Skip to main content
Login | Suomeksi | På svenska | In English

Browsing by study line "Socialpsykologi"

Sort by: Order: Results:

  • Ravantti, Kati (2023)
    Suomessa on viimeisten parinkymmenen vuoden ajan käyty keskustelua suuresta työelämän muutoksesta. Työelämä on muuttunut epävarmemmaksi, sillä työsuhteet ovat yhä useammin erilaisia määräaikaisuuksia ja projektitöitä, eivätkä muodolliset pätevyydet enää yksinään riitä työpaikan saamiseen. Työnhaussa korostuvat yksilölliset ominaisuudet kuten asenne, arvot ja persoonallisuuden piirteet. Työelämän muuttuminen vaatii yksilöiltä kykyä sopeutua muutoksiin. Tässä tutkielmassa tutkin uraohjausta, joka on yksi keino pohtia omia työelämätaitojaan ja kehittää niitä. Uraohjauksessa voidaan tukea yksilön toimijuutta, itsetuntemuksen kehittymistä ja valmistaa häntä työelämään. Uraohjauksen tutkiminen on tärkeää, sillä muuttuva työelämä ja sen kasvavat vaatimukset lisäävät uraohjauksen tarvetta. Tässä tutkielmassa keskityn tutkimaan yliopiston uraohjaajien ohjattavilleen antamia kehuja ja sitä, mitä kehuilla saadaan aikaan ja miten ne vastaanotetaan. Kehumisen on aiemmin todettu muun muassa vahvistavan ihmisten toimijuutta ja lisäävän heidän toiveikkuuttaan. Kehuminen voidaankin nähdä tärkeänä ammatillisena taitona. Tutkielman teoreettis-metodologisena taustana toimivat keskustelunanalyysi ja etnometodologia. Ne perustuvat vuorovaikutuksen rakenteiden tarkasteluun. Aineistonani on 6 uraohjauskeskustelua, jotka videoitiin Helsingin yliopistolla alkukeväästä 2020. Analyysissa tunnistin useita erilaisia kehujen tehtäviä eli käyttötarkoituksia. Tehtävät olivat jaettavissa kahteen eri tasoon: Osa kehuista palveli vuorovaikutuksellisia tavoitteita, kun taas osalla kehuista edistettiin uraohjauksen päämääriä. Vuorovaikutukseen liittyviä kehujen tehtäviä olivat esimerkiksi kehut kysymysten yhteydessä ja kuittauksina toimivat kehut. Uraohjauksellisia tehtäviä edustivat vahvistaminen, uudelleenmuotoilut ja yhteenvedot sekä kehut neuvojen ja ehdotusten yhteydessä. Analyysissa tunnistin lisäksi erilaisia kehujen kohteita ja suhtautumistapoja kehumiseen. Yleisin kehujen kohde oli ohjattavan taidot ja vahvuudet, kun taas kaikkein useimmiten esiintynyt suhtautumistapa kehumiseen oli kehujen hyväksyminen. Tuloksista voidaan nähdä, että kehuminen on tärkeä osa uraohjausta ja sillä on monenlaisia käyttötarkoituksia. Kehumista esiintyi keskusteluissa paljon. Uraohjaajien toiminta tässä tutkimuksessa oli monin paikoin yhteneväistä konstruktivististen ohjausteorioiden ihanteiden kanssa: Ohjattavat säilyivät omien tilanteidensa asiantuntijoina. Uraohjaajien toiminnan saattoi nähdä edistävän ohjattavien itsetuntemuksen kehittymistä ja tukevan näiden toimijuutta.
  • Kling, Aurea (2021)
    Tämä tutkielma tarkastelee akateemista yrittäjyyttä yliopistoa koskevana laajana muutoksena, joka kohdistuu useille yliopiston ja akateemisen maailman osa-alueille. Aikaisemman tutkimuksen valossa tämä muutos voidaan nähdä hyvin kiistanalaisena, jota yliopiston eri toimijaryhmät selittävät ja tulkitsevat eri tavoin. Tutkielman tavoitteena on syventää ymmärrystä siitä, millaisia asenteita akateemiseen yrittäjyyteen ja sen edistämiseen liittyy sekä millaiseksi siihen kohdistuva muutosvastarinta rakentuu. Tutkielman aineisto koostuu akateemista yrittäjyyttä edistäneiden asiantuntijoiden puolistrukturoiduista haastatteluista. Aineiston metodologisena lähestymistapana toimii laadullinen asennetutkimus, jonka myötä analyysin huomio kiinnittyy puheessa esiintyvään arvottamiseen. Edelleen tutkielman teoreettisena viitekehyksenä toimii sosiaalinen konstruktionismi sekä diskursiivinen psykologia. Näiden teoreettisten lähtökohtien valossa analyysissa pyritään tarkastelemaan sitä, miten ja millaisten kielellisten käytäntöjen ja resurssien kautta muutosvastarintaa puheessa tuotetaan. Aineistossa muodostuu yhteensä kymmenen laadullisesti erilaista akateemiseen yrittäjyyteen liittyvää asennetta. Näistä kolmessa arvotetaan kielteisesti yrittäjyyttä osana akateemista maailmaa. Yrittäjyyteen kohdistuva muutosvastarinta määrittyy vastarintaisten identiteettien ympärille, joiden kautta vastarinta yksilöllistetään tiettyihin henkilöryhmiin. Nämä identiteetit ovat tutkijoiden ammatillinen identiteetti sekä yleinen akateeminen identiteetti. Akateemisesta yrittäjyydestä tuotetaan myös erilaisia toisistaan vastakkaisia muutoksen ja todellisuuden versioita. Lisäksi muutosvastarinta määrittyy koskemaan myös Helsingin yliopistoa organisaationa, ja näyttäytyy näin yliopiston rakenteellisena ongelmana. Tulosten perusteella akateeminen yrittäjyys näyttäytyy varsin moniulotteisena, jonka merkitykset riippuvat siitä, miten sitä tulkitaan. Myös muutosvastarinta näyttäytyy kaksijakoisena: toisaalta sen lähteenä näyttäytyvät tietyt yliopiston ryhmät, ja toisaalta itse yliopisto rakenteellisten järjestelmiensä kautta, jotka osaltaan määrittävät sitä, miten yliopistossa ollaan ja toimitaan.
  • Ekelund, Mirjam (2023)
    Synen på monogami har ändrats drastiskt under det senaste seklet, och idealet har gått från livslångt partnerskap till seriell monogami. Den sexuella revolutionen har bidragit med en friare syn på relationer och speciellt förändrat unga kvinnors möjlighet att utforska sin sexualitet. Även om sexuellt uttryck och utövande är friare än på länge, så är tvåsamheten fortfarande en stark norm i samhället. Beteenden som bryter mot tvåsamhetsnormen, både flersamma relationer och singelskap, är stigmatiserade och personer som lever utanför den diskrimineras. Kvinnor är speciellt utsatta eftersom de förväntas leva upp till tvåsamhetsnormen i större utsträckning än män. Samhällets normer kring kön och monogami präglar hur unga kvinnor navigerar i sina romantiska och sexuella relationer. Mycket forskning har belyst den här problematiken genom att studera flersamma relationer. Däremot är syftet med den här avhandlingen att identifiera hur unga kvinnor beskriver monogami och vilka större samhälleliga diskurser de reflekterar. Målet är att fördjupa sig i deras meningsskapande vilket inkluderar olika normer, ideal och motsägelser. Socialkonstruktionism tillämpas som teoretisk referensram samt kritisk diskurspsykologi som metodologisk referensram för att undersöka hur unga kvinnor konstruerar monogami och vilka samhälleliga diskurser som återspeglas i deras tal om det. Materialet består av semistrukturerade intervjuer med kandidatstuderande kvinnor. Resultatet visar en mångfacetterad bild av monogami. Monogami beskrivs som något socialt konstruerat som påverkar alla på en samhällelig nivå och som en internaliserad norm. Monogami idealiseras som det självklara och eftersträvansvärda valet, särskilt bland kvinnor. Monogami presenteras även som något determinerat, där människor har förutbestämda preferenser och förmågor när det kommer till relationsformer. Monogami beskrivs även från en neoliberal tankegång där individer själva skräddarsyr sina relationer och förhandlar fram överenskommelser, utan någon påverkan av normer. Det här perspektivet belyser att monogami inte är den självklara relationsformen och att en monogam relation inte utesluter att man känner attraktion till andra människor. Monogami ses även som en uppoffring. Flera av dessa tolkningsrepertoarer är motstridiga sinsemellan och därmed bidrar studien med insikter i hur motstridiga samhälleliga diskurser framkommer i unga kvinnors tal, i form av sociala konstruktioner och normer, determinerade preferenser och individuella val.
  • Holmström, Alexandra (2022)
    Ledarskap och kvalitet inom social- och hälsovård utgör stora forskningsområden. Tidigare studier om kvalitet inom äldreomsorgen har långt utgått från kliniska kvalitetsfaktorer som används inom övrig hälsovårdsforskning. Nyare studier tyder på att det finns en kunskapslucka och behov av att undersöka chefernas uppfattningar om chefsarbetet och kvalitetsutevckling för att framskrida i forskningen om kvalitetsledning inom äldreomsorgen. Syftet med denna studie var att undersöka hur chefer inom den kommunala äldreomsorgen i Finland konstruerar kvalitetsledning samt vilka subjektspositioner de påbjuds i sitt arbete. Som teoretisk referensram användes ett socialkonstruktionistiskt och diskursivt perspektiv. Studiens material bestod av elva semistrukturerade intervjuer med chefer verksamma inom effektiverade serviceboenden, det vill säga serviceboenden för äldre med heldygnsomsorg. Cheferna kommer från tre olika kommunala organisationer i Finland. Som metodansats tillämpades kritisk diskursiv psykologi. Resultatet visar på en förståelse för kvalitet inom äldreomsorgen enligt det personcentrerade förhållningssättet. Ur materialet växte det fram två dominerande diskurser: kvalitetsledning skapat genom arbetspraktiker samt skapande och hanterande av tillgängliga resurser. Inom dessa identifierades två tolkningsrepertoarer per diskurs inom vilka cheferna påbjöds olika subjektspositioneringar. Inom den stödjande ledarskapsrepertoaren påbjöds en subjektspositionering som tillgängliga bakgrundsfigurer. Inom rutinrepertoaren påbjöds en subjektspositionering som flexibla och perspektivtagande. Inom den organisatoriska- och personalresursrepertoaren påbjöds cheferna subjektspositioneringar som bekymrade (endast i personalresursrepertoaren), engagerade och lojala eller maktlösa och otillräckliga. Cheferna har möjlighet att identifiera eller disidentifiera sig med de påbjudna subjektspositioneringarna men deras handlingsutrymme är begränsat inom de breda samhällsdiskurserna. Resultatet av motstridigheter inom och mellan diskursiva konstruktionerna och subjektspositionerna resulterade i en komplex spänning, där konstruktioner av idealet ställs mot konstruktioner av dagliga arbetspraktiker. Studien bidrar till forskningen om kvalitetsledning med en djup analys av chefers konstruktioner av kvalitetsledning och chefsarbetet inom äldreomsorgen.
  • Kyttälä, Emilia (2023)
    Oron kring hur Covid-19 pandemin har inverkat på människors välmående har varit stor. Risken för illamående under pandemin har hävdats vara högre hos de äldre. Därtill tyder tidigare forskning på att immigranterna, jämfört med resten av befolkningen, skulle ha lidit i större utsträckning av de COVID-19 relaterade utmaningarna. Även om det har forskats relativt mycket kring välmående under pandemin både ur ett immigrations perspektiv samt ur de äldres perspektiv, så finns det endast lite forskning kring de äldre immigranternas välmående, trots att de kännetecknas av "den dubbla bördan." Därtill har få studier kring området utförts ur ett diskursivt perspektiv. Syftet med avhandlingen är att diskursivt undersöka hur rysktalande äldre immigranter i Finland konstruerar sitt sociala välmående i en ny kontext präglad av diverse restriktioner och social distansering, det vill säga under pandemin. Detta granskas i förhållande till deras uppfattning kring den nationella hanteringen av pandemin. Därtill granskas hur de rysktalande äldre immigranterna positionerar sig i kontexten av pandemin. Materialet består av 10 semistrukturerade intervjuer med rysktalande äldre bosatta i huvudstadsregionen. Intervjuerna har analyserats med hjälp av den kritiska diskursiva psykologin. Ur resultaten växer fem huvudsakliga tolkningsrepertoarer fram: 1) en högre ålder som risk för välmående under Covid-19 pandemin, 2) välmående som opåverkat av pandemin, 3) välmående som hotat av pandemin, 4) välmående som skyddat av korrekt pandemirelaterad information från media och 5) välmående som stött av hur de finska myndigheterna agerat under pandemin. Dessa tolkningsrepertoarer inrymmer olika subjektspositioner. Resultaten visar att det finns flera konkurrerande uppfattningar och stor variation i hur de rysktalande äldre immigranterna konstruerar sitt välmående under pandemin. Respondenterna både identifierar och disidentifierar sig med de erbjudna tolkningsrepertoarerna. Dock skapar tolkningsrepertoarerna ändå vissa ramar för vad som är möjligt för respondenterna att tänka och prata om beträffande sitt välmående under pandemin. Därtill visar tolkningsrepertoarerna hur de äldre immigranterna konstruerar sitt välmående i förhållande till sin egna kulturella ryska bakgrund. I resultaten illustreras hur de äldre immigranterna lämnas ensamma med hanteringen av de pandemirelaterade utmaningarna; de saknar makt att kräva samhälleligt stöd, och således individualiseras de pandemirelaterade utmaningarna. Resultaten bidrar till tidigare forskning genom att lyfta fram hur språkanvändning och följderna av de diskursiva konstruktionerna, vid sidan av de materiella- och sociala förhållandena, såväl möjliggör som begränsar de rysktalande immigranternas förståelse av sitt välmående under pandemin. Därtill illustrerar resultaten hur de olika förståelserna hör samman med tidigare kulturellt bundna uppfattningar kring äldre och immigranter.
  • Palsola, Minttu (2020)
    Adolescents continue to be affected by behavior-related health risk factors such as low levels of physical activity. They can be motivated to be more physically active in various ways, but they can also take agency in their own behavior change and use different behavior change techniques to manage and maintain their behavior. According to self-determination theory, the quality of motivation is key in behavior change, as fostering autonomous motivation should lead to long-lasting wellbeing-enhancing changes, whereas controlled motivation might have adverse effects. There is some evidence of the positive effects of the use of individual behavior change techniques on physical activity, but the effects of their use on motivational constructs is less studied. The aim of this thesis is to map the effects of (1) the use of individual self-motivating behavior change techniques on changes in physical activity-related autonomous and controlled motivation, (2) the total use of self-motivating behavior change techniques on changes in physical activity-related autonomous and controlled motivation, and (3) the total use of self-motivational behavior change techniques, and controlled and autonomous motivation on changes in moderate-to-vigorous physical activity. This thesis utilizes data from Let’s Move It, a cluster-randomized controlled trial of a school-based physical activity intervention (baseline N=767, post-intervention N=687). At both time points, participants self-reported use of three self-motivational techniques (reflecting on identity congruence, life values congruence and thinking about personal motives) on a scale from 1 to 6, and their autonomous and controlled motivation on a scale from 1 to 5. Moderate-to-vigorous physical activity was assessed with 7-day accelerometry. Their associations are analyzed with multivariate regression models corrected for age, gender and baseline levels of motivation or physical activity. The findings show that reflecting on life identity congruence (autonomous motivation; AM β=0.202, p<.001; controlled motivation; CM β=0.132, p<.001), life values congruence (AM β=0.184, p<.001; CM β=0.112, p<.001), and thinking about personal motives (AM β=0.246, p<.001; CM β=0.175, p<.001), as well as their total use (AM β=0.260, p<.001; CM β=0.157, p<.001), were all associated with both autonomous and controlled motivation. Total self-motivational behavior change technique use (β= -0.026, p=.617) and controlled motivation (β= -0.037, p=.373) had no detectable effects on moderate-to-vigorous physical activity, but autonomous motivation (β=0.135, p<0.05) did. This thesis sheds light on the actions that individuals can take themselves to foster their motivation. Understanding how adolescents can self-motivate themselves can give insight into how to sustain a sense of autonomy while navigating through different life situations, and thus help to achieve long-lasting and wellbeing enhancing behaviors.
  • Suominen, Katri (2022)
    This thesis sheds light on the associations between socioeconomic position, the personality trait of conscientiousness and health. While the positive association between socioeconomic position and health has been established, the mechanisms connecting the two remain to some part unclear. The goal of this thesis is to empirically assess the effects of parental socioeconomic position on adolescent and young adult health, through the mediator of adolescent and young adult conscientiousness. To explore these associations, correlation and regression analysis were utilized. This thesis utilizes data from the Let’s Move It intervention trial, a cluster-randomized parallel group trial intervention made to increase physical activity and reduce sedentary behavior of vocational upper secondary school students in the Helsinki metropolitan area. Utilizing the data from the Let’s Move It intervention trial, a measurement of parental socioeconomic position was formed as the highest parental educational attainment of either parent. To measure the personality trait of conscientiousness, a sum variable of two conscientiousness items from the ten-item personality inventory (TIPI) was constructed. General health was measured with self-rated health. Correlation and regression analysis between the three variables were conducted to investigate the associations. This thesis didn’t find statistically significant support for the hypothesis that parental educational attainment would predict adolescents’ and young adults’ conscientiousness. However, in line with previous research, the personality trait of conscientiousness was found to be a predictor of health for adolescents and young adults. Finally, and contrarily to the previous studies, the analysis found that parental educational attainment does not predict self-rated health in adolescents and young adults. As the analysis didn’t find support for all of the aforementioned hypotheses, the effect of parental socioeconomic position on adolescent and young adult health through adolescent and young adult conscientiousness was not assessed with a mediation analysis. The results of this thesis indicate that, as earlier studies have pointed out, the associations connecting conscientiousness, health and parental socioeconomic position are multifaceted, with many of them being bidirectional or having been indicated to form longer chains of variables acting as mediators and moderators. One reason for the results of this thesis being contrary to earlier studies might be unknown mediating and moderating effects. To increase the understanding of these complex relations in the future, both explorative research and studies that test earlier research are needed.
  • Forsberg, Alexandra (2022)
    The following thesis aims to provide insight into barriers for Saudi Arabian women pursuing STEM careers. The thesis is a collaboration with Nokia and UN Women and relates to their project that aims to globally further women’s possibilities to join Nokia and advance inside Nokia. Today, while Saudi women’s educational participation is higher than ever, participation in the labor market is still relatively low; understanding the discrepancy will make it easier to apply targeted actions to support Saudi women in pursuing a career at Nokia. The data is collected with four comprehensive interviews with women currently working at a STEM company in Saudi Arabia. Findings from the empirical data are analyzed with thematic analysis (TA) and a realist framework. The findings are divided into four main themes: comfort, stereotypes, family, and pressure of being a working woman. The themes are divided into subthemes further supported by direct quotes from the participants. The main themes present how the interviewed women perceive that there are some people in Saudi Arabia who still carry and produce dated opinions about women. According to the women these opinions affect some Saudi women’s opportunities, self-esteem, and freedom of choice. The interviews indicate that the barriers for women pursuing a STEM career in Saudi Arabia are complex and while some barriers are very individual, some are also collectively experienced. Based on the findings, this thesis suggests focusing on educating men, making pursuing a career and earning own money more accessible for women, continuing championing women in STEM, developing policies to support equity in the workplace, as well as finding ways to increase contact between men and women before they enter the office as necessary priorities for Nokia Saudi.
  • Stenvall-Hotti, Diana (2022)
    Upplevelsen av hur man blir bemött av vårdpersonalen har en stor betydelse för själva vården och omsorgen. Detta är också en av kvalitetsaspekterna som uppföljs inom äldreomsorgen. I forskning om bemötandet har fokus i huvudsak riktats mot vårdtagaren och på de följder bemötandet har haft för vården eller omsorgen. Mycket litet forskning överlag har gjorts ur vårdarens – bemötarens – perspektiv. Syftet med denna studien är därför att studera hur vårdare konstruerar bemötandet, vilka diskurser som kan urskiljas i talet om bemötande och vilka implikationer dessa har i omsorgsarbetet. Studien är till sin natur kvalitativ och den har gjorts ur ett socialkonstruktionistiskt och ett diskursivt perspektiv. Materialet består av 12 semistrukturerade intervjuer med vårdare som arbetar på ett offentligt serviceboende med heldygnsomsorg. Svaren har analyserats med hjälp av den foucauldianska diskursanalysen. Resultaten visar att bemötandet konstrueras av uppmärksamhet, röstanvändning och beröring samt att vårdaren får kontakt och ger tid åt den äldre personen. Det urskiljs fyra diskurser om bemötandet: diskursen om behov och vård, diskursen om det professionella bemötandet, diskursen om det reflexiva bemötandet och diskursen om ömsesidighet. De tre första diskurserna är de dominerande. Den sistnämnda urskiljs i situationer för undantag eller då de rådande praktikerna ifrågasätts. Implikationer inom de dominerande diskurserna är en kategorisering av de äldre personerna utgående från sjukdom eller beteende vilket samtidigt även minskar på beaktandet av individualiteten i bemötandet, att vårdteknologi upplevs komma emellan vårdaren och den äldre personen och minska på närhet och beröring för de äldre personerna samt att våldsamma muntliga eller fysiska uttryck gentemot vårdarna anses vara en del av arbetet och som också normaliseras i talet. Resultaten påvisar ett behov att fästa uppmärksamhet på sättet hur vårdteknologin implementeras i omsorgen, på sättet att tala om de äldre personerna och framför allt på möjligheterna att minska på våldet gentemot vårdarna. Det rekommenderas också mera forskning om bemötandet i äldreomsorgen för att stöda utvecklingen av arbetsmetoderna samt planeringen och organiseringen av omsorgstjänsterna till att motsvara de kvalitetsförväntningar som riktas mot dem från servicebrukare, vårdare och samhälle även i fortsättningen.
  • Tikkanen, Emma (2023)
    Finland står inför problem med en åldrande befolkning samt brist på vårdpersonal. Därtill avväger en del av dem som för tillfället arbetar inom vårdbranschen att sluta, på grund av mångfacetterade krav och belastande element i arbetet. Mycket av den existerande forskningen har utförts ur vårdarnas perspektiv, så därmed behövs det mer kunskap om chefer inom branschen. Syftet med denna avhandling var att undersöka hur chefer inom äldreomsorgen diskursivt konstruerar arbetsresurser och -krav, samt hur de balanserar dessa. Ytterligare granskades vilka subjektspositioneringar cheferna påbjuds i dessa konstruktioner. Materialet bestod av tio semistrukturerade intervjuer med chefer inom den kommunala äldreomsorgen i Finland. Som metodansats tillämpades kritisk diskursiv psykologi, som har sina rötter i socialkonstruktionismen. Resultaten visar att som arbetsresurser konstruerar cheferna meningsfullhet, självständighet och socialt stöd. Som arbetskrav konstrueras däremot tillgänglighet, ensamhet och utmaningar. Ansvaret av balanseringen av arbetsresurserna och -kraven ställs till stor del på individen. Subjektspositionerna som cheferna påbjuds i dessa konstruktioner är: nöjda, självständiga, stöttade, tillgängliga, ensamma, utmanade och ansvarstagande/självständiga. I materialet identifierades även två ideologiska dilemman: 1) utmaningar mot mening och 2) självständighet mot ensamhet. Resultaten tyder på att chefsarbetet är mångfacetterat och att spänningar finns, vilket innebär att många olika aspekter bör beaktas då ämnet studeras. Förslag till framtida forskning är fortsatta studier om chefsarbete inom vårdbranschen, på en djup nivå som lyfter fram chefernas perspektiv. Med hjälp av forskning är det även möjligt att framföra fler positiva aspekter om arbete inom vårdbranschen, med målet att förhoppningsvis öka dragningskraften inom branschen.
  • Jakobsson, Pehr (2021)
    This study examined the relationship between maternal resources and child well-being in an attempt to outline which maternal resources, potentially could serve appropriate for facilitation of children’s developmental processes. Data from a Finnish sample of 52 mother-child dyads with children aged between 6–16 (29 boys), were analyzed. The children’s well-being was assessed via measures of life satisfaction and 5 positive psychological characteristics (engagement, perseverance, optimism, connectedness and happiness). The resources of the participating mothers were assessed via measures of; awareness of strengths, mindfulness, Mindful parenting (listening with full attention, emotional awareness of self and child, self-regulation in the parenting relationship, non-judgmental acceptance of self and child and compassion for self and child) and positive emotions. An Experience sampling method (ESM) and a web-based questionnaire were used to collect data from the participating mothers, and the children self-reported on their own well-being via a questionnaire, aided by their parents when/if necessary. Results showed that the mothers’ interpersonal Mindful parenting more specifically; emotional awareness of self and child, self-regulation in the parenting relationship and non-judgmental acceptance of self and child, were positively related to their children’s life satisfaction experienced within their family. The mothers’ mean Mindful parenting and Mindful parenting subscales non-judgmental acceptance of self and child and compassion for self and child, where negatively related with their children’s ability to engage in activity. In conclusion, the mothers’ Mindful parenting resources, shown to be significantly positively related to their children’s well-being could potentially be more efficient in supporting their children’s development, in contrast to the significantly negatively related resources which may even serve as counterproductive.
  • Maalouf, Mariannette (2023)
    The social status of women has greatly improved in the past centuries due to massive worldwide collective efforts by women and their allies. In Finland, despite scoring high on gender equality indexes, women remain a target of gender inequality and patriarchal harm. Hence, this thesis aims to study factors that influence Finnish women’s participation in collective action for gender equality. Building on the Social Identity Model of Collective Action (SIMCA), perceived injustice is hypothesized as a mediator for the relationship between gender identification and participating in collective action. Moreover, stigma consciousness is hypothesized to moderate the relationship between social identification and perceived injustice. Data was used from a previous cross-cultural project, during which university student participants (N= 250, all women) answered questionnaire items relevant to the hypotheses. The results showed no significant association between gender identification and collective action, nor any significant moderation power for stigma consciousness. Perceived injustice, however, was found to be a significant mediator for the relationship between gender identification and collective action. The rejection of two hypotheses could be explained by a series of limitations regarding the research methods, and the results call for an increase in public awareness of gender-based discrimination.
  • Muntila, Aino-Maija (2023)
    Sosiaalipsykologian tieteenalalla on pitkä sosiaalisen identiteetin tutkimusperinne eli keitä ovat me ja keitä ovat he, ja miten nämä sosiaaliset identiteetit vaikuttavat ryhmien välisiin suhteisiin. Kysymys siitä, mikä on meidän ja mikä on heidän, ja tämän kollektiivisen psykologisen omistajuuden vaikutus ryhmien välisiin suhteisiin on kuitenkin tieteenalalla vielä uusi tutkimusalue. Tässä tutkimuksessa tarkastellaan kollektiivista psykologista omistajuutta vapaaehtoistyön kontekstissa. Teoreettisena viitekehyksenä tutkimuksessa käytetään sosiaalisen identiteetin lähestymistapaa, joka suhteutetaan aiempaan kollektiivista psykologista omistajuutta tarkastelevaan tutkimukseen. Lisäksi tutkielmassa tarjotaan tälle tutkimusalueelle uutta käsitettä: kollektiivista epistemologista omistajuutta, joka viittaa tiedon, narratiivien ja ideoiden omistamiseen. Tutkimuksessa tarkastellaan tilastollisesti kolmea hypoteesia: 1) Kollektiivinen psykologinen omistajuus ja kollektiivinen epistemologinen omistajuus ovat kaksi erillistä ilmiötä, 2) Sisällön tuottaminen ryhmässä on yhteydessä korkeampaan kollektiiviseen psykologiseen omistajuuteen ja voimakkaampaan epistemologiseen omistajuuteen, 3) Kollektiivinen psykologinen omistajuus on yhteydessä samaistumiseen omistuksen kohteeseen. Tutkimus on tehty Slush-tapahtuman vuoden 2022 vapaaehtoisilta kerätyn kyselyaineiston avulla. Kyselyssä vastaajat oli jaettu kolmeen eri koeryhmään: Ensimmäisessä ryhmässä vastaajat tuottivat sisältöä yhdessä ryhmässä, toisessa ryhmässä he tuottivat sisältöä yksin ja kolmannessa he vain lukivat sisältöä. Aineisto kerättiin joulu-tammikuussa 2021–2022 ja vastaajia oli 174, jolloin 11,8 % vapaaehtoispopulaatiosta vastasi kyselyyn. Puuttuvien vastausten vuoksi tarkastelussa pystytään kuitenkin käyttämään heistäkin vain 51 vastaajan vastauksia. Vastaajien pienen määrän vuoksi tutkimuksessa verrattiin ryhmässä sisältöä tuottaneita kahteen muuhun ryhmään. Tulosten perusteella kollektiivinen psykologinen omistajuus ja kollektiivinen epistemologinen omistajuus ovat empiirisesti erillisiä käsitteitä, tosin lisätutkimusta tarvitaan tuloksen vahvistamiseksi. Sisällön tuottaminen yhdessä vaikuttaa olevan yhteydessä voimakkaampaan kollektiiviseen psykologiseen omistajuuteen, mutta aineisto ei rajallisen kokonsa vuoksi antanut tilastollisesti merkitsevää tulosta, myöskään kollektiivisen epistemologisen omistajuuden osalta tutkimus ei antanut tilastollisesti merkitsevää tulosta. Kollektiivinen psykologinen omistajuus Slush-organisaatiota kohtaan osoittautui olevan yhteydessä voimakkaampaan samaistumiseen Slush-organisaation kanssa. Muiden kollektiivisen omistajuuden mittarien osalta (omistajuus vapaaehtoisten oppaasta ja kollektiivinen epistemologinen omistajuus) tilastollisesti merkitseviä tuloksia ei saatu. Tulokset ovat suuntaa antavia vastaajien pienen lukumäärän vuoksi. Yleisesti tutkielma kuitenkin osoitti, että kollektiivisen psykologisen omistajuuden teemat ovat relevantteja myös vapaaehtoistyön kontekstissa, ja että sosiaalipsykologista tutkimusta kollektiivisen omistajuuden teemoista tarvitaan enemmän.
  • Linner, Tommi (2020)
    Mielenterveyden häiriöihin kohdistetaan erilaisia kielteisiä mielikuvia. Kielteiset mielikuvat toimivat mielenterveyden häiriödiagnoosin ohella sosiaalisen poikkeavuuden perustana. Yksilön näkökulmasta mielenterveyden häiriödiagnoosin saamiseen liittyvän kokemusmaailman tarkastelussa on aiemmin tukeuduttu muun muassa sosiaalisen stigman tulkintakäsitteeseen. Mielen sairauden näkökulma puolestaan asettaa diagnosoidun potilaan toimija-asemaan, johon kytkeytyy potilaalle ominaiset oikeudet ja velvollisuudet. Toisaalta mediassa on nostettu mielenterveyden häiriöt esiin myös toisenlaisessa valossa. Mielenterveyden häiriöitä koskeva kulttuurinen asenneilmasto vaikuttaakin olevan murroksessa. Mielenterveyden häiriöitä varjostava häpeäleima on kääntynyt paikoin myös positiiviseksi sosiaaliseksi pääomaksi ja aihetta koskettavaa keskustelua käydään vilkkaasti myös sellaisen narratiivin viitekehyksessä, jossa korostuvat toiveikkuus, selviytyminen, sankarillisuus ja elämänmyönteisyys. Samanaikaisesti mielenterveyden häiriöt on noussut näkyvään rooliin yhteiskunnan työhyvinvointia, syrjäytymistä ja kansantaloutta koskevassa keskustelussa. Tämän tutkimuksen tarkoituksena on selvittää sitä, millä tavalla mielenterveyden häiriödiagnoosi jäsentyy diagnoosin saajan puheessa arvottavina kannanottoina sekä minkälaista identiteettiä diagnoosin saaja rakentaa itselleen yksilöhaastattelun vuorovaikutustilanteessa. Tutkimuksen metateoreettisen viitekehyksen muodostavat sosiaalinen konstruktionismi ja diskursiivinen psykologia. Aineiston tarkastelussa hyödynnetään lisäksi positiointiteoriaa ja analyyttisinä tulkintakäsitteinä tukeudutaan subjektiposition ja tulkintarepertuaarin käsitteisiin. Mielenterveyden häiriöitä tarkastellaan kielellisesti rakentuvina konstruktioina, joiden merkitys nähdään muotoutuvan asianomaiselle vuorovaikutuksessa. Tällainen lähtökohta ei kuitenkaan pyri palauttamaan tutkittavaa ilmiötä olemuksellisesti pelkästään kielelliseksi ilmiöksi sinänsä. Yksilökeskeinen näkökulma ilmiötä koskevista erilaisista arvottamisen ja merkityksen muodostamisen tavoista kuitenkin suosii tutkittavan ilmiön tarkastelua kielellisesti rakentuvana ilmiönä. Tutkimuksessa mielenkiinto kohdistetaan arvottavaan kannanottamiseen sekä aineistossa ilmenevien puhetapojen analyyttiseen tulkintaan. Tutkimuksen laadullisessa tutkimusasetelmassa hyödynnetään metodologisena lähestymistapana laadullista asennetutkimusta. Laadullisen asennetutkimuksen periaatteiden mukaisesti asenne nähdään suhdekäsitteenä, joka muotoutuu argumentaatiossa arvottajan ja asenneilmaisun kohteen tuottamisen myötä subjektiivisesti. Laadullisen aineiston analyysissä havaintoyksiköksi otetaan näin ollen arvottava puhetoiminta. Arvottavan puhetoiminnan tarkastelusta voidaan tunnistaa kannanottajan rakentama subjektipositio eli puhuja-asema, josta käsin arvottaminen tapahtuu. Sen lisäksi havaitaan puheenresurssina hyödynnettävä kulttuurinen puhetapa eli tulkintarepertuaari sekä asenteen kohde. Arvottavaa kannanottamista viritetään haastattelutilanteessa väittämän muotoon esitetyillä virikekysymyksillä. Haastatteluaineisto koostuu seitsemästä yksilöhaastattelusta. Aineisto kerättiin syksyllä 2019. Tämän tutkimuksen käyttöön aineistoksi rajattiin yksi virikekysymys. Tutkimusaineiston analyysin perusteella aineistosta tunnistettiin yhteensä kuusi asenneilmaisua. Asenneilmaisut havaittiin muotoutuvan neljän subjektiposition ja tulkintarepertuaarin pohjalta. Aineiston analyysin perusteella tehtiin kolme keskeistä havaintoa. Ensimmäisenä havaintona nähdään, että mielenterveyden häiriödiagnoosin saaminen lääkäriltä jäsentyy diagnoosin saajalle merkitykseltään moniulotteisempana, kuin pelkästään sairauskeskeisenä kokemuksena. Tutkimuksen tuloksista voidaan havaita, että diagnoosin saamiseen kytkeytyy laaja-alaisesti erilaisia sosiaalisia ja psykologisia merkityksiä. Toiseksi tutkimuksen tuloksista huomataan, että mielenterveyden häiriödiagnoosi virittää diagnoosin saajassa sellaisia asenneilmaisuja, jotka voivat olla myönteisiä tai kielteisiä ja jotka voivat kohdistua erilaisiin sidosryhmiin ja kohteisiin. Kolmantena huomiona tutkimuksen tuloksista ilmenee se, että mielenterveyden häiriödiagnoosi mahdollistaa asianomaiselle erilaisia puhuja-asemia. Tämän havainnon perusteella voidaan esittää tulkinta siitä, että mielenterveyden häiriödiagnoosi mahdollistaa mielenterveyden potilaan ohella myös sellaisia vuorovaikutuksessa muodostettavia identiteettejä, jotka antavat asianomaiselle keinoja hallita esimerkiksi diagnoosin saamiseen liittyvää sosiaalista jännitettä.
  • Rapo, Elvira (2023)
    Diskussionen om fenomenet marginalisering har fått stor spridning under coronapandemin som räknas till en av de större mediehändelserna i historien. Ungas marginalisering är ett allt större och mer aktuellt problem än någonsin tidigare. Jag intresserar mig för dessa komponenter tillsammans, det vill säga ungas marginalisering och mediarapportering. Min studie går ut på att granska de diskurser och subjektspositioneringar som kan hittas i mediematerial. Syftet med denna avhandling är att identifiera hur det i finsk media under de senaste åren (2019-2022) diskuteras om unga som drabbats av marginalisering samt vilka subjektspositioner dessa unga tilldelas. Marginalisering är ett aktuellt fenomen som berör både individ och samhälle. Mediers ökade roll i och diskussionen om marginalisering under och efter pandemin gör forskningsfrågan aktuell. Studien är en diskursanalys av naturligt förekommande mediematerial från Finland. Som metodologiskt perspektiv i min studie fungerar diskursanalys, närmare bestämt foucauldiansk diskursanalys. Socialkonstruktionismen utgör den vetenskapliga referensramen i arbetet. Materialet består av tio texter, bland annat blogginlägg och nyhetsartiklar. Analysmaterialet är framställt mellan åren 2019 och 2022 eftersom jag intresserar mig för hur media har diskuterat ungas marginalisering i ljuset av coronapandemin. De huvudsakliga resultaten utmärks i fyra diskurser: diskursen om unga som Finlands (största) problem och hot, diskursen om att ungas marginalisering hänger ihop med många problem, diskursen om kritik mot benämningen marginaliserad och diskursen om skiftning och kritik mot samhällsstrukturerna. De dominerande subjektspositionerna är också fyra till mängden. Dessa subjektspositioner är den ungas position som fel i samhället, den unga som en anhopning av problem, den unga som kapabel agent och den unga i behov av och rätt till hjälp. De unga positioneras främst som drabbade och ansvaret för åtgärdande ligger på samhället. Studien bidrar till en inblick i hur media diskuterar utsatta individer och grupper i samhället. En kritisk diskussion om framställningen och alternativa tillvägagångssätt presenteras. En övergång av ett skifte i diskussionen gällande diskussionen om utsatta gås igenom.
  • Sjögren, Hanna (2020)
    Vårdarbetet har utgjort ett centralt forskningsområde inom stressforskningen. Få studier på området har ändå utförts ur ett diskursivt perspektiv. Syftet med den här undersökningen var att undersöka hur vårdpersonal inom den institutionella äldreomsorgen diskursivt konstruerar stress och stresshantering samt att granska ett hurdant agentskap vårdarna tillåts genom dessa konstruktioner. Materialet bestod av 20 semistrukturerade intervjuer som utförts med vårdare inom en offentlig äldreboendeorganisation i Nyland. Intervjuerna analyserades med hjälp av den foucauldianska diskursanalysen. Ur materialet växer det fram två dominerande diskurser: en normaliserande stressdiskurs och individualiserande stresshanteringsdiskurs. Genom dessa diskurser subjektspositioneras vårdarna till subjektspositionen av en professionell och handlingskraftig vårdare: en vårdare som förväntas se stress i vårdarbetet som normalt och hantera eventuell stress på egen hand. Vårdarna identifierar samt disidentifierar sig med den erbjudna subjektspositionen men saknar makt i att motsätta sig de diskursiva konstruktionerna helt. De dominerande diskurserna är så pass starka att de låser in vårdarna i den erbjudna subjektspositionen trots motstånd. Implikationerna för vårdarnas agentskap är att agentskapet begränsas till en individuell nivå. Vårdarna kan välja mellan att acceptera att stress är en del av arbetet och hantera eventuell stress på egenhand eller att lämna arbetet/branschen, men har inte möjlighet att ändra på arbetets uppläggning eller kräva mer stöd från organisationen. Studien lyfter ändå fram hur saker och ting kunde vara annorlunda. Vårdarbetet kunde vara upplagt på ett sätt som motarbetar/minskar stress och organisationer kunde ta till effektivare alternativ för att motarbeta/minska arbetstagares stress.
  • Baarman-Englund, Sonja (2021)
    Tiivistelmä – Referat–Abstract Den snabba digitaliseringen i samhället har aktualiserat diskussioner kring olika gruppers jämlika möjligheter till digital delaktighet. Frågor kring detta tema har även tidigare varit aktuella men det speciella pandemiläget har medfört att detta tema blivit mer angeläget. Att få tillgång till viktig information förutsätter tillgång till modern digital teknik och besittande av sådan kunskap som utgör förutsättning för digital delaktighet och därmed även delaktighet i samhället. Syftet med den här avhandlingen är att utforska hur äldre konstrueras i samband med digitaliseringen och vilka konsekvenser detta har. Tidigare forskning kring ämnet har pekat på att äldre ofta konstrueras enligt polariserade bilder och då såsom antigen positivt eller negativt och att detta sammanfaller med den dominerade samhällsdiskursen (Forsman & Nordmyr, 2020). Materialet i studien omfattar texter utifrån vilka äldre konstrueras på olika sätt. Jag använder mig av ett diskursanalytiskt sätt att närma mig materialet för att kunna analysera hur man talar om de äldre i texterna. En diskurs kan beskrivas som ett specifikt sätt att tala om något, en diskussion som går att utmärka i olika sätt att använda språk och begrepp. Metoden bygger på diskurspsykologi samt kritisk diskurspsykologi. Det innebär att studien även bygger på att äldre kan välja identitet och därmed de sätt de positionerar sig på. I analysen identifierades tre tolkningsrepertoarer: den resursstarka, den resurssvaga samt den normbrytande och utifrån dessa konstruerades olika subjektspositioner Analysen kunde även identifiera en mera allmän och därmed även en mer dominerande tolkningsrepertoar genom vilken äldre positionerades utifrån varierande subjektspositioner. Analys av diskurser möjliggör fokus på språkets betydelse och utforskandet av hur de sätt vi uttrycker oss på både i tal och skrift inverkar på hur vi tänker kring men framförallt formar betydelsefulla sociala handlingar. Tolkningsrepertoarerna visade hur äldre konstrueras i relation till andra grupper men även utifrån skillnader bland de äldre i samhället. Resultaten av denna forskning kontribuerar till tidigare forskning genom att visa på betydelser av diskursiva kontraktioner av äldre i samband med digitaliseringen. Det kritisk diskursanalytiska begreppet hegemoni användes för att lyfta fram betydelsen av den dominerande tolkningsrepertoaren men även äldres valmöjligheter beträffande identitetsskapande. Resultaten lyfter fram språkets centrala roll i hur vi förstår vår sociala verklighet men även hur dessa förståelser visade höra samman med tidigare kulturellt bundna formuleringar kring äldre. Framtida forskning kunde undersöka ifall pandemin förändrat på förhållandet mellan äldre och yngre grupper i samhället beträffande digital teknologi.
  • Manner, Joel (2019)
    This thesis explores the integration of the Russian-speaking minorities in Norway (n = 215), Finland (n = 252), and Estonia (n = 482) through the use of person-oriented methods encompassing socio-political measures central to several forms of integration. Economic situation, socio-demographics as well as variables tapping the perceived social status and sense of belonging of referents were used in multiple-correspondence and cluster analysis, producing three profiles of distinctive kinds of integration, namely: critical integration, separation, and assimilation. The citizenship status of cases within these profiles were then examined in order to find patterns corresponding with differing contexts of integration. Across national contexts, critical integration was the most common profile, and was connected along with the separation profile to those possessing citizenship of their respective nation. In the separation cluster, undetermined citizenship was most common, and dual citizenship most rare and almost exclusively associated with the critical integration profile. National contexts showed differences among proportions of cases in the identified profiles, with the critical integration and assimilation profiles being most common in Norway and Finland, and critical integration and separation profiles in Estonia.
  • Pietilä, Meri (2022)
    Background: Management of the COVID-19 pandemic has required behavior change of masses, as governments and authorities around the globe have guided adoption of protective behaviors, such as wearing a face mask and practicing social distancing. Citizens’ volitional engagement in protective behaviors is essential for reducing the spread of the virus, as much of the required adherence is beyond authorities’ control and difficult to supervise. Building on the Self-Determination Theory (SDT) (Ryan & Deci, 2017), this study explores associations between quality of motivation to adhere to protective measures in two situations: when meeting people outside one’s household indoors and inside a café, a restaurant, or a bar. Method: Cross-sectional survey study involving a nationally representative sample of over 18 year-old residents of Finland (N = 2272) was conducted in May of 2021. As part of this survey, data on quality of motivation (autonomous motivation, controlled motivation, amotivation), personal perceived risk, fear towards COVID-19, and situation specific intentions of wearing a face mask or avoiding the situation was collected. The associations between quality of motivation and intention were investigated in a series of multinomial regression analyses, controlling for perceived personal risk and fear towards COVID-19. Findings: Autonomous motivation (range Exp(B) = 1.82‒3.51, p = .001) consistently predicted intention to wear a mask and intention to avoid meeting people. The effects of controlled motivation (range Exp(B) = .66‒.93, p = .001‒.078) and amotivation (range Exp(B) = .65‒1.02, p = .001‒.911) varied across analyses. Control variables' effects diminished or lost significance in models with autonomous motivation. Conclusions: Fostering autonomous motivation could increase adherence to protective behaviors in situations without clear mandates. The results also suggest that increasing perceptions of pressure, personal risk, and fear may not advance adherence effectively. In future studies, it would be beneficial to investigate approach and avoidant components of introjected regulation as separate constructs. Autonomous motivation could be investigated as a mediator for the fear towards COVID-19 and risk perception’s association with protective behavior intention.
  • Valero, Ignacio (2023)
    This research investigates the influence of economic and sociocultural factors on voting behaviour for the True Finns (PS), a populist radical right-wing party in Finland. Regression models analyse data from the European Social Survey’s Round 10, to explore associations between economic and sociocultural variables and support for the True Finns. Findings indicate subjective economic insecurity has no direct impact on voting when combined with sociocultural factors. Lower economic satisfaction and being welfare dependence are associated with reduced support for the party. Moreover, negative perceptions of economic immigration impact positively relate to voting for the True Finns. Cultural immigration impact shows a weaker, although similar association. Lastly, no significant moderation was found regarding Economic Insecurity and Anti-Immigration Attitudes predicting voting behaviour. The study contributes to explore these relationships through the lenses of Social Identity Theory and the Integrated Threat Theory, emphasizing the complexity of the relationship between economic insecurity, sociocultural grievances, and populism.