Browsing by master's degree program "Yhteiskuntatieteiden maisteriohjelma"

Den här studien undersöker hurdana verktyg tittaren ges för att skilja på fakta och fiktion i sanningsbaserade finländska true crime-serier. Det här görs genom att analysera narrativet i två finländska true crime-verk från år 2020, dokumentärserierna Katiska på streamingtjänsten Ruutu+ och Mordets dna på Yle Arenan. I studien undersöks hur fiktiva tekniker i narrativet tillämpas i en sanningsbaserad journalistisk produkt, och om tittaren erbjuds tillräckliga redskap för att identifiera fiktiva narrativa element i serierna och om de kan anses problematiska från etisk synvinkel. Det här görs med hjälp av narrativ teori och innehållsanalys av serierna enligt kategorier typiska för true crime-genren. Enligt studien används en hel del narrativa tekniker för att återberätta brotten och för att representera verkligheten i överlag. De narrativa strategierna som används i finländska true crime-serier kan anses etiskt tvivelaktiga då det kommer till representation av verkliga personer och händelser. Studien visar att serierna är etiskt tvivelaktiga i fråga om ensidig rapportering om fallet, förvrängd representation av brottet eller personerna inblandade i brottet, bristfällig användning av källor, bristfälliga redskap att avgöra om något är fakta eller fiktion och missledande förväntningar kopplade till den berättelsens uppbyggnad. Det här gäller både då man ser på genren som dokumentärfilm och en journalistisk produkt. True crime-genren behandlar verkliga brott och representera verkliga människor - men har kommit undan med de fiktiva narrativa strategierna som i bästa fall suddar ut gränsen mellan fakta och fiktion, grävande journalistik och brottsunderhållning - men ändå i vissa fall behandlas som en journalistisk produkt.

Syftet med den här magisteravhandlingen är att utvärdera Familjeskolan POP® som insats vid barns utmanande beteende ur ett föräldraperspektiv. Genom en enkätundersökning undersöks föräldrars upplevelser före, direkt efter samt tre månader efter deltagande i Familjeskolan POP®. Enkäterna analyseras med en mixed methods-approach, dvs. en kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder. Undersökningen har tre övergripande forskningsfrågor: 1) hur upplever föräldrarna familjens situation innan deltagandet i Familjeskolan POP®? 2) hur upplever föräldrarna familjens situation efter deltagandet i Familjeskolan POP® samt 3) vilka effekter verkar Familjeskolan POP® ha ur ett föräldraperspektiv? Svaren på de två första forskningsfrågorna utgör en bas för besvarandet av den sista forskningsfrågan. Genom att utgå ifrån systemteoretiska och huvudsakligen ekokulturella ansatser identifieras kategorierna ”vardag” samt ”föräldraskap och uppfostran”. Dessa används som grund för de empiriska analyserna. Analysen visar att familjens situation inte av föräldrarna upplevs vara mycket svår innan deltagandet i Familjeskolan POP®, men att familjen ändå belastas på olika sätt när ett barn uppfattas ha ett utmanande beteende. Föräldrarna är oroliga över familjens vardag, som bedöms vara tämligen utmanande och stressig. Detta återspeglas negativt i familjens ork och atmosfär, och är i samband med uppfattningar om att olika vardagliga färdigheter inte fungerar så bra för barnet. Föräldrarna oroar sig över barnets relation till sig själv, sina föräldrar samt till andra vuxna och barn. Samtidigt upplevs responsen kring barnet från daghemmet i huvudsak som positiv. Analysen visar även att föräldrarna i medeltal inte ger sitt eget föräldraskap ett lågt vitsord. Vitsordet är i samband med upplevelserna av hur utmanande vardagen bedöms vara. Samtidigt visar analyserna att föräldrarna upplever en avsaknad av fungerande handlingsmodeller samt att de problematiserar sin negativa växelverkan med barnen som även upplevs påverka förälderns eget beteende negativt. Föräldrarna är också oroliga över den egna orken i en utmanande vardag. Det stöd som föräldrarna efterlängtar är ett sådant som riktar sig till hela familjen. Föräldrarna eftersträvar därmed bl.a. nya redskap såväl för vardagen som för sitt föräldraskap. Föräldrarna önskar också en bättre förståelse för sina barn samt ett referensstöd av andra föräldrar. Studien visar på en positiv förändring i familjens situation efter deltagandet i Familjeskolan POP®. Vardagen bedöms då av föräldrarna som mindre utmanande och barnets beteende i både daghemmet och i olika vardagliga situationer bedöms fungera bättre. Föräldrarna tilldelar i medeltal sig ett bättre vitsord för sitt föräldraskap. Trots att det fortfarande förekommer en oro över bl.a. att vardagen är tung, över att den egna orken inte skall räcka till samt för barnet och dess beteende, tyder resultatet ändå på att föräldrarnas upplevelser av vardagen samt av föräldraskap och uppfostran har främjats av deltagandet i Familjeskolan. Utvärderingen av Familjeskolan POP®:s effekter ur ett föräldraperspektiv visar sammantaget att stödprogrammet bidrar till att främja familjens situation och huvudsakligen uppfyller föräldrars egna förväntningar och programmets målsättningar. Familjeskolan POP® upplevs medföra en långsiktig positiv förändring i barnets beteende, stärkta resurser i föräldraskapet, en långvarig nytta för föräldrarna samt ett sådant referensstöd som föräldrarna efterlängtar. Dessutom upplevs föräldrarnas förståelse för såväl barnet som sig själva ha ökat. Trots att en del aspekter av Familjeskolan POP® problematiseras även efter ett deltagandet, upplevs programmet som helhet vara till nytta.

Syftet med denna lösningsinriktade avhandling är att beskriva fenomenet föräldraalienation och vilka konsekvenser det kan ha för barnet. Med föräldraalienations avses att den ena föräldern hindrar barnet från att träffa den andra föräldern, pratar illa om den andra föräldern och påverkar barnet så att barnet vänder sig mot den andra föräldern och relationen mellan barnet och den andra föräldern förstörs. Föräldraalienation är ett komplext fenomen med omfattande och skadliga följder i all synnerhet för barnet. Genom denna kvalitativa studie granskas, med hjälp av innehållsanalys fyra barns klientberättelser (totalt 462 sidor) och hur socialarbetare inom barnskyddet uppmärksammar barnets perspektiv i dessa. Forskningsfrågorna är: ”Hur synliggörs det utsatta barnet i barnskyddets klientberättelser? ” och ” ” På vilket sätt framkommer det ur klientberättelserna lösningar och överlevnadsstrategier som förbättrar situationen för de involverade?” Teoretiskt stöder sig avhandlingen på anknytningsteorin liksom det salutogena perspektivet och känslan av sammanhang. Barnskyddets dokumentation har en stor betydelse i barnskyddsarbetet och framför allt i ett målinriktat förändringsarbete. Studiens resultat visar dock att en stor del (462/154) av de studerade dokumenten inte handlade om barnet utan om de vuxna och deras konflikter och problem. Även om denna begränsade studies resultat inte går att generalisera väcker studien frågan om barnskyddets arbete direkt med barnet kunde utvecklas och utökas. De professionella förefaller behöva mera kunskap och handlingsmodeller i sitt arbete med föräldraalienation och även det multiprofessionella samarbetet bör effektiveras. Satsningar på det förebyggande arbetet efterlyses så att interventioner kunde göras tidigare för att undvika att situationen blir allvarlig och svår att reparera.

”Hyvät ystävät, tuli iso jytky!” ropade Sannfinländarnas dåvarande partiledare Timo Soini på våren 2011 framför partimedlemmarna, när partiet lyckades med en historisk valframgång i riksdagsvalet 2011. ’’Jytky-året’’ som riksdagsvalet ofta kallas för, betydde att vi här i Finland fick se hur effektivt populism kan fungera som politisk retorik. Forskningen om populismen i Finland har länge kretsat endast kring Sannfinländarna, partiets partiledare Timo Soini och året 2011. Jag anser att forskningen om populism inte kan kretsa kring endast ett parti och en partiledare, utan populism bör undersökas i en bredare bemärkelse. I den här avhandlingen undersöker jag finländska partiledares användning av populism som en retorikstil i Yles partiledarintervjuer från år 2007 och 2015 inför respektive riksdagsval. Jag använder mig av Jagers och Walgraves definition om populism som en retorikstil och gör en kvantitativ innehållsanalys av intervjuerna. Avhandlingens syfte är att a) se vilka partiledare använde sig av populism i intervjuerna från år 2007 och 2015, samt vilken typ av populism det går att finnas och b) se ifall någon förändring har skett i populistisk retorikstil mellan riksdagsvalen 2007 och 2015 i Finland. Min hypotes är att populistisk retorik har spridits från Sannfinländarna till andra partier och blivit allt vanligare efter riksdagsvalet 2011. Hypotesen baserar sig på Cas Muddes hypotes om populistisk zeitgeist. Jag kom fram till att antielitisk populism användes av Sannfinländarnas partiledare i intervjun från år 2007. Deras antielitiska populism var en blandning av anti-politik, anti-stat och anti-media. Sannfinländarna var även den enda partiledare som kritiserade Europeiska unionen. I intervjuerna från år 2015 förekom det däremot tre partiledare som använde sig av antielitisk populism. Partiledarna var Sannfinländarnas Timo Soini, Gröna förbundets Ville Niinistö och Vänsterförbundets Paavo Arhinmäki. Dessa tre partiledares användning av antielitisk populism skilde sig markant från de övriga partiledarna och därmed kan de anses ha varit antielitiska populister i finländsk kontext. Även om dessa tre partiledare använde antielitisk populism i hög grad, så fanns det skillnader mellan deras antielitiska retoriker. De alla hänvisade ofta till folket, men Niinistö och Arhinmäki kritiserade klart oftare andra politiker och partier, än vad Soini gjorde. Däremot kritiserade Arhinmäki inte lika mycket statens offentliga institutioner och tjänster, som till exempel Soini gjorde. Soini skilde sig från de två andra politikerna genom att vara den enda som kritiserade Europeiska unionen och media. Uteslutande populism förekom väldigt sällan i de intervjuerna som jag analyserade. Ganska sällan talades politikerna överlag om specifika befolkningsgrupper och när de gjorde det så var det i en neutral eller positiv bemärkelse. Ur min analys är det klart att en ökning i användningen av populistisk retorik har skett och att det inte längre var endast Sannfinländarnas partiledare Timo Soini som använde sig av antielitisk populism. Men att tala om att Muddes hypotes om populistisk zeitgeist är rådande i Finland vore vara en vågsam generalisering utifrån mitt begränsade material. För att förstärka mina resultat vore det nödvändigt att fortsätta analysen och inkludera till exempel mera intervjuer, valprogram, inlägg på sociala media och så vidare. Men utifrån mina resultat går det att märka att något har skett i Finland och att populistisk retorik kan de facto ha blivit vanligare. Ifall vi är trogna till Muddes hypotes, så kan Sannfinländarnas valframgång i riksdagsvalet 2011 vara åtminstone en av bakomliggande katalysatorer för att populistisk retorik har blivit vanligare i Finland och därmed spridits från ett parti till övriga.

This thesis aims to study if personal values mediate the effect of gender on pro-environmental behavior, PEB. It is important to investigate the antecedents of PEB, since the current climate crisis is caused by human behavior. Among the most influential areas of behaviors are those related to energy. Therefore, two energy related behaviors were chosen to represent PEB in this study: energy use reduction and intention of buying an energy efficient appliance. Values have been shown to affect behavior and there is some evidence of gender differences in values, thus gender and values were chosen as predictors of the behaviors. The theoretical basis for this argument lies in Schwartz theory of basic values and several models on antecedents of PEB, e.g. the Value-Belief-Norm Theory. The material comes from the 2016 dataset of the European Social Survey Round 8 (ESS8), which included a module on climate change and energy and used the Portrait Values Questionnaire for measuring values. The data is limited to the Finnish nationally representative sample. The hypotheses examine whether Finnish women behave more proenvironmentally than Finnish men do, and whether women’s higher self-transcendent values and men’s higher self-enhancement values explain this difference in PEB. Hypotheses were tested through hierarchical stepwise regression analysis and mediation analysis. The results were as expected, with small, but statistically significant, differences between men and women in both values and behavior. On average, Finnish women have more self-transcendent values and behave more pro-environmentally, than Finnish men do. The mediation was supported even when covariates were included, which further supports the findings. The only exception to this was the mediation of gender on energy efficacy behavior through self-enhancement values. Explanations for this and the other results are discussed, as well as critique of the binary definition of gender and other limitations. This study adds to the understanding of antecedents of pro-environmental behavior, which is fundamental to achieving effective behavior change.

Det psykiatriska vårdsystemet fokuserar på patienternas sjukdomar medan sociala arbetets fokus ligger på individens och samhällets förhållande. Hälsosocialt arbete på stängda avdelningar är socialt arbete vars målgrupp består av patienter med olika slag av psykisk störning. Även om den psykiatriska vården och hälsosocialt arbete inom psykiatrin borde komplettera varandra, förblir sociala arbetets betydelse ändå oftast sekundär. Hälsosociala arbetets synliggörande är ett sätt att öka betydelsen av hälsosocialt arbete. Denna avhandling granskar hälsosocialarbetarnas expertis på psykiatriska stängda avdelningar. Syftet med avhandlingen är att få en förståelse för vad hälsosocialarbetarens uppfattning om hurudan expertis det behövs inom psykiatriskt stängd avdelningsvård, är. Teoretiska referensramen består av begreppen hälsosociala arbetets utveckling, hälsosocialt arbete idag och psykiatriska vårdssystemet och mental hälsa. Det mest centrala teoretiska begreppet som diskuterades var expertis. Pamela Trevithicks (2008) modell för kunskap inom socialt arbete framstod som avhandlingens teoretiska utgångspunkt. Materialet samlades in kvalitativt genom semi-strukturerade intervjuer. Tillsammans intervjuades 6 hälsosocialarbetare som arbetade inom HNS på psykiatriska stängda avdelningar. Analysen har utgjorts av en abduktiv innehållsanalys. Abduktiv innehållsanalys inleds materialbaserat men påverkas av teori i något skede av analysen. Trevithicks (2008) indelning av sociala arbetets expertis präglade analysen och formade de tre huvudkategorier för kunskapen på stängda avdelningar; teoretisk kunskap, sakkunskap samt praktisk och personlig kunskap. Resultaten i avhandlingen indelades enligt Trevithicks (2008) modell. Teoretisk kunskap i denna avhandling omfattade kunskap i sociala arbetets yrkesroll på stängda avdelningar, kunskap i psykologi och psykiatri samt mångprofessionellt samarbete och nätverksarbete. Till sakkunskap kategoriserades kunskap om det finska socialskyddet, lagkunskap, samhälleligt perspektiv, kunskap om den egna organisationen samt etisk kunskap. Den praktiska och personliga kunskapen omfattade kunskap i bemötande av psykiatriskt sjuka patienter, utredning och utvärdering, praktiskt stöd samt personlig kunskap. Kärnkunskapen i socialt arbete på stängda avdelningar formas av ett samspel mellan alla kunskapsområden. Sakkunskap samt praktisk och personlig kunskap formade de största kunskapsområden, medan teoretisk kunskap genomsyrade materialet från ett abstraktare perspektiv och påverkade därmed arbetet på alla plan. Kunskap i finska socialskyddet och kunskap i att bemöta psykiskt sjuka patienter framstod som de kunskapsområden som hälsosocialarbetarna mest behövde i sitt arbete, vilket är kännetecknande för hälsosocialt arbete inom psykiatrin.

Syftet med denna magisteravhandling är att se på hur tidigare forskning gestaltar fenomenet om våld riktat mot män och hjälpsökandeprocessen anknuten till det. Fenomenet har valts för betraktelse eftersom forskning om våld mot män i parförhållandet har undersökts relativt lite i jämförelse med våld som riktar sig mot kvinnor i parförhållandet. De forskningsfrågor jag ämnar besvara är: 1) Hur har våld riktat mot män i parförhållandet granskats i tidigare forskning? samt 2) Hur beskriver tidigare forskning var män som utsatts för våld i sitt parförhållande söker hjälp och hur de upplever servicen? Materialet i den narrativa litteraturöversikten består av sammanlagt 17 artiklar som publicerats i vetenskapliga tidskrifter mellan år 2000-2021 och som har samlats in genom en litteratursökning i EBSCOhost samt genom att manuellt gå igenom referenserna för de artiklar som hittats genom litteratursökningen. De valda artiklarna har analyserats med hjälp av tema-analys och grupperats enligt det våld män utsätts för i parförhållandet och enligt den service män söker och hur de upplever dem. Resultaten av undersökningen tyder på att flera män har svårt att identifiera sig som offer för våld i parförhållandet och att samhället inte heller identifierar dem som offer på samma sätt som kvinnor. Att identifiera sig som offer verkar enligt undersökningen även att ha och göra med kulturella- och sociala faktorer som utmanar männen då de söker hjälp. Flera män känner även skam över att bemöta andra som offer. Därför är det vanligt att män känner sig mera bekväma att söka hjälp från informella källor som vänner och familj än från formella källor av hjälp som exempelvis polisen och rättsväsendet. Det skulle således behövas service specifikt designat för män samtidigt som samhället borde styras åt ett håll där man är medveten om att vem som helst kan vara offer för våld i parförhållandet.

I denna avhandling undersöks betydelsen av offentliga institutioner för innovation i Europa. Innovation ses i dag som en viktig drivare av tillväxt samt som lösningen till en mängd lömska problem, såsom klimatförändring och pandemier. Syftet i denna studie är att utreda om offentlig sektor spelar en större roll för innovation än vad den samhälleliga diskursen i allmänhet förutsätter. Att känna till hurdan effekt offentliga institutioner har på innovation är av stor betydelse då offentlig sektor ställs inför reformer och krav på förändring. Offentliga institutioner innefattar i denna studie framför allt värderingar som tillsammans bildar en god och fungerande förvaltning. Sambandet mellan offentliga institutioner och innovation undersöks med variabler ur Global Innovation Index 2019. Som analysenheter fungerar 38 europeiska länder. Indexet valdes som material framför allt på grund av dess lämpliga, transparenta och tidsenliga indikatorer. Först används korrelationsanalys för att kartlägga sambanden mellan offentliga institutioner och uppkomst respektive spridning av innovation. Sedan undersöks effekten av institutioner på innovation vidare med hjälp av regressionsanalys. Den statistiska analysen visar att effekten av offentliga institutioner är mycket stark både för uppkomst och för spridning av innovation. Regressionsmodellen kan ge signifikanta förutsägelser, då institutioner förklarar kring hälften av variansen i innovation hos Europas länder. En offentlig sektor präglad av god och fungerande förvaltning visar sig storligen gynna innovativiteten i samhället överlag. Dessutom kan en sådan offentlig sektor vara en legitim ledare för innovation genom nätverk till privat och tredje sektor. Empiriskt stöd finns för att samtliga offentliga värderingar spelar en stor roll, men det är möjligt att värderingarna deltagande och transparens är särskilt betydelsefulla för fungerande innovationsnätverk. Implikationerna av resultaten är omfattande för Europas offentliga sektorer. En omställning i det offentligas roll för innovation är nödvändig, samtidigt som centrala värderingar som transparens och ansvarsutkrävande måste värnas om i kommande offentliga reformer. Förändring behövs för att bemöta framtidens utmaningar, men för att möjliggöra hög innovativitet bör offentliga institutioner snarare förstärkas än nedmonteras. Resultaten av denna studie ger grund för en offentlig sektor med starka offentliga institutioner och ett större fokus på innovation. Det är troligt att innovation sker bäst inom ett innovationssystem där offentlig, privat och tredje sektor samarbetar, under offentlig ledning.

Muuttuva ympäristö vaatii organisaatioilta kykyä tarttua nopeasti ja joustavasti toimeen, minkä myötä yhä useampiorganisaatio on alkanut harjoittaa ketteriä menetelmiä ja itseorganisoitua. Tässä tutkimuksessa selvitettiin Yleisradio Oy:ssa toimivan teknologiaosasto yle.devin itseorganisoitumista mahdollistavia ja rajoittavia tekijöitä siten, miten yle.deviläiset sen itse kokevat. Tutkimusaiheen valintaan vaikutti Yleisradio Oy:n visio ja strategia kehittää ketterää työkulttuuria ja yle.devin tarve kehittää itseorganisoitumistaan yhä sujuvammaksi. Tämän laadullisen tapaustutkimuksen tarkoituksena oli saada yksityiskohtaista tietoa itseorganisoitumisen ilmiöstä. Tutkimusaineisto koostuu kymmenen yle.deviläisen puolistrukturoidusta haastattelusta, jotka analysoitiin temaattisen analyysin avulla. Tutkimus omaa realistisen näkökulman, joka tarkoittaa tutkimuksen kannalta sitä, että tiedon ja tiedonantajan välinen suhde tulkitaan hyvin suoraviivaisena. Toisin sanoen haastateltavien kokemukset itseorganisoitumisesta heijastavat itseorganisoitumisen todellista muotoa yle.devissä. Tuloksissa esiintyi seitsemän itseorganisoitumista mahdollistavaa tekijää, neljä rajoittavaa tekijää sekä yksi hidastava tekijä. Yle.devin itseorganisoitumista mahdollistavat avoin ja luottava yhteisöllisyys, autonomiset ja itseohjautuvat yksilöt, toiminnan kehittäjät, toiminnon vetäjä, oikeaan suuntaan organisoituminen, verkostoituminen sekä toimintaympäristö. Itseorganisoitumista rajoittavat huonosti toteutettu onboarding –prosessi (perehdytys), osaston kasvu, passiivisuus ja hiljaisten yle.deviläisten määrä. Hidastavana tekijänä on yle.devin toiminnan periaate: vapaaehtoisuus. Vapaaehtoisuus koetaan kuitenkin tärkeäksi ominaisuudeksi, eikä se sen takia ole rajoittava tekijä. Tulosten perusteella laaditut kehitysehdotukset yle.deville ja muille organisaatioille kannustavat kehittämään tiimiytymistä ja verkostoitumista tehostavia toimenpiteitä esimerkiksi tiimipäivien muodossa; luomaan onboardingprosessin, joka auttaa uusia sopeutumaan ja sitoutumaan verkostoon; tiedostamaan vapaaehtoisuuden tuomat haasteet; ja selvittää, kuinka merkityksellisenä tiimiläiset kokevat oman osastonsa. Itseorganisoitumista tapahtuu jo organisaatioissa ja kyseistä ilmiötä tapahtuu enemmän käytännön tasolla kuin tutkimuksen tasolla. Tämä tutkimus on paitsi avustanut yle.deviä ja yleä tavoitteessaan kehittyä yhä ketterämmäksi työpaikaksi, se on myös lisännyt empiiristä tietoa itseorganisoitumisesta organisaatioissa, jonka tutkimus on jälkijunassa. Sen lisäksi tämä tutkimus on valaissut itseorganisoitumista sellaisessa toiminnossa, johon yksilöt vapaaehtoisesti saavat osallistua tai olla osallistumatta. Lisää tutkimusta tarvitaan kuitenkin itseorganisoitumisesta vapaaehtoistoiminnassa.

Syftet med denna pro gradu – avhandling är att undersöka jämlikheten i politiken genom kandidatnomineringen till val. En stor del av händelserna innan valet sker utanför offentligheten, inom de politiska partierna. Partierna fungerar som portvakter till kandidatlistan och till politiska mandat. Motivationerna i magisteravhandlingen är att få en insikt i den informella delen av kandidatnomineringen med fokus på riksdagsvalet i Finland våren 2019. Avhandlingens teoretiska utgångspunkter tar avstamp i antagandet om att partierna strävar efter deskriptiva, balanserade kandidatlistor i enlighet med teorin om rationellt handlande. Upplevelserna av särbehandling förväntas variera då kandidaternas egen bakgrund beaktas. I avhandlingen analyseras surveydata från Riksdagskandidatundersökningen 2019 med kvantitativ, statistisk metod. Avhandlingen undersöker kandidaternas upplevelser av en jämlik kandidatnomineringsprocess till riksdagsval på basis av tre sociodemografiska bakgrundsegenskaper: kön, ålder och etnisk bakgrund. Ur resultaten framkommer att majoriteten av kandidaterna upplever positiv särbehandling i allmänhet inom partierna. Däremot upplever majoriteten av kandidaterna inte personligen särbehandling i negativ bemärkelse. I synnerhet kvinnligt kön och ung ålder upplevs vara fördelaktiga egenskaper för en framtida riksdagsvalskandidat. Kvinnor upplever i större utsträckning de studerade sociodemografiska egenskaperna som fördelaktiga i kandidatnomineringen. Det förekommer skillnader i upplevelserna mellan partierna, men de största skillnaderna finns mellan sittande riksdagspartier och de övriga partierna. Variationen i upplevelserna mellan riksdagspartierna förklaras med ideologiska skillnader samt variationen i utbud och efterfrågan av kandidater. Upplevelserna bland kandidater med tidigare politisk erfarenhet skiljer sig betydligt från kandidater utan tidigare erfarenhet. Ju mer kandidaten har tidigare politisk erfarenhet, desto mer upplever kandidaten positiv särbehandling inom partierna. Resultaten visar tecken på att partierna fortfarande behöver anstränga sig för att bilda representativa kandidatlistor. Köns- och åldersrepresentativiteten visar sig vara högsta prioriteter för partierna, den etniska bakgrunden är inte en lika viktig egenskap.