Skip to main content
Login | Suomeksi | På svenska | In English

Browsing by Title

Sort by: Order: Results:

  • Heinävaara, Maria (University of HelsinkiHelsingin yliopistoHelsingfors universitet, 2014)
    Koirien hengitystieinfektiot ovat melko yleisiä. Ne ovat usein monitekijäisiä sairauksia, ja niiden diagnosointi ja hoito voi olla haastavaa vaihtelevien oireiden ja aiheuttajaorganismien laajan kirjon vuoksi. Vaikka koiran hengitystiet ovat alttiita monenlaisille, tyypillisimmin virusten tai bakteerien aiheuttamille infektioille, tavallisen terveen koiran alttius sairastua hengitystieinfektioon näyttäisi riippuvan pitkälti hengitysteiden puolustusmekanismien toiminnasta. Nämä puolustusmekanismit ovat varsin tehokkaita ja estävät yleensä infektioiden kehittymisen. Jotkin patogeenit kykenevät kuitenkin heikentämään hengitysteiden puolustusmekanismien toimintaa suoraan, tai vaikuttamalla niihin epäsuorasti heikentämällä ensin eläimen immuniteettivastetta. Nämä voivat johtaa infektion kehittymiseen hengitysteissä. Bakteeriperäinen keuhkokuume on kohtalaisen yleinen koirilla esiintyvä bakteeri-infektion aiheuttama alempien hengitysteiden sairaus, ja sitä voi esiintyä kaiken ikäisillä ja rotuisilla koirilla. Keuhkokuumeen vaikeusaste vaihtelee lievästä vakavaan, mutta tarkkaa tietoa sairauden esiintyvyydestä tai kuolleisuudesta ei ole. Tyypillisimmin koirien bakteeriperäinen keuhkokuume on sekundaarien patogeenien aiheuttama, mutta koirilla voi esiintyä myös primaarien patogeenien aiheuttamia infektioita. Primaareja hengitystieinfektioita aiheuttavia bakteereita esiintyy koirilla kuitenkin vain muutama. Bakteeriperäiselle keuhkokuumeelle altistavia tekijöitä on lukuisia, mutta on havaittu, että koiranpennut sairastuvat tyypillisimmin primaarien patogeenien, kuten Bordetella bronchiseptican, aiheuttamiin infektioihin, kun taas metsästys- ja urheilukoirilla hengitysteiden vierasesineen aiheuttamia infektioita esiintyy muita rotuja useammin. Iäkkäät koirat sairastuvat keuhkokuumeeseen usein heikentyneen immuunipuolustuksen tai aspiraation seurauksena. Immuunipuolustusta voi heikentää jokin tulehduksellinen tai synnynnäinen hengitystiesairaus, kun taas hengitysteiden rakenteelliset poikkeavuudet vaikuttavat usein merkittävästi hengitysteiden puolustusmekanismien toimintaan. Keuhkokuumeen hoito koirilla perustuu oireisiin ja kliinisen tilan arviointiin, jonka pohjalta arvioidaan hengitystienäytteenoton tarve ja aloitetaan antibioottihoito. Empiiriseen antibioottihoitoon päädytään usein silloin, kun kyseessä on lieväoireinen koira, tai jos keuhkokuume on diagnosoitu ensimmäistä kertaa. Vakavaoireisille potilaille ja potilaille, joilla kyseessä on uusiutunut ongelma, suositellaan bakteerinäytteenottoa hengitysteistä sekä antibioottiherkkyysmääritystä näytteissä mahdollisesti kasvaville bakteereille. Hoidon onnistumisen kannalta erilaisilla tukihoitomuodoilla, kuten happilisällä ja suonensisäisellä nesteytyksellä, on tärkeä merkitys, minkä lisäksi hyvällä seurannalla pyritään varmistamaan potilaan toipuminen ja estämään taudin mahdollinen uusiutuminen. Tulevaisuudessa bakteeriperäisen keuhkokuumeen diagnostiikassa ja hoidon seurannassa tulehduksellisten biomarkkereiden ja PCR-menetelmien käyttö saattaa lisääntyä. Tällä hetkellä koirien hoidossa suositellaan kohtuullisen pitkiä antibioottikuureja, ja seuranta perustuu oireisiin, valkosoluarvoihin ja röntgenkuviin. Pitkien antibioottikuurien käyttö voisi tulevaisuudessa lyhentyä merkittävästi, ja hoitokustannukset keuhkokuumeen seurannassa saattaisivat pienentyä, mikäli uusien tulehduksellisten biomarkkereiden seuranta osoittautuu hyödylliseksi. PCR-menetelmien avulla keuhkokuumeen aiheuttajapatogeeneistä voidaan saada nopeasti tietoa, mutta menetelmien liiallinen herkkyys voi johtaa virhepositiivisiin tuloksiin.
  • Pehkonen, Kati (2013)
    Fungi play a crucial role in the ecosystem by recycling nutrients and forming mycorrhizal roots with plants. Many of the decomposer and mycorrhizal fungi are Bacidiomycetes. In the sexual reproduction stage, Bacidiomycetes produce fruiting bodies which enable them to produce and disseminate spores allowing fungi to spread to new growing sites. Fruiting bodies have been discovered to contain bacteria which may have a role in differentiation and maintenance of the fruiting body. They might also protect fruiting bodies against animals and diseases, and influence the nutritional value of the fruiting body. There is little knowledge about the amount of bacteria in the fruiting bodies. All previous research has been carried out entirely by cultivation-based methods and it shows that different fungal species contain very different amounts of bacteria. Some fruiting bodies have been shown not to contain easily cultivatable bacteria. The occurrence of archaea in fruiting bodies has not been previously studied and investigation into their function in fungi has only recently begun. In the present work significant amounts of bacterial and archaeal 16S rRNA -gene copies were discovered in the fruiting bodies of three ectomycorrhizal and three decomposer fungi species. This is the first time fruiting bodies have been shown to contain archaea. The occurrence of bacteria and archaea and the abundance of their 16S rRNA -genes in the fruiting bodies were determined using PCR ja quantitative PCR methods. Suillus bovinus and Boletus pinophilus fruiting bodies contained significantly more archaeal than bacterial gene copies. Cantharellus cibarius and Lycoperdon perlatum contained more bacterial than archaeal 16S rRNA -gene copies. In two decomposer fungi fruiting bodies, Agaricus arvensis and Piptoporus betulinus, the abundance of bacterial and archaeal gene copy numbers were equal. Suillus bovinus fruiting bodies had the largest copy number of archaeal 16S rRNA -genes from all species investigated. According to the results obtained in this work, the occurrence of bacteria and archaea might be common in fruiting bodies. The presence of bacteria and archaea in significant amounts in fruiting bodies may indicate their necessity for the development and sustainability of the fruiting body and hence to the whole life cycle of fungi.
  • Araki, Matias (2021)
    Aggregatibacter actinomycetemcomitans aiheuttaa aggressiivista parodontiittia ja levitessään vaikeita infektioita myös muualla elimistössä. Kyseessä on erittäin virulentti bakteeri, jonka aiheuttamien infektioiden hoito pitää sisällään antimikrobilääkityksen lisäksi mekaanisen puhdistuksen. Antibiooteille vastustuskykyisten bakteerikantojen kehittyminen ja leviäminen on vakava maailmanlaajuinen ongelma, joka koskee myös A. actinomycetemcomitansia. Enterococcus faecalis kestää useita antibiootteja joko luonnostaan tai resistenttien kantojen kehittymisen ansiosta. E. faecalis aiheuttaa esimerkiksi virtsatieinfektioita, sepsistä, endokardiittia ja meningiittiä. Bakteriofageja on käytetty pitkään bakteeriperäisten infektioiden hoidossa ja niillä on useita etuja verrattaessa antimikrobilääkkeisiin. Tämän tutkimuksen tarkoituksena on löytää laboratoriokokein A. actinomycetemcomitans -infektioiden hoitoon sopivia bakteriofageja jätevesi- ja sylkinäytteistä sekä kaupallisesta faagicocktailista ja tutkia E.faecaliksen faagien isäntäkirjoa BioScreen-laitteiston avulla. Tutkimuksen aineistona toimi parodontiittipotilaiden ientaskuista kerätyt A. actinomycetemcomitans-näytteet, eri puolilta Suomea kerätyt jätevesinäytteet ja kaupallinen faagiseos Fagodent. E. faecaliksen isäntäkirjomäärityksessä käytettiin faagihoitoryhmän E. faecalis-kantoja ja faageja. A. actinomycetemcomitansin kasvatus osoittautui haasteelliseksi bakteerin kertymiä muodostavan kasvutavan vuoksi. Tutkimuksessa ei havaittu lyyttisiä faageja kyseisille A.actinomycetemcomitans-kannoille. Tutkimuksessa onnistuttiin löytämään optimaaliset olosuhteet E. faecaliksen faagien toiminnalle.
  • Ikonen, Juhani (2020)
    Antibiootit ovat olleet suuressa roolissa mahdollistamassa nykyisten ruoantuotantoketjujen muodostumisen. Lemmikkieläinten määrä on samaan aikaan kasvanut ja lemmikkejä hoidetaan tänä päivänä yhä enemmän antibiooteilla. Antibioottien käyttö on kuitenkin johtanut antibiooteille vastustuskykyisten bakteereiden kehittymiseen, mikä vaikeuttaa jo nyt eläinten sekä ihmisten bakteeri-infektioiden hoitoa. Useat tahot tekevät työtä antibioottien vastuullisen käytön edistämiseksi ja resistenssiongelman torjumiseksi. Samalla on myös etsitty antibiooteille vaihtoehtoisia hoitomuotoja, joista bakteriofagit ovat yksi esimerkki. Bakteriofagit eli faagit ovat luonnossa esiintyviä, bakteereita infektoivia ja tuhoavia viruksia. Bakteriofagien monimuotoisuuden vuoksi jokaiselle bakteerille arvioidaan löytyvän sitä infektoimaan pystyvä faagi. Bakteriofagihoidolla tarkoitetaan bakteriofagien hyödyntämistä bakteeri-infektioiden hoidossa tai torjunnassa. Eläinten hoitoon bakteriofageja on käytetty ensimmäisen kerran jo 1920-luvulla eli ennen antibioottien löytämistä. Penisilliini ja muut tehokkaat antibiootit veivät kuitenkin huomion pois bakteriofageista, kunnes kiinnostus bakteriofageihin jälleen heräsi antibioottiresistenssin myötä. Bakteriofagihoidon onnistumisen kannalta on olennaista ymmärtää bakteerin, bakteriofagin ja elimistön välisiä vuorovaikutuksia. Hoitoon käytettävät bakteriofagit tulee valita huolella hoidon turvallisuuden sekä tehokkuuden takaamiseksi. Yksilöllisessä bakteriofagihoidossa taudinaiheuttajabakteeri eristetään ja juuri tälle patogeenille tehokkaista bakteriofageista valmistetaan hoitotuote. Toinen mahdollisuus on käyttää ennakolta valmistettuja hoitotuotteita, joita voidaan käyttää jo ennen patogeenin eristämistä. Bakteriofagihoidon erityispiirteisiin kuuluvat spesifisyys isäntäbakteerin suhteen, synergiaedut yhdistettyinä antibiootteihin tai toisiin faageihin sekä kustannustehokkuus. Eläimillä bakteriofagitutkimus on painottunut tuotantoeläimiin ja lemmikkieläimiä koskevia julkaisuja on vain muutamia. Tuotantoeläimillä tutkimusta on etenkin tehty yleisistä, taloudellisesti merkittävistä tai elintarvikehygieniaa vaarantavista sairauksista ja taudinaiheuttajista. Bakteriofagihoidon tehokkuus on ollut tutkimuksissa vaihtelevaa. Naudan utaretulehdus on yksi eniten tutkijoita kiinnostanut sairaus ja tältä osin bakteriofageilla ei pääsääntöisesti ole saavutettu haluttua hoitovastetta. Bakteriofageilla ei myöskään ole onnistuttu vähentämään metisilliinille resistentin Staphylococcus aureus -bakteerin (MRSA) määrää siassa. Sen sijaan bakteriofagien tehokkuudesta on saatu näyttöä vasikkaripulin, porsaiden vieroitusripulin ja koiran ulkokorvantulehduksen hoidossa sekä siipikarjassa zoonoottisesti merkittävien salmonella- ja kampylobakteerien torjunnassa. Myös useamman kalataudin torjunnassa bakteriofagien hyödyntämisessä on edistytty. Tutkimus eläinten bakteeri-infektioiden hoidosta bakteriofageilla on niukkaa. Saadut tulokset ovat vaihtelevia ja osittain myös keskenään ristiriitaisia. Antibiootteja täydentäville hoitomuodoille on aitoa tarvetta, ja bakteriofagit ovat ominaisuuksiensa takia mielenkiintoinen vaihtoehto. Kirjallisuuskatsauksen perusteella bakteriofagien mahdollinen soveltuvuus eläinten bakteeri-infektioiden hoitoon jää odottamaan lisätutkimuksia.
  • Tulokas, Iida (2018)
    This Master’s thesis is concerned about the political and normative consequences that rise from viewing migration and refugees as a security threat. The issues of migration and asylum cross thresholds of state sovereignty and human rights. It has been found that liberal democratic states offer moral justifications for controlling entry of aliens, however this is ethically problematic. The unit of analysis is the European Union because the current refugee crisis has challenged the role of the EU as a promoter of human rights and questioned the whole European integration project as well as the meaning of the EU as a community of values. This thesis attempts to answer the following research question: how the European Union has securitized its migration and refugee policy in the Common European Asylum System. Copenhagen School’s securitization theory serves as theoretical framework of this thesis because the deepened and widened understandings of security have allowed other issues than military to be included in security: political, societal, economical, environmental. Construction of security issues has three steps: 1) an issue is described as an existential threat, 2) that require emergency measures and 3) justifying actions outside the normal bounds of political procedure. In order to complement the securitization theory this thesis will utilize Norman Fairclough’s critical discourse analysis in order to deeply study the meanings of discourses that produce the social reality. After the analysis it is concluded that despite ideal assumptions of the EU as a place of refugee and exile, the practices in place show a different picture. It is evident that the focus is on how to protect the EU from refugees, not how to offer protection for refugees. The EU is the referent object that needs protection through exceptional measures and has the legitimacy to justify these actions outside normal policy procedures. This questions the normative role of the EU. Refugees are portrayed as a danger to the society, and they lack active role, which is highlighted in the right to freedom of movement. The EU has securitized migration and refugee policies by hard policy implementation: focus on border control, increase in surveillance and building fences. Thus, it has become evident that state sovereignty triumphs over the respect of human rights.
  • Silvander, Johanna (2020)
    Foreign direct investment (FDI) is considered important for economic growth, and a vital component of sustainable development. To foster the potential benefits, states have concluded thousands of international investment agreements (IIAs). These IIAs are designed to facilitate, promote, and protect FDI, and they often include provisions on investor-state dispute settlement (ISDS). The resolution of investor-state disputes by arbitration has alarmed many scholars since these disputes often entail serious public interest implications. This research aims to contribute to the debate on the sustainability and development impact of ISDS and international investment law from the perspective of labour and employment law and policy. Against this backdrop, the research investigates how the interpretation and application of IIAs may affect labour and employment regulation and policies in host states. A targeted key word search was used to identify cases in the International Centre for Settlement of Investment Disputes (ICSID) case law database, followed by a legal review to come down to cases where substantive labour-related claims and arguments have been made. Beyond pinpointing vulnerabilities from the perspective of sustainable development, the case law analysis extends to researching the potential and real impacts of ISDS cases on host states’ domestic labour law and policy, drawing from the world polity theory within the socio-legal discipline. On this basis, recommendations are made in view of improving the sustainability-related outcomes of ISDS and international investment law. The research provides a rich set of findings. First, the research finds that labour-related issues have arisen in six per cent of ICSID cases with publicly available material. Labour-related claims and arguments have also been made in ISDS cases outside of the ICSID framework. Second, the research finds that tribunals have handled such matters with different approaches, ranging from teleological interpretation and “arbitral activism” emphasizing labour rights to literal and narrow interpretation techniques. Tribunals have only to a limited extent applied the provisions of other treaties binding on the disputing parties or general principles of international law. Further, several incoherencies can be identified in the case law. Third, labour-related arguments in ISDS have been made by both investors and host states. Many of the standard IIA provisions have provided the basis for such arguments, including standards of treatment, expropriation and actions tantamount to expropriation, exceptions clauses, preamble clauses and provisions on the definition of an investment, as well as provisions in investor-state agreements. These provisions and related ISDS jurisprudence are analysed in detail in the paper. Fourth, the research finds certain direct impacts of ISDS decisions on host states’ labour and social regulation, while other impacts may be implied, potential or may have appeared in a longer timeframe. Unarguably, ISDS will have had an impact on both state and enterprise spending and, consequently, policies. The case law analysed reconfirms the states’ “right to regulate” in a non-discriminatory manner, implying at times even a highly protected status for national labour laws. At the same time, the research finds various vulnerabilities and risks, including in cases where states use stabilization agreements, as well as where certain standard provisions are included in IIAs without careful framing of their content. Furthermore, the research points to varying ISDS outcomes in terms of labour protection depending on the choice of wording in specific labour-protection related clauses in IIAs. Lastly, different possibilities to improve the sustainable development and labour aspects of IIAs and ISDS are proposed by the research. The following topics are analysed in detail: improved legal basis and guidance, improved institutions, improved inclusiveness of investment policy making as well as international cooperation. The research suggests that sustainability-oriented treaty drafting would be required to improve the expected outcomes of adjudicated cases. Such drafting could take place at bilateral, plurilateral or multilateral level, focusing on clarifying the content and scope of standard IIA provisions, as well as on incorporating specific labour provisions. The research indicates that institutional improvements would be needed particularly at the preventative front at the national level, while also proposing improvements at the level of ISDS. For more balanced FDI promotion, institutions with expertise in labour matters at the national level could be linked to bodies in charge of preventing investment disputes. Improved inclusiveness in investment policy making entails broader consultations and key roles assigned to labour-related bodies in investment policy making. Lastly, international cooperation would be required to deepen technical assistance towards more sustainable IIAs as well as to provide platforms for consensus-building on more sustainable FDI promotion.
  • Bäck, Fanny (2018)
    Självbestämmande för personer med intellektuell funktionsnedsättning har länge varit ett omdiskuterat ämne. I och med lagändringen i specialomsorgslagen som trädde i kraft i juni 2016 har detta ämne åter blivit aktuellt. Syftet med lagändringen är att stärka brukares självbestämmande samt minska på användningen av begränsande åtgärder inom specialomsorgen. Tidigare forskning visar att självbestämmande för personer med intellektuell funktionsnedsättning är komplext, då självbestämmande blir mer komplicerat när man är i behov av stöd och hjälp av andra. Professionella har en viktig roll i förverkligandet av brukares självbestämmande men hamnar ständigt att hålla balansen mellan stöd och kontroll. Boendepersonal är ett exempel på just sådana personer. Balansgången mellan stöd och kontroll är inte aktuell enbart inom specialomsorgen med personer med intellektuell funktionsnedsättning utan inom många delar av det sociala arbetet. Hur ska man göra för att respektera en persons självbestämmande, samtidigt som man har ansvar för att personen inte ska komma till skada? Var går gränsen för självbestämmandet och när har man som professionell rätt att ingripa mot en persons självbestämmande? Självbestämmande i praktiken väcker många frågor. Syftet med denna avhandling är att lyfta fram boendepersonals tankar om självbestämmande för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Genom att göra detta hoppas jag kunna bidra med en ökad kunskap om vad självbestämmande för personer med intellektuell funktionsnedsättning innebär. Avhandlingens forskningsfrågor lyder: Hur resonerar boendepersonal kring brukares självbestämmande i olika boendekontexter? Hur upplevs balansen mellan stöd och kontroll i praktiken i olika boendekontexter? Hur förhåller sig boendepersonalen till lagändringarna i specialomsorgslagen och dess inverkan på deras praktik? Avhandlingen har en kvalitativ ansats och forskningsmaterialet består av två fokusgruppintervjuer som gjorts med boendepersonal från två olika boendeenheter inom Kårkulla samkommun. Materialet har analyserats med hjälp av kvalitaitv innehållsanalys. Resultatet av undersökningen visar att boendepersonal stöter på olika etiska dilemman i sitt arbete relaterade till brukares självbestämmande. Undersökningen visar också att boendepersonal upplever att brukares självbestämmande ser olika ut i olika boendekontexter, och orsaken till detta är brukares förmåga eller oförmåga till kommunikation. Undersökningen visar även att det förekommer ett glapp mellan teori och praktik då boendepersonal upplever att lagändringen i specialomsorgslagen och de bestämmelser som finns där är svåra att tillämpa i verkligheten, och lagen utgör därför inte alltid ett stöd i hur boendepersonal ska göra i praktiken när det kommer till att hålla balansen mellan stöd och kontroll.
  • Saaresaho, Ronja (2021)
    Diskrimineringsombudsmannen har gjort en undersökning år 2020 som visar att rasism och diskriminering är anmärkningsvärt vanligt inom utbildning i Finland. I denna avhandling vill jag ta reda på hur inkluderande finländska läroplansgrunder och läromedel är med tanke på olika etniciteter. Analysen består av två delar. Den första är en diskursanalys om hurdan bild som skapas av flerspråkiga elever och vilka benämningar som används om dem i Utbildningsstyrelsens läroplansgrunder 2004 och 2014. Den andra delen är en multimodal analys av två läroböcker för årskurs 7–9 inom ämnet svenska och litteratur. Syftet är att studera hur stor andelen av bilder med enbart vita människor är i böckerna. Avhandlingen inleds med ett bakgrundskapitel där jag behandlar läroplansgrunderna och deras värdegrund, samt undervisning i svenska som modersmål och litteratur (SVL) och undervisning svenska som andraspråk och litteratur (S2). Därefter presenteras tidigare forskning om läroplansgrunder (Breilin 2016; Selander 2006), S2-böcker (Hägglund 2018) och övriga läroböcker (Mikander 2016; Siljala 2008). Inom avhandlingens teoretiska referensram behandlas begreppen rasism (Hall 1997; Memmi 1999; Said 1995), etnocentrism (Elmeroth 2008; Lasonen m.fl. 2009) och interkulturalitet (Lorentz 2013). Utöver referensramen presenteras även diskursanalys som metod (Bolander & Fejes 2019; Lind Palicki 2015) tillsammans med textanalys av värdeord (Hellspong & Ledin 1997) i läroplansgrunderna och en främst kvantitativ men även kvalitativ multimodal analys som metod med läroböckerna. Analysens resultat visar att det har skett positiva ändringar mellan LP2004 och LP2014. Bland annat har den exkluderande benämningen ”invandrarelev” slopats och i stället används benämningen ”flerspråkiga elever i LP 2014. Fortsättningsvis bidrar ändå båda läroplansgrunderna till rasistiska strukturer inom skolvärlden då de bl.a. skapar en bild av att flerspråkiga elever behöver utvecklas från sitt nuvarande motsatta tillstånd till att bli ”balanserade och aktiva”. Liknande ändringar går att se i de analyserade läroböckerna. Läroboken som är publicerad under LP2004:s verksamhetstid innehåller 97,22 procent bilder av enbart vita människor, medan läroboken som är publicerad under LP2014:s tid innehåller 71,43 procent bilder av enbart vita människor. Detta innebär att även om representationen av andra etniciteter har ökat råder det fortfarande en vithetsnorm även i den nyare läroboken. Avhandlingen avslutas således med en rekommendation om ökad inkludering i läromedel, samt förslag på vidare liknande forskning.
  • Taponen, Filippa (2024)
    Förändringar i arbetslivet har lett till att gränserna mellan arbete och privatliv har blivit suddigare – det går att arbeta när och var som helst, vilket kan göra det svårt att koppla av. Balans mellan arbete och privatliv innebär individens subjektiva upplevelser om hur väl hen kan kombinera sina roller i dessa sfärer, och sociala signaler från nyckelpersoner i individens liv spelar en avgörande roll i uppfattningen av denna balans. Tidigare forskning visar att balans mellan arbete och privatliv har positiva samband med arbetstillfredsställelse, det vill säga den övergripande bedömningen som individen har om sitt arbete, medan obalans har visat sig ha samband med utbrändhet. Syftet med denna studie är att undersöka sambandet mellan balans mellan arbete och privatliv samt arbetstillfredsställelse i Finland, med fokus på personliga-, familj/partner-, och organisatoriska faktorer. Utifrån syftet bildades tre forskningsfrågor: 1) finns det ett samband mellan balans mellan arbete och privatliv samt arbetstillfredsställelse bland finländska arbetstagare? 2) Finns det ett samband mellan arbetstillfredsställelse och en organisationskultur som stödjer balans mellan arbete och privatliv? 3) Finns det skillnad mellan de som har familj eller partner och de som inte har familj eller partner? För att förstå betydelsen av arbetskrav och -resurser i individens arbetsattityder användes Job Demands-Resources modellen (Bakker & Demerouti, 2007) som teoretiskt ramverk. Studien baserades på det finska urvalet av European Social Survey (ESS) omgång 10, vilket begränsades endast till de respondenter som arbetar i en organisation och har en chef/arbetsledare (n = 687). Samband undersöktes med regressionsanalys och skillnader mellan de med och utan familj eller partner undersöktes med medeltalstest. Resultaten visar att autonomi över arbetstider och socialt stöd från ledaren är resurser som ökar anställdas arbetstillfredsställelse. Däremot identifierades förväntan av övertid som ett krav som minskar arbetstillfredsställelse. Detta pekar på att organisationer bör skapa en stödjande organisationskultur som är känslig för anställdas behov. Resultatet tyder också på att sambandet mellan balans mellan arbete och privatliv samt arbetstillfredsställelse innebär en social dimension i och med att individen tolkar sociala signaler från andra: då individen uppfattade att familjen/partnern är trött på hens arbetspress minskade arbetstillfredsställelsen. Dock fanns det inga signifikanta skillnader i varken balans mellan arbete och privatliv eller arbetstillfredsställelse mellan de med familj/partner och de utan familj/partner. Resultaten tyder på att balans mellan arbete och privatliv och dess samband med arbetstillfredsställelse är mångfacetterat och att det behövs ytterligare forskning inom området.
  • Rönnqvist, Fredrik (2015)
    Målet med studien var att retrospektivt gå igenom alla patienter som opererats med ballongvidgning av näsans bihålor under åren 2009-2014, patienternas pre- och postoperativa symptom, operationsdata samt eventuella reoperationer. Informationen samlades från patienternas journaltexter och m. h. a. dessa kunde patienternas tillstånd följas upp under en i medel 2,2 års tid (6-2099 dagar) postoperativt. Alla patienter opererades i operationssal; tre fjärdedelar (76 %) under generell anestesi och en fjärdedel (24 %) under lokalbedövning. Av en ursprunglig grupp på 64 patienter kunde 60 genomgå ballongvidgning under 71 operationer utan allvarliga komplikationer; 36 patienter opererades med endast ballongvidgning och 24 med ballongvidgning + FESS. En fjärdedel (23 %) av patienterna uppsökte vård p.g.a. postoperativa problem. 13 % av patienterna behövde re-operation. Studien visar att ballongvidgning kan utföras tryggt och säkert på en heterogen grupp patienter.
  • Kuukasjärvi, Kyösti (2023)
    Tässä maisterintyössä analysoidaan Baltian maiden EU-parlamentaarikoiden esittämiä kysymyksiä vuosina 2004–2014. Tutkimuksessa pyritään vastaamaan siihen, minkälaisista teemoista Baltian maiden EU-parlamentaarikot esittivät kysymyksiä vuosina 2004–2014 muista entisen Neuvostoliiton maista puhuessaan ja minkälaisia eroja jäsenmaiden temaattisissa painotuksissa on havaittavissa. Kysymyksiä tarkastellaan turvallistamisteoreettisesta näkökulmasta. Analyysin tuloksille pyritään löytämään selityksiä muuta tutkimuskirjallisuutta käyttämällä. Työn tutkimusmenetelmänä käytetään temaattista analyysiä, minkä avulla Baltian maiden EU-parlamentaarikoiden kysymykset Venäjästä ja muista EU:n itäisistä naapureista osittuivat kuuteen eri teemalliseen sektoriin. Baltian maiden EU-parlamentaarikoiden kysymykset keskittyivät vuosina 2004–2014 erityisesti energiasektoriin, raja- ja liikkuvuuskysymyksiin sekä demokratia- ja ihmisoikeuskehitykseen muissa Neuvostoliiton hajoamisen jälkeen itsenäistyneissä valtioissa. Turvallistamisteoreettisesta näkökulmasta tarkasteltaessa erityisesti energiasektoriin sekä rajoihin ja liikkuvuuteen liittyvissä kysymyksissä käsiteltävää aihetta on turvallistettu kysymyksien retoriikalla. Liettualaiset EU-parlamentaarikot olivat vuosina 2004–2014 aktiivisempia parlamentaaristen kysymysten esittäjiä kuin latvialaiset ja virolaiset kollegansa. Vuosina 2004–2009 Viron, Latvian ja Liettuan EU-parlamentaarikot kiinnittivät jäsenmaatasolla huomionsa eri temaattisiin kokonaisuuksiin, mutta vuosina 2009-2014 jokaisen Baltian maan mielenkiinto keskittyi energiasektorille. Merkittävä ero parlamenttikausien välillä on myös siinä, että jälkimmäisenä parlamenttikautena kysymyksiä kysyttiin yhteistoiminnallisesti, kun parlamenttikaudella 2004–2009 EU-parlamentaarikot kysyivät kysymyksiään yleisemmin yksittäisinä parlamentaarikoina.
  • Henttunen, Emilia (2022)
    Suomen ja Ruotsin Euroopan unionin jäsenyyksien myötä maat lähtivät aktiivisesti yhteisvoimin edistämään Baltian maiden integroitumista läntisiin yhteistyöasetelmiin. Unioniin kohdistunut Suomen ja Ruotsin painostus kattavammalle Baltia-politiikalle lähensi Baltian maita lännen vaikutuspiirin kanssa, nostaen samalla pintaan kansainvälistä kenttää halkovia kysymyksiä turvallisuudesta ja vakaudesta, sekä yksittäisten valtioiden-, kansainvälisten instituutioiden ja suurvaltojen turvallisuuspoliittisista intresseistä liittyen Baltian turvallisuuspoliittiseen tilanteeseen 1990-luvun puolivälissä   Tutkielman tutkimusaihe on rajattu Suomen ja Ruotsin turvallisuuspoliittiseen yhteistyöhön Baltiassa ja maiden välikäsirooliin EU-lähtöisessä Baltia-politiikassa 1990-luvun puolivälissä. Tutkimusaihetta käsitellään ja keskeiset argumentit muodostetaan liberalismin ideologisen laajentumisen-, vallan-, turvallisuuden- ja monikansallisen turvallisuuspoliittisen yhteistyön laajemman tutkimuksellisen keskustelun kontekstista. Tutkielman ongelmanasettelua testataan seuraavilla tutkimuskysymyksillä: miksi Suomen ja Ruotsin välikäsirooli EU-lähtöisessä Baltia-politiikassa edisti maiden turvallisuuspoliittisia intressejä? Miksi EU-lähtöinen välikäsirooli oli Suomen ja Ruotsin kansainvälisen aseman kannalta merkityksellistä? Miksi vallan ulottuvuudet konkretisoituvat Baltia-kysymykseen? Tutkielman primääriaineisto koostuu Ulkoministeriön arkistoaineistosta ”Tukholman R-sarja”, ja Suomen 6.6.1995 valtioneuvoston selonteosta eduskunnalle; ”Turvallisuus muuttuvassa maailmassa”-julkaistusta alkuperäisaineistosta, sekä Ruotsin hallituksen propositiosta 1994/95:160; ”Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa”-julkaistusta alkuperäisaineistosta. Tutkimusaineiston tutkimusmenetelmänä on käytetty induktiivista sisällönanalyysiä. Tutkimusaineistoa on analysoitu vallan ulottuvuuksien viitekehyksestä.   Tutkimusaiheen keskeiset käsittelyteemat muodostuvat hyvän naapuruuden johtavasta periaatteesta, historiallisesta yhteydestä, turvallisuuspoliittisen tyhjiön eli harmaan alueen merkityksestä; Venäjän-, EU:n- ja kansainvälisen yhteisön roolista sekä turvallisuuden luonteesta ja Baltian kytkennästä. Tutkimusaineiston keskeisten tulkintojen ja johtopäätösten avulla tutkielma havainnollistaa, kuinka Suomen ja Ruotsin turvallisuuspoliittinen yhteistyö Baltiassa sekä maiden välikäsirooli EU-lähtöisessä Baltia-politiikassa edisti Suomen ja Ruotsin kansallisia intressejä kansainvälisen yhteisön normien ja periaatteiden mukaisessa linjassa. Baltian maiden turvallisuus- ja vakauskehitys edisti myös Suomen ja Ruotsin turvallisuutta ja vakautta. Suomelle Baltian maiden tukeminen merkitsi Suomen aseman vakiintumista kansainvälisessä yhteisössä diplomatian puitteissa. Ruotsi puolestaan painotti Baltian tukemisen hyötyjen vahvistavan Ruotsin toteuttamaa lähialuepolitiikkaa ja siten myös Ruotsin turvallisuutta. Suomen ja Ruotsin kansallisten tavoitteiden eroista huolimatta molemmat maat katsoivat, että niiden oma panos Baltiassa tuki kansainvälistä turvallisuus- ja vakauskehitystä, jolla oli suoria kansallisia turvallisuuspoliittisia vaikutuksia ja merkityksiä Suomelle ja Ruotsille.   Vallan ulottuvuuksien näkökulmasta tarkasteltuna Suomi ja Ruotsi asettuivat kansainvälisen yhteisön ja Baltian maiden väliin. Kyseisessä asetelmassa kollektiivin muodostama voima ylläpitää kansanvälisen yhteisön hegemoniaa, josta Suomi ja Ruotsi katsoivat hyötyvänsä suorasti tai epäsuorasti. Asetelmassa Suomi ja Ruotsi olivat kollektiivin valtaa vastaanottavassa asemassa, mutta samalla myös valtaa välittävinä osapuolina, jossa asetelman viimekäden valtaa vastaanottavat osapuolet olivat Baltian maat. Kansainvälisen yhteisön jäseninä Suomi ja Ruotsi hyötyivät asemastaan yhteisössä, mutta samalla ne toimittivat välikäsiroolin virkaa kansainvälisen yhteisön intressien edistämiseksi Baltiassa.
  • Sairanen, Eeva Elisa (2015)
    Sound travels faster and further in water than in air while electromagnetic radiation, among it visible light, attenuates fast. Marine animals have adapted to use sound in foraging, predator avoidance, orientation and communication with conspecifics. The underwater soundscape of the Baltic Sea remains largely undiscovered. The area is a unique acoustic environment due to its variant hydrography, broken coastline, shallowness, low salinity and the resulting strong stratifications. The harbor porpoise (Phocoena phocoena) is the only cetacean inhabiting the area, and its Baltic Sea subpopulation is critically endangered. This work is based on first sound pressure measurements of BIAS (Baltic Sea Information on the Acoustic Soundscape) -project by Finnish Environment Institute and other project participants. Measured sound pressure levels are compared to weather and shipping observations to collect information about the contributions of natural and anthropogenic sound sources to underwater sound pressure levels in the Baltic Sea. In addition porpoise observations collected at the Universities of Southern Denmark and Århus are compared to measured sound pressure levels and shipping data to examine if increased noise levels or increased shipping activity have an impact on harbor porpoise echolocation activity. The results show that at the Gulf of Finland both weather and shipping drive the levels of ambient noise at low frequencies (63 and 125 Hz third-octave bands). However the sound pressure levels caused by ships near the stations (up to 5 km) always exceeded all natural variation. Increased sound pressure levels and ship proximity seemed to have an impact on porpoise activity at the area. When a ship was very close (2 km), the registrations of porpoise echolocation clicks decreased with decreasing proximity to ship. On the other hand during spring months an increase in porpoise echolocation was recorded in relation to increased sound pressure levels, which might indicate the porpoises compensating to increased background noise by echolocating more frequently or loudly.
  • Koivisto, Timo (2016)
    This thesis is a review of bandit algorithms in information retrieval. In information retrieval a result list should include the most relevant documents and the results should also be non-redundant and diverse. To achieve this, some form of feedback is required. This document describes implicit feedback collected from user interactions by using interleaving methods that allow alternative rankings of documents to be presented in result lists. Bandit algorithms can then be used to learn from user interactions in a principled way. The reviewed algorithms include dueling bandits, contextual bandits, and contextual dueling bandits. Additionally coactive learning and preference learning are described. Finally algorithms are summarized by using regret as a performance measure.
  • Joyee, Nabila Jahan (2021)
    This master’s thesis aims to provide a broader and deeper knowledge within the areas of migration and integration. The study tasks are how the diaspora community is involved in the overall migration and integration process in a host state and what role social networks play in different phases of migration. There are four essential conceptual features of the migration phenomenon are identified in the study: migration, integration, diaspora community, and social networks. These concepts are analysed focusing on the factors of migration, integration process, how diaspora community and social networks work. The analysis is done using a comprehensive case study on the Bangladeshi diaspora community in Finland. The study material is collected through semi-structured interviews with 10 Bangladeshi student migrants living in Finland. As a potential migrant group as well as an underexamined study group, student migrants are chosen the study participants. A thematic analysis of the data is carried out to unveil the underlying meanings of how student migrants narrate their experiences as an immigrant. The themes identified are used to critically reflect on and explore the aspects and dynamics of the nexus between diasporas and social networks in migration and integration. This study outcomes identify education as the major pull factor for the student migrants considering Finnish high quality of research facilities, education environment, and the fee-free study system. It also marks that both personal and social networks have a strong role in migrant’s decision of choosing Finland as their destination. The role of technology becomes prominent in the current age in terms of gathering information, admission procedure, and visa processing. This is even more realised due to the absence of the Embassy operation and other official communication channels. The study finds the diaspora community’s role is increasingly becoming significant in the present context, they provide migrants with access to information, job conditions as well as settling them with finding accommodation, education places, emotional support, and comfort of belonging in a host country. Within this journey of a migrant, social media platform has appeared as a crucial part of social networks and diasporas in terms of communication. Facebook groups have become a major communication channel. Additionally, the Corona situation has made online engagement among people more visible. Nonetheless, this diaspora-social network-migration-integration nexus can play both a supportive as well as a critical role for migrants as the experience varies.
  • Stenius-Linna, Sofia (2012)
    Syftet med denna avhandling är att ur ett rättsekonomiskt perspektiv utreda insättningsgarantin som instrument för stabilisering av banksystemet. Utgående från ekonomisk teori om ofullständiga marknader analyseras varför och hur insättningsgarantin kan medföra stabilitet på finansmarknaderna. Avhandlingen syftar även till att utreda i vilken utsträckning de nuvarande bestämmelserna om insättningsgarantin är tillräckliga vad ankommer tillsynsansvaret. Därtill berörs även frågan huruvida bestämmelserna om gränsöverskridande bankverksamhet och bestämmelserna om insättningsgarantisystemen är harmoniserade i samma utsträckning. Under 1900- och 2000-talet har världsekonomin drabbats av ett flertal bank- och finanskriser. Ekonomisk historia visar att redan långt tidigare har liknande kriser förekommit. Den stora utmaningen är att identifiera och vidta åtgärder så att återverkningarna av en framtida finansiell kris på den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen kan begränsas och kostnaderna för skattebetalarna minimeras. Införandet av en gemensam valuta har fört med sig att svag ekonomisk aktivitet och strukturella problem i ett EU-land sprider sig till andra EU-länder bland annat via finansmarknaderna. Inom den Europeiska Unionen har ansträngningar att via olika åtgärder skapa stabilitet speciellt inom banksektorn varit stora. Utgångspunkten härvid är att man genom harmonisering och olika regleringar kan minska instabiliteten på finansmarknaderna. Genom lagstiftning som reglerar marknaderna strävar man att minska effekten av enskilda marknadsstörningar och stärka stabiliteten på alla marknader. I en global värld, där harmonisering av lagstiftning samt fri rörlighet av tjänster och kapital betonas alltmer framom begrepp såsom statlig suveränitet, har man länge kunnat iaktta en utveckling av företagsverksamhet som överskrider nationsgränser. Detta gäller speciellt finansmarknaderna. Banker har öppnat filialer och dotterbolag i andra länder i strävan efter större marknadsandelar och rörelsevinster. Regleringen och övervakningen av bankerna inom EU och i enskilda länder har därför setts över. Gränsöverskridande bankverksamhet förutsätter att den enskilda bankkundens intressen ytterligare tas i betraktande. Bland annat har bankernas insättningsgaranti setts över i de flesta länder. Samtidigt som utvecklingen gått mot en alltmer global bankverksamhet och harmonisering av regelverken kan man dock skönja eftersläp vad gäller den tillsyn som sammanhänger med bankverksamheten och insättningsgarantin. Analysen i denna avhandling visar klart att insättningsgarantisystem inte kan behandlas fristående från det säkerhetsnätverk som upprättats för att trygga finansmarknadernas stabilitet. Samtidigt visar analysen att en internationell harmonisering av insättningsgarantisystemen inte avancerat tillräckligt för att hindra uppkomsten av globala finansmarknadskriser. Den gränsöverskridande bankverksamheten har därtill givit upphov till nya problem som de gällande systemen inte kan tackla. Betydelsen av att harmonisera insättningsgarantisystemen i olika länder har accentuerats av den rådande finansmarknadskrisen som i motsats till flertalet tidigare bankkriser omfattar en mycket större del av de globala finansmarknaderna. De gällande insättningsgarantisystemen har inte på samma sätt tidigare satts på prov. Trots att den gränsöverskridande bankverksamheten expanderat kraftigt har inte utvecklingen av insättningsgarantisystemen skett i samma takt. Reformprocessen är långsam och inbegriper inte endast själva insättningsgarantisystemet utan även krishanteringsmekanismer och frågor förknippade med etablering av gränsöverskridande verksamhet. Inom EU är beredningen långt framskriden även om konkreta beslut inte ännu fattats. Konkurrensneutralitet och etableringsfrihet för bankverksamhet är centrala målsättningar inom EU. För att dessa skall kunna uppnås krävs politisk vilja hos beslutsfattarna att gå in för överstatliga insättningsgarantisystem i stället för de rådande nationella systemen. Om de olika elementen i finansmarknadernas säkerhetsnät inte harmoniseras internationellt kan globala finansmarknadskriser inte undvikas i framtiden. Föreliggande studie har behandlat insättningsgarantin ur ett rättsekonomiskt perspektiv. Såväl ekonomisk teori som reglering av bankverksamhet samt insättningsgarantisystem och tillsynen av dessa behandlas. Studien pekar emellertid tydligt på att den juridiska formen för insättningsgarantisystemen är oklar. En utförligare studie av konsekvenserna av alternativa juridiska former för insättningsgarantin såväl i Finland som på unionsnivå ligger i allas intresse.
  • Wester, Cecilia (2015)
    Syftet med denna studie är att öka förståelsen av de försörjningssvårigheter som drabbar de äldre kvinnor i Finland som kan antas höra till de allra fattigaste, det vill säga kvinnliga folkpensionärer som fyllt 65 år. I studien analyseras de bidragande faktorerna till att kvinnliga folkpensionärer själva upplever sig ha försörjningssvårigheter. För att närma mig en förståelse av de kvinnliga folkpensionärernas försörjningssvårigheter har jag använt mig av ett kritiskt feministiskt livsloppsperspektiv. Från ett livsloppsperspektiv behöver de kvinnliga folkpensionärernas ekonomiska villkor i det åldrande livsskedet förstås i en växelverkan med deras levnadsvillkor i tidigare livsskeden. Studiens centrala forskningsfrågor är Hurudana upplevda försörjningssvårigheter har kvinnliga folkpensionärer? Vilka skillnader föreligger mellan kvinnliga folkpensionärer? Vilka socioekonomiska och hälsorelaterade faktorer i det nuvarande livsskedet och vilka livsloppsrelaterade erfarenheter är centrala för att förstå kvinnliga folkpensionärers upplevda försörjningssvårigheter? Är dessa centrala faktorer könsspecifika? Materialet består av enkätdata (n=1470) som samlats in år 2011 i samband med Folkpensionsanstaltens och Svenska social- och kommunalhögskolans forskningsprojekt 'Folkpensionärers sociala och ekonomiska trygghet'. Den empiriska analysen har genomförts med hjälp av frekvenstabeller och sambandsanalyser. I analysen framkom att över 70 % av alla respondenter upplevde sig ha åtminstone mindre försörjningssvårigheter. Det finns dock skillnader beträffande försörjningssvårigheter och karakteristika bland de kvinnliga folkpensionärerna. I analysen framkom också att dålig hälsa, försörjningssvårigheter i barndomen och en försämrad levnadsstandard i och med pensioneringen är faktorer som har samband med upplevda försörjningssvårigheter i nuläget både bland kvinnliga och manliga folkpensionärer. Däremot var låg inkomst, ensamboende och arbetslivsanknytning i samband med upplevda försörjningssvårigheter enbart bland kvinnliga folkpensionärer. Att vara äldre kvinna och lyfta full folkpension innebär enligt resultaten dock inte nödvändigtvis att ha svårigheter att klara den egna försörjningen. Jag tolkar de kvinnliga folkpensionärernas försörjningssvårigheter med utgångspunkt i Evy Gunnarssons modell enligt vilken äldre kvinnors försörjningssvårigheter måste förstås i relation till hur väl de lyckas trygga sin inkomst via en eller en kombination av de tre huvudsakliga inkomstkällorna arbete, familj och stat.
  • Kolehmainen, Salli (2016)
    The purpose of the study was to examine the communication of Finnish anti-immigration politicians, especially their representations of immigrants. Previous studies have shown that the self-named "immigration critics" have played an important part in making stigmatizing and derogatory talk about immigrants seem more acceptable. The theoretical framework of this study was built on Smith's (2007a) model of stigma communication. Stigmatizing messages consist of marks to recognize and categorize people, labels to distinguish people as a separate social entity, cues of responsibility to imply blame, and implications of peril linking people to physical or social dangers. The aim of the study was to find out if these contents can be found in anti-immigration discourse. The data were drawn from six blogs written by True Finn candidates who got elected in 2011 Parliamentary election. The data also contains the Sour Election Manifesto (Nuiva vaalimanifesti) signed by them. The main method in analyzing the data was theory-driven qualitative content analysis. Methods of rhetorical discourse analysis were used as a complementary analysis in reviewing the strategies of this communication. The results show that the strongest mark was affixed to the groups that have the lowest positions in the prevailing ethnic hierarchy. Muslims and people of African origin were marked most strongly, but marking was for most part indirect. The marked were labeled as culturally backward and strongly separated from "us". Responsibility was linked with the immigration itself: it was implied that the labeled people had only left their country in search of an easy life. Prejudice was claimed to be caused by the immigrants' own actions. Presenting the immigrants as both physical and moral threat to the Finnish community was the most dominant stigma message and it was used to justify stigmatization. Immigrants were presented as a homogeneous mass (part of label), but there were also claims that they should be seen and judged only as individuals. This color-blindness makes it possible for the stigmatizers to never actually face their victims, because they are not seen as members of a stigmatized group on an interpersonal level. It is also very hard for the stigmatized to change the stigma in these circumstances. The model of stigma communication proved out to be an effective tool for qualitative interpretation in this context. Further study should investigate the receiving end of these stigma messages, in this case it could mean studying the comments or the readers of political anti-immigration blogs.
  • Sirén, Heli (2020)
    Milk foam is an essential part of coffee drinks such as cappuccinos. The foaming properties of milk can change during its shelf life. Milk used in coffee usually contains at least 2 % fat which can deteriorate its foaming properties. UHT milk can lose its sensory and foaming properties during its shelf life. In this thesis the change of properties of UHT-treated coffee milk called Barista milk were investigated. Barista milk is a commercial lactose free, homogenized milk meant to use with coffee. It has 2,0 % of fats and 3,5 % of proteins. The preservation of UHT barista milk was studied when milk was 4, 5, 6 and 7,5 months old. The foaming properties of barista milk were evaluated with automated foaming system. The volume of foam and its stability were measured as volume in a measuring glass. The structure of foams was also photographed and analyzed from photos. Nowadays plant-based drinks are important options for milk. Selected oat drinks for coffees were studied with same foaming methods as milk samples. The oat drink samples were kept in room temperature, fridge (+6 °C) and + 30 °C storage conditions. The tests were made when samples were 4, 8 and 10 months old. Barista milk as evaluated also with sensory evaluations. The sensory properties of barista milk were measured by tasting the milks referred to a fresh reference milk. Sweetness, bitterness, intensity of cooked flavor and fullness were evaluated from milks and cappuccino drinks made from the studied milks. In addition, a professional barista foamed the milks to makes cappuccinos and the drinks were evaluated. The preservation of milk did not affect its foaming properties or foam stability significantly. The foaming temperature affected the volume of foam more than the age of the milk. There was a slight change in the bubble structure of milk. The bubble structure was more uneven with older milk than fresh milk. Oat drinks foamed more, and the foams were more stable in all samples compared to milks of same age. The effect of foaming temperature was less meaningful with oat drinks than with milks. The sensory properties of milk did not change significantly during the study. The biggest change was the decline of cooked flavor in samples tasted as milk. The same decline was not detected when the milks were tasted as cappuccino drinks. An increase of bitterness was detected in the cappuccinos made by a barista when the milk was 6 months old. According to these results the shelf life of barista milk can be lengthened from 4 months to 5 months.
  • Ma, Kaiyue (2019)
    The literature review deals with coeliac disease and wheat, rye and barley prolamins. The characteristics and analysis methods of the prolamins were discussed. Furthermore, the ELISA types, antibodies and reference material in ELISA were introduced in literature review. The aim of this master thesis study was to determine the feasibility of barley C-hordein as reference material in the quantification of wheat gluten in a sandwich ELISA method based on R5 antibody. RP-HPLC was used to determine the compositions of wheat prolamins from 27 wheat cultivars. SDS-PAGE was used for wheat prolamin subgroups identification. The R5 antibody reactivity of prolamins and the same prolamin group from different cultivars were tested. By comparing the R5 reactivity of total gluten of the 27 wheat cultivars, 10% barley C-hordein was used to calibrate the gluten content in spiking test of oat flour and oat biscuits. Omega 1,2-gliadin (Km 13) and γ-gliadin (Km 21) showed rather strong R5 reactivity while ω 5-gliadin (Km 203) and LMW glutenin subunits (Km 523) showed almost no reactivity against R5 antibody. However, the subgroup R5 reactivity differences between cultivars were not significant. The reactivity of total gluten from 27 cultivar varied from Km 14 to 192, with a logarithmic average Km 53. Thus, 10% C-hordein (Km 49) had similar reactivity of the average of all cultivars. In flour spiking test, the recoveries calibrated with PWG gliadin were 57-187%, comparing to 30-115% with 10% C-hordein calibration. In biscuit spiking test, the recoveries calibrated with PWG gliadin and 10% C-hordein were 84-145% and 44-76%.