resurser. Inom dessa identifierades två tolkningsrepertoarer per diskurs inom vilka cheferna påbjöds olika subjektspositioneringar. Inom den stödjande ledarskapsrepertoaren påbjöds en subjektspositionering som tillgängliga bakgrundsfigurer. Inom rutinrepertoaren påbjöds en subjektspositionering som flexibla och perspektivtagande. Inom den organisatoriska- och personalresursrepertoaren påbjöds cheferna subjektspositioneringar som bekymrade (endast i personalresursrepertoaren), engagerade och lojala eller maktlösa och otillräckliga. Cheferna har möjlighet att identifiera eller disidentifiera sig med de påbjudna subjektspositioneringarna men deras handlingsutrymme är begränsat inom de breda samhällsdiskurserna. Resultatet av motstridigheter inom och mellan diskursiva konstruktionerna och subjektspositionerna resulterade i en komplex spänning, där konstruktioner av idealet ställs mot konstruktioner av dagliga arbetspraktiker. Studien bidrar till forskningen om kvalitetsledning med en djup analys av chefers konstruktioner av kvalitetsledning och chefsarbetet inom äldreomsorgen.

This thesis sheds light on the associations between socioeconomic position, the personality trait of conscientiousness and health. While the positive association between socioeconomic position and health has been established, the mechanisms connecting the two remain to some part unclear. The goal of this thesis is to empirically assess the effects of parental socioeconomic position on adolescent and young adult health, through the mediator of adolescent and young adult conscientiousness. To explore these associations, correlation and regression analysis were utilized. This thesis utilizes data from the Let’s Move It intervention trial, a cluster-randomized parallel group trial intervention made to increase physical activity and reduce sedentary behavior of vocational upper secondary school students in the Helsinki metropolitan area. Utilizing the data from the Let’s Move It intervention trial, a measurement of parental socioeconomic position was formed as the highest parental educational attainment of either parent. To measure the personality trait of conscientiousness, a sum variable of two conscientiousness items from the ten-item personality inventory (TIPI) was constructed. General health was measured with self-rated health. Correlation and regression analysis between the three variables were conducted to investigate the associations. This thesis didn’t find statistically significant support for the hypothesis that parental educational attainment would predict adolescents’ and young adults’ conscientiousness. However, in line with previous research, the personality trait of conscientiousness was found to be a predictor of health for adolescents and young adults. Finally, and contrarily to the previous studies, the analysis found that parental educational attainment does not predict self-rated health in adolescents and young adults. As the analysis didn’t find support for all of the aforementioned hypotheses, the effect of parental socioeconomic position on adolescent and young adult health through adolescent and young adult conscientiousness was not assessed with a mediation analysis. The results of this thesis indicate that, as earlier studies have pointed out, the associations connecting conscientiousness, health and parental socioeconomic position are multifaceted, with many of them being bidirectional or having been indicated to form longer chains of variables acting as mediators and moderators. One reason for the results of this thesis being contrary to earlier studies might be unknown mediating and moderating effects. To increase the understanding of these complex relations in the future, both explorative research and studies that test earlier research are needed.

Syftet med denna avhandling har varit att undersöka vilka erfarenheter skolkuratorer som arbetar inom elevvården har av att bemöta HBTIQ-ungdomar. samt deras syn på vilket stöd de upplever att de behöver för ökad kunskap. Forskningsfrågorna är följande: Hur beskriver skolkuratorer sina erfarenheter och kunskaper när det kommer till att arbeta med HBTIQ-ungdomar inom elevvården? Vilket stöd upplever skolkuratorerna att de skulle behöva för att arbeta med HBTIQ-ungdomar på bästa sätt? Hur tar sig den heteronormativt dominerande diskursen sig uttryck i skolvärlden, och vilken betydelse får den när det kommer till skolkuratorers arbete med HBTIQ-ungdomar? Studien har en kvalitativ ansats. Datainsamlingen har bestått av semistrukturerade intervjuer, som sedan har analyserats med hjälp av innehållsanalys. Urvalet har bestått av sju skolkuratorer verksamma runtom i Finland, och intervjuernas längd sträckte sig från 18–32 minuter. Som teoretisk referensram har använts socialkonstruktionism (Burr, 2015) samt teori med fokus på sexualitet och heteronormativitet. (Mattson, 2021, Lykke, 2003, Rich, 1980). Resultaten visar att alla skolkuratorer hade erfarenheter av att arbeta med ungdomar som identifierade sig som HBTIQ, och att deras erfarenheter alla var varierande; vissa hade mer negativa erfarenheter, medan andras erfarenheter var mer positiva. Det fanns svårigheter att stödja ungdomen i att våga vara sig själva och vara öppna med sin sexuella läggning, när föräldrar, släktingar, eller andra auktoriteter uppvisade klart negativa attityder mot andra sexuella läggningar utöver heterosexualitet. Andra utmanande faktorer som skolkuratorerna lyfte upp när det kom till att arbeta med HBTIQ-unga var okunskap, fördomar och negativitet som kunde florera inom lärarkåren, samt elevers ofta nedsättande språkbruk och kränkningar om HBTIQ-personer, vilket kunde ses som ett hinder för vissa ungdomar att våga vara öppna med vem de är. I skolan ansågs elever och lärare hos vissa skolkuratorer som en av de största utmaningarna att jobba med; kuratorerna upplevde sig ofta ha tillräcklig kompetens för att arbeta med HBTIQ-unga, men fördomar och negativa attityder bland både lärare och elever försvårade arbetet. Alla kuratorer var nöjda med sin nuvarande förmåga att bemöta och arbeta med HBTIQ-ungdomar, men uttryckte ändå att de önskade sig mera kunskap i form av olika kurser och fortbildningar, för att stärka självkänslan och öka kunskapsnivån.

The following thesis aims to provide insight into barriers for Saudi Arabian women pursuing STEM careers. The thesis is a collaboration with Nokia and UN Women and relates to their project that aims to globally further women’s possibilities to join Nokia and advance inside Nokia. Today, while Saudi women’s educational participation is higher than ever, participation in the labor market is still relatively low; understanding the discrepancy will make it easier to apply targeted actions to support Saudi women in pursuing a career at Nokia. The data is collected with four comprehensive interviews with women currently working at a STEM company in Saudi Arabia. Findings from the empirical data are analyzed with thematic analysis (TA) and a realist framework. The findings are divided into four main themes: comfort, stereotypes, family, and pressure of being a working woman. The themes are divided into subthemes further supported by direct quotes from the participants. The main themes present how the interviewed women perceive that there are some people in Saudi Arabia who still carry and produce dated opinions about women. According to the women these opinions affect some Saudi women’s opportunities, self-esteem, and freedom of choice. The interviews indicate that the barriers for women pursuing a STEM career in Saudi Arabia are complex and while some barriers are very individual, some are also collectively experienced. Based on the findings, this thesis suggests focusing on educating men, making pursuing a career and earning own money more accessible for women, continuing championing women in STEM, developing policies to support equity in the workplace, as well as finding ways to increase contact between men and women before they enter the office as necessary priorities for Nokia Saudi.

Syftet med denna pro gradu är att undersöka finländska unga vuxnas upplevelser av sin medieanvändning i relation till välmående och stress. Även medieanvändning i relation till återhämtning är väsentligt i avhandlingen. Forskningen baserar sig på fem intervjuer. De intervjuade är fyra kvinnor och en man, i åldern 25 till 32 år. Genom att intervjua fem personer om hur de upplevt stress och återhämtning i förhållande till sin medieanvändning och relatera forskningsmaterialet till tidigare forskning om ungdomar, medieanvändning, stress och välmående i dagens samhälle, är syftet att om möjligt komma fram till nya insikter om hur dagens ungdomars välmående påverkas av deras medieanvändning. Forskningen sätter i synnerhet tyngdpunkt på den roll som användningen av digitala och sociala medier spelar för unga människors välmående i dagens Finland. Forskningens resultat visar att det främst är sociala medier, digitala medier och den ökade användningen av smarttelefon som orsakar mest stress och minskar välmående hos unga vuxna.

Finland står inför problem med en åldrande befolkning samt brist på vårdpersonal. Därtill avväger en del av dem som för tillfället arbetar inom vårdbranschen att sluta, på grund av mångfacetterade krav och belastande element i arbetet. Mycket av den existerande forskningen har utförts ur vårdarnas perspektiv, så därmed behövs det mer kunskap om chefer inom branschen. Syftet med denna avhandling var att undersöka hur chefer inom äldreomsorgen diskursivt konstruerar arbetsresurser och -krav, samt hur de balanserar dessa. Ytterligare granskades vilka subjektspositioneringar cheferna påbjuds i dessa konstruktioner. Materialet bestod av tio semistrukturerade intervjuer med chefer inom den kommunala äldreomsorgen i Finland. Som metodansats tillämpades kritisk diskursiv psykologi, som har sina rötter i socialkonstruktionismen. Resultaten visar att som arbetsresurser konstruerar cheferna meningsfullhet, självständighet och socialt stöd. Som arbetskrav konstrueras däremot tillgänglighet, ensamhet och utmaningar. Ansvaret av balanseringen av arbetsresurserna och -kraven ställs till stor del på individen. Subjektspositionerna som cheferna påbjuds i dessa konstruktioner är: nöjda, självständiga, stöttade, tillgängliga, ensamma, utmanade och ansvarstagande/självständiga. I materialet identifierades även två ideologiska dilemman: 1) utmaningar mot mening och 2) självständighet mot ensamhet. Resultaten tyder på att chefsarbetet är mångfacetterat och att spänningar finns, vilket innebär att många olika aspekter bör beaktas då ämnet studeras. Förslag till framtida forskning är fortsatta studier om chefsarbete inom vårdbranschen, på en djup nivå som lyfter fram chefernas perspektiv. Med hjälp av forskning är det även möjligt att framföra fler positiva aspekter om arbete inom vårdbranschen, med målet att förhoppningsvis öka dragningskraften inom branschen.

Statliga policydokument och stadsstrategier innehåller ofta förslag till lösningar för problemet social marginalisering, men trots förbättringsförslagen består och till och med tilltar den sociala marginaliseringen under vissa tidsperioder. I förorten kan den nära sammanflätningen av social och urban marginalisering urskiljas i form av segregering. Delaktighet är ett aktuellt och flitigt använt begrepp, som under de senaste åren använts som ett medel till att aktivera, inkludera och engagera medborgare. Avhandlingens syfte är att kritiskt granska hur socialt marginaliserade grupper och förorten representeras i materialet och hur delaktighet produceras som en lösning till social marginalisering. Materialet består av statliga policydokument och Helsingfors stadsstrategier som är publicerade mellan åren 2015-2022. Avhandlingens teoretiska referensram består av Imogen Tylers (2020) teori om stigmatisering och kategorisering av utsatta människogrupper, Mitchell Deans (2009) teori om governmentality baserad på Michel Foucaults tidigare teori och Loïc Wacquants (2008; 2009) insikter till problemförorten och nyliberal styrning. Som metodansats tillämpas Carol Bacchis (2009) What´s the problem represented to be? (WPR). Metoden är inspirerad av Michel Foucaults governmentality, mentaliteten bakom styrning, och diskursanalys. Metoden bygger på en lista frågeställningar som appliceras på materialet som skall analyseras. På detta sätt kan underliggande problemrepresentationer urskiljas. WPR bygger på antagandet att vi inte styrs enbart av policy, utan också av de problematiseringar som omger ”problemet” i fråga. De centrala resultaten var att problematiseringar av det som ämnades hittades en lösning till styrde dokumenten och att delaktighet aktivt producerades som en lösning till de olika formerna av social marginalisering. Kategoriseringen av utsatta människogrupper kunde ses fungera stigmatiserande och begränsande och styrningen i sig ur ett kontrollsyfte.

Den demokratiska legitimiteten i EU är ämne för ständig debatt. Hur man gör flernivåsystem legitima och ansvarsfulla är en av de centrala frågorna inom statskunskap idag (Black 2008). Flernivåsystem karaktäriseras av att staten inte är den enda aktören som erhåller auktoritet, och statens roll är förminskad. Sådana system präglas av fragmentering, komplexitet och ömsesidigt beroende mellan aktörer, där statliga och icke-statliga aktörer är samtidigt både tillsynsmyndigheter och reglerade av andra aktörer. En allmän EU-kritiskhet har vuxit fram bland folket i flera länder, och tilliten till unionens beslutsfattandeprocesser är fallande. Flera av de beslut som berör nationalstaterna och dess invånare fattas på EU-nivå, och därför är det viktigt att de processer som styr beslutsfattarna erhåller en stark legitimitet. Syftet med denna avhandling är att undersöka vilka mekanismer EU använder sig av för att legitimera dess beslutsfattandeprocesser. Det teoretiska ramverket består av en beskrivning av policyprocessen i EU samt teorier om flernivåstyrning och legitimitet. Legitimiteten i politiska system har många definitioner, och i denna avhandling är syftet att fokusera på institutionella aspekter av legitimitet, inte på den folkliga upplevelsen av beslutsfattarnas makt som legitim. Därmed bygger det teoretiska ramverket på litteratur som handlar om vilka mekanismer EU använder sig av för att legitimera själva processerna (throughput) och effektiviteten (output) av dess beslut. EU:s grundläggande “problem” är en svag input legitimitet, alltså måste en stor del av politiken legitimeras på output sidan. På basis av den existerande litteraturen kan man identifiera fyra legitimitetsmekanismer som EU använder sig av för att legitimera sin politik som förknippas med output legitimitet: ansvarighet, transparens, inkludering och öppenhet, samt effektivitet. Med de fyra mekanismerna från teoriavsnittet som utgångspunkt, har jag utfört en fallstudie med kvalitativ innehållsanalys av EU:s direktiv 2009/28/EG om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor. Jag har även studerat implementeringen av direktivet i Finland, för att få en bild av hur mekanismerna tar sig i uttryck på nationalstatlig nivå jämfört med EU. Metoden är passande för en sådan här undersökning, då syftet är att söka efter meningsbärande enheter i ett dokument för att testa ifall innehållet överensstämmer med det som teorin förespråkar. Resultaten antyder att alla fyra mekanismer finns i någon form i det valda direktivet. Såsom förväntat har vissa mekanismer en starkare närvaro än andra, men i sin helhet finns alla representerade. Effektiviteten syntes mest i förhållande till implementeringen på den nationella nivån. I utformandet av direktivet har man använt sig av många olika legitimeringsmekanismer, som ger direktivet demokratisk legitimitet och trovärdighet. Man kunde även särskilja mellan mjuka och hårda styrmekanismer i direktivet. Undersökningen kan anses vara något bristfällig i och med att jag endast haft möjlighet att undersöka vad som sägs i själva direktivet, inte det som skett medan direktivet har utformats, vem som varit delaktig o.s.v. Vidare kunde analysen ha blivit bättre ifall jag hade intervjuat någon som arbetat med EU:s processer. Vad gäller generaliserbarheten och validiteten av resultaten vågar jag dock påstå att man kan härleda vissa saker om legitimiteten i EU direktiv på basis av denna undersökning. I och med att de fyra legitimitetsmekanismerna har en stark teoretisk förankring finns det en stor sannolikhet att man skulle hitta samma eller liknande mekanismer i något annat EU direktiv eller en annan process. Slutligen kan konstateras att det finns utrymme för fortsatt forskning inom ämnet.

Ett barn befinner sig i en sårbar position då deras förälder är allvarligt sjuk och mottar palliativ vård. Barns behov riskerar att förbises då stort fokus läggs på patienten och eventuell behandling, även om palliativ vård ska inkludera patientens anhöriga. Syftet med magisteravhandlingen är att undersöka genom en litteraturöversikt vad för typ av forskning som har bedrivits gällande barn vars förälder är döende och att kartlägga nuvarande kunskapsläge vad angår socialt arbete med barn vars föräldrar är döende. Parallellt granskas på vilket sätt barnperspektiv och barns perspektiv tas i beaktande i forskningen. Som grund för avhandlingen har jag valt att använda barndomssociologi som teoretisk referensram där barnperspektiv och barns perspektiv diskuteras. Litteraturöversikten ska besvara dessa forskningsfrågor: 1. Hur ser kunskapsläget ut inom forskning kring barn vars förälder är döende? 2. Vilka barnperspektiv förs fram inom forskningen? 3. Hur definieras socialvården och sociala arbetets roll inom forskningen? Materialet består av 26 vetenskapliga artiklar och har analyserats kvantitativt och kvalitativt. Fyra övergripande kategorier och sju teman identifierades. Barns inkludering, förändrad familjedynamik, betydelsen av öppen kommunikation och uteblivet psykosocialt stöd poängteras starkt. Professionella påpekar otillräcklig kunskap i samtalsteknik och avsaknaden av handledning för att hantera den emotionella belastningen. Barns perspektiv uppmärksammas till viss del, men fortfarande dominerar barnperspektiv i forskning. Stor forskningspotential inom socialt arbete existerar då forskning gällande barn vars förälder är döende främst bedrivs inom vårdvetenskap.

Nyhetsjournalistikens representation av könen har länge varit föremål för kritik. Inom journalistiken finns en uppenbar obalans i synlighet av könen och en tendens att cementera traditionella könsroller. Trots att Finlands demografi visar en jämn könsfördelning mellan män och kvinnor reflekteras inte detta i nyhetsjournalistiken. Denna avhandling fokuserar på genusmedvetenheten hos svenskspråkiga journalister på lokalredaktioner i Finland. Målet är att undersöka om och i vilken utsträckning dessa journalister integrerar genusmedvetenhet i sitt journalistiska arbete. Avhandlingens övergripande ambition är att beskriva hur journalister resonerar kring genusfrågor i sitt yrke. Datamaterialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer med svenskspråkiga journalister på lokalredaktioner i Finland. Materialet består av intervjuer med sex yrkesverksamma journalister. Kvalitativ innehållsanalys tillämpades på materialet för att identifiera mönster och teman. Innehållsanalysen resulterade i sju kategorier som representerar teman relaterade till hur journalisterna resonerar kring kön och hur de uppger att de tillämpar genusmedvetenhet i sitt arbete. Studiens resultat visar att journalister i varierande grad är genusmedvetna och att de tillämpar detta medvetande på olika sätt i sitt arbete. En av de främsta metoderna som journalister använder för att integrera genusmedvetenhet i sitt arbete är att prioritera kvinnor som källor framför män. Journalisterna är även måna om att undvika stereotyp framställning av könen. Resultaten visar också på bristande stöd och vägledning för att tillämpa genusmedvetenhet på redaktionerna. Ett systematiskt jämställdhetsarbete på redaktionerna saknas eller berör inte journalisterna. På redaktionerna görs antaganden om en kollektiv genusmedvetenhet och delade värderingar som, paradoxalt nog, kan utgöra ett hinder för effektiv tillämpning av genusmedvetna metoder. Avhandlingen belyser att ansvaret för att tillämpa genusmedvetenhet i nyhetsjournalistiken i hög grad ligger på de enskilda journalisterna. Trots insikter om genusfrågor på redaktionerna finns det inte tydliga strategier för journalisterna för att främja jämställdhet. Det slentrianmässiga förhållningssättet till genusfrågor och den oregelbundna tillämpningen av genusmedveten journalistik visar på ett behov av ökat stöd och systematik för journalisterna ifall redaktionerna vill bedriva ett lyckat jämställdhetsarbete.