Browsing by Title

Den här avhandlingen undersöker maktobalansen mellan polisen, medier och anarkister och hur denna maktobalans visar sig i diskursen i huvudstadsregionens mediers texter om anarkistisk aktion och polisvåld som svar på den. Som metod används kritisk diskursanalys och maktstruktursanalys i enlighet med Norman Faircloughs metod och teori. På grund av att medierna och polisen har ekonomisk makt, och stöd från staten som besitter politisk och ekonomisk makt, så kommer budskap som gynnar dem och staten att stärkas i den hegemoniska diskursen. Anarkisternas budskap och maktpositioner kommer att försvagas i den hegemoniska diskursen eftersom de motsätter sig staten och de nuvarande maktstrukturerna. En kritisk diskursanalys av Yle Uutisets artikel om polisens våldsamma intervention vid det anarkistiska evenemanget Musta Kallios öppningskonsert visar att artikelns diskurs tyder på maktobalansen mellan polisen och anarkister i förhållande till medier. Artikelns diskurs gynnar polisens maktposition. För att göra allmänna slutsatser om diskursen i medietexter skulle det krävas att fler medietexter analyseras. Den här avhandlingen skapar en metodologisk och teoretisk ram för fortsatt diskursanalys.

Denna kandidatavhandling undersöker och konkretiserar hurudana brister präglar den rådande djurskyddslagen i Finland. Detta görs genom en jämförelse med den gällande djurskyddslagen i Sverige. Därmed används metoderna rättsdogmatisk metod och komparativ metod i avhandlingen. Jämförelsen utförs enbart på två ämnesområden, eftersom en fullständig komparation av respektive författningar vore för omfattande med tanke på avhandlingens storlek. Därmed valdes könsumgänge med djur och icke-etisk avel av djur som de områden var komparationen utförs. Genom jämförelse och diskussion blir slutsatserna varierande: å ena sidan finns det grunder på vilka lagstiftningen torde revideras i hög grad, medan å andra sidan har dessa uppdatteringar potential att medföra ytterligare förvirring. Slutligen sammanfattas avhandlingen i en diskussion där dessa varierande slutsatser behandlas, och vidare undersökning föreslås.

Mitt syfte med studien är att undersöka hur diversitet i gruppmedlemmars perspektiv och mentala analytiska verktyg både direkt och eller indirekt kan bidra till optimalt beslutsfattande på högre nivå, t.ex. i toppledargrupper. Studien är en litteraturöversikt av kvantitativ forskning inom beslutsfattande i grupp. Forskning som denna avhandling bygger på strävar efter att belysa olika aspekter av beslutsfattande och problemlösning. Forskning visar att kognitiv diversitet kan förbättra beslutsfattande direkt genom att det erbjuder en större informationspotential och eller indirekt genom kognitiv konflikt, som kan leda till att information inom gruppen delas i högre grad. De affektiva aspekterna i gruppen kan däremot påverkas negativt som en följd av kognitiva konflikter, medan ömsesidig förståelse får stöd för att vara ett effektivt verktyg för att motarbeta dessa mellanmänskliga konflikter. Forskning som denna studie presenterar visar vidare att intelligens och intelligensmätning kan utgöra ett verktyg för att mäta kognitiv diversitet. Tidigare forskning har fokuserat på demografiska och andra identitetsvariabler som mått på diversitet vid beslutsfattande. Forskning visar att det finns belägg för att rikta framtida forskning mot de mera fundamentala kognitiva aspekterna av individuella egenskaper om man vill optimera beslutsfattande i grupp. Tidigare forskning har i högre grad även fokuserat på de negativa följderna av diversitet i beslutsfattande. Forskning som tagits upp i denna studie visar att diversitet också kan ha positiva effekter för beslutsfattande. Förmågan att effektivt kunna lösa komplexa ostrukturerade problem blir allt viktigare ju mera samhället utvecklas i riktning mot ett informationssamhälle. Denna avhandling presenterar en uppsättning lösningar och tekniker för att nå detta mål.

Det här är en studie där jag har haft som avsikt att klargöra hurdan psykosocialt stöd som står till förfogande för unga inom eftervården. Vidare har jag velat se huruvida detta stöd motsvara det behov de unga haft i fråga om psykosocialt stöd. Mina forskningsfrågor var: hurdant psykosocialt stöd har de unga fått i eftervården? samt vilken roll har det psykosociala stödet haft för ungdomarna och har det motsvarat deras behov? Min teoretiska utgångspunkt har legat i ungdomsforskning och ungdomar som aktörer i socialservice. Materialet består av tre kvalitativa forskningsintervjuer som jag transkriberats och sedan analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Jag har närmat mig materialet ut ett fenomenologisk perspektiv. Mina teoretiska utgångspunkter har varit psykosocialt arbetet och ungdomar som aktörer. Alla tre informanter hade mycket olika historier och livsberättelser. Det framgick klart att ungdomarna reflektera kring sin situation genom tidigare livshändelser . De unga hade instabila anknytningar till föräldrar, fosterföräldrar och andra viktiga personer. Mångas föräldrar hade avlidit, en del hade föräldrar som stundvis är aktiva, men också tidvis frånvarande. Alla tre hade något slags professionellt närverk kring sig, men det garanterade inte att ungdomarnas behov av psykosocialt stöd skulle vara uppfyllt. Tidiga interventioner och skillnad på placeringsform var faktorer som påverkar huruvida väl eftervårdsbehovet blir tillgodosett. Mina intervjuer ger ändå vid handen att ungdomarna upplevde att det är svårt att få tag på socialarbetarna. De upplevde också att träffarna med socialarbetarna var alltför få .Dessutom kände de sällan att socialarbetare verkligen kände dem eller förstod deras behov. Eftervårdsplanen verkade ha en obetydlig roll för de unga. I eftervårdssituationen hade ungdomarna ett behov av en rådgivande stödfunktion, både avseende rent praktiska hjälpåtgärder och avseende emotionella stödåtgärder. Utifrån det här materialet så tillgodoser eftervården endast delvis ungdomarnas behov, skillnaderna varierar stort på individnivå. Skillnaderna verkar i stor utsträckning vara avhängiga av ungdomens egen förmåga att igenkänna sina behov. Den som inte kan identifiera sitt behov förmår inte heller använda sig av den hjälp som finns tillgänglig eller erbjuds. Härvidlag anser jag att eftervårdsplanen fyller en viktig funktion för att synliggöra möjligheter och stödåtgärder för ungdomen. Och initiera en tankeprocess hos ungdomen om sina egna behov av stöd och hjälp i processen mot självständighet och stabilt vuxenliv.

Elokapina har under de senaste åren framstått som en rörelse som engagerar både unga och äldre och som genom ovanliga demonstrationsmetoder så som vägblockader har fått åt sig mycket uppmärksamhet och förundran. Opinioner i samhället relaterat till rörelsen är inte homogena. Klimatfrågor och att lösa den så kallade klimatkrisen utgör konstant en större del av vår vardag och metoder för att motarbeta klimatförändring genomsyrar nu vårt samhälle. I avhandlingen granskas den sociala klimatrörelsen Elokapina. Motiv till deras aktion, effekterna därefter och den samhälleliga reaktionen är de centrala delarna. Som teoretiska ramverk utnyttjas bland annat Stanley Cohens teori om moralpanik och J. Craig Jenkins resursmobilisationsteori. Syftet är att introducera rörelsen, vad de står för, hurudana former av aktion de tar till och hur samhället (som till exempel polisen) reagerar. Ett urval mediaprodukter från ”vardagsmedia” som Yle och Iltalehti och även partipolitisk media illustrerar samhällets relation till Elokapina och rörelsens aktion. I avhandlingen kommer jag fram till att samhället främst genom vardagsmedian ser de negativa effekterna av Elokapina och att polisen upplever rörelsen som ett hot mot samhället. Den neutrala” vardagsmedian innehåller mera homogent negativt material relaterat till rörelsen än vad jag förväntat mig. De ”ovanliga aktionsformerna” som Elokapina utnyttjar för med sig mycket synlighet men rörelsens egentliga mål blir delvis dolda på grund av den starka reaktionen från samhället i vardagsmedian.

De flesta yrken i dagens läge förutsätter att arbetstagaren utför emotionellt arbete i en viss grad. Utgående från sociologiska teorier kring emotionellt arbete diskuterar jag hurdana konsekvenser emotionellt arbete och kommersialiseringen av emotionellt arbete har på individen som utför det. Jag diskuterar känsloregler och olika typer av emotionellt arbete, ytagerande och djupagerande, samt de fyra dimensionerna av emotionellt arbete: frekvens, uppmärksamhet, variation och emotionell dissonans. Jag diskuterar två olika studier, om jurister och affärsbiträden, och hur deras emotionella arbete ser ut och skiljer sig åt. Jag diskuterar även konsekvenser av emotionellt arbete i ett mera allmänt sammanhang, samt vad kommersialiseringen av det för med sig. Jag drar slutsatsen att det emotionella arbetets karaktär spelar en betydande roll för huruvida det har en negativ eller positiv påverkan på den som utför det. I och med att känslor genom emotionellt arbete används som en resurs för att uppnå ekonomisk vinning för både organisationen och individen har de blivit kommersialiserade, vilket kan ha en inte enbart men betydande negativ innebörd för den som utför det emotionella arbetet.

Empati är en social kognition, fundamental för skapandet av sunda mellanmänskliga relationer. Forskning pekar på att övergången till datormedierad kunskap har resulterat i en bristande empatiförmåga hos generationer uppvuxna i en digitaliserad värld. Mitt syfte med avhandlingen är att i form av en litteraturöversikt behandla denna problematik. Avhandlingen strävar efter att med hjälp av socialpsykologisk forskningslitteratur reda ut vad empati är, hur datormedierad kommunikation inverkar på empatiförmågan, samt huruvida digitala innovationer kan främja empatiskt beteende. Litteratöversikten redogör för begreppet empati och dess interpersonella funktioner, samt hur datormedierad kommunikation enligt existerande litteratur påverkat empatiförmågan. Slutligen tangeras ett mer lösningsinriktat perspektiv – digital empati. Avhandlingen har till stor del utnyttjat de nyaste studierna inom ämnet, men inkluderar även klassiker inom forskningen av empati, så som M.L. Hoffman och C.D. Batson. Inom forskningen av digitala empatifrämjande verktyg framstod konceptet Virtuell Empati (VE), dvs. tillämpningen av Virtual Reality- teknik i empatirelaterade interventionsprogram, som en effektiv digital metod av socialpsykologiskt intresse. Speciellt virtuella övningar i perspektivtagande (VRPT) har genererat fruktsamma resultat. Trots att resultaten i stunden är varierade gällande huruvida VE- interventioner är mer effektiva än traditionella interventionsprogram, ser dess framtidsutsikter lovande ut. Litteraturöversikten fungerar som ett inlägg i en lösningsinriktad diskussion om ett synnerligen aktuellt fenomen.

Temat i avhandlingen är expertstyre. Tumultartade händelser världen över, speciellt i Europa, har fått oss att grubbla över ifall vi kunde hitta alternativa lösningar till nuvarande styrelseskick. Med detta i åtanke är det väsentligt att analysera medborgarnas attityder till olika politiska system. Syfte med avhandlingen är att undersöka hur finlandssvenskar förhåller sig till expertstyre. Jag är också intresserad av att studera hur denna opinion formas. Följaktligen har jag för avsikt att studera hur variablerna ålder, utbildning, intresse för politik och partitillhörighet påverkar opinionen gentemot expertstyre. Studien baserar sig på surveyundersökningen EVS Svenskfinland, dvs. den europeiska värderingsstudien bland svenskspråkiga i Finland som utförts av ett forskarteam vid Helsingfors universitet. För att åstadkomma en djupgående analys, som dessutom avspeglar samverkan mellan variablerna, har jag valt att utföra en regressionsanalys. Analysen utförs med datorprogrammet SPSS. Studiens teoretiska referensram består av två tidigare forskningar av vilka den första är studien Direct Democracy and its Critics: Support for Direct Democracy and ‘Stealth’ Democracy in Finland, skriven av Åsa Bengtsson och Mikko Mattila (2009). Den andra forskningen som jag utgår från är forskningen Education and support for representative, direct and stealth democracy, skriven av Hilde Coffé och Ank Michels. (2014). Ytterligare används övrig forskning för att garantera en genomgående definition på begreppen expert och expertstyre. Resultatet av analysen tyder på att det förekommer ett visst stöd för expertstyre. 37 % av respondenterna förhåller sig positivt, dock motsätter 55 % tanken av att låta experter styra. Ytterligare framkommer att intresse för politik har en signifikant effekt på opinionen. Respondenter med högre politiskt intresse tenderar att ha negativare attityder gentemot expertstyre, medan de med lägre politiskt intresse är mer benägna att stödja expertstyre. Resultatet visar även att åldersgruppen 18–29, inte skiljer sig från åldersgrupperna 30–44 och 45–59, gällande åsikter till expertstyre. Dock belyser resultatet att personer i åldern 18–29 har positivare inställning till expertstyre än personer i åldern 60–90. Partitillhörighet har en viss förklarande effekt, då respondenter som sympatiserar med partier som ideologiskt sett befinner sig till vänster tror aningen mindre på expertstyren än de som inte angett att det sympatiserar med något parti. Respondenter som sympatiserar med SFP har en ännu mer negativare inställning till expertstyren jämfört med dem som inte sympatiserar med något parti. Överraskande nog tyder studien på att utbildning inte har en signifikant effekt på opinionen. Resultaten är förvånande då tidigare forskning tytt på ett annorlunda resultat.

Myndigheter och beslutsfattare har i offentliga institutioner och företag en stor inverkan på den verksamhet som idkas. Det är avgörande för säkerställandet av demokratin att det finns bestämmelser om mekanismer som säkerställer att beslutsfattarna står till svars för sina handlingar och beslut. Säkerställandet av den offentliga sektorns verksamhet är i synnerhet relevant inom den ekonomiska aktiviteten där transparens och ansvarsutkrävande spelar en avgörande roll för främjande av öppenhet, integritet samt förtroende i makthavarnas verksamhet. På grund av strukturförändringen New public management har utsuddade sektorer uppstått som tydliggör hur statligt ägda företag blandar statligt regi med privat ekonomisk verksamhet. Problematiken är att de statligt ägda företagen ligger i en skärningspunkt mellan offentlig och privat verksamhet men måste trots detta uppfylla kraven på ansvarsutkrävande och transparens som förväntas av offentliga myndigheter. Corporate Social Responsibility används för att öka transparensen i företagsverksamhet genom att främja ansvarsfullt och öppet beteende. Avhandlingen kommer därmed att analysera det som Fortum tar upp i sin CSR-rapport i hur indikatorerna för transparens och ansvarsskyldighet uppfylls i den offentliga sektorns bolagsägande. Genom att undersöka Fortums CSR-rapport kan denna studie bidra till en ökad förståelse för hur den offentliga sektorns bolagsägande kan påverka företagens redovisning av CSR och därmed kommunikationen till intressenterna, medborgarna och samhället. Avhandlingen bygger på OECD:s riktlinjer för multinationella företag, Europeiska revisionsrättens sex centrala komponenter för ansvarsutkrävande, OECD:s riktlinjer för säkerställandet av en högkvalitativ transparens i företag samt Fortums Sustainability rapport för 2022 som motsvarar företagets CSR. De kategorier som analyseras i rapporten består av: roller och ansvar, information och rapportering, ägarfunktion och uttalande om mål, intressentrelationer, portföljen och finanser samt risker och riskfaktorer. Resultatet av analysen var av verifierande karaktär där Fortum till stor del rapporterat om de kategorier som krävs av ett statligt ägt företag där företaget mest betonade vikten av information, rapportering och uttalande om mål. Det konstateras även att Fortum starkt betonar kontakten till sina intressenter.

Objektifiering av kvinnor är allmänt och förekommer i många former av media. Även kvinnliga artister sexualiseras mera än manliga. Inom musikbranschen säljer kvinnor ofta mera på sex och karaktär än musikaliskt innehåll. I min kandidatavhandling undersöker jag hur Rolling Stone Magazine porträtterat Madonna som kvinnlig artist och jämför hur deras porträttering av henne förändrats över tid under Madonnas karriär, från år 1983 – 2019. Jag analyserar fem långa intervjuer som Rolling Stone Magazine gjort med Madonna och recensionerna de skrivit om alla hennes album, sammanlagt 15 stycken. Som analysmetod tillämpar jag kvalitativ textanalys. Mitt syfte är att se vilka attribut journalisten valt att lyfta fram och om fokus förändrats längs med åren. Jag har analyserat 20 artiklar, 15 albumrecensioner och fem intervjuer. Av dessa har fyra recensioner och en intervju skrivits av kvinnor och de övriga av män. I artiklar från 1983 – 1999 skriver journalisterna ofta om Madonnas utseende och sexualiserar henne medan de senare skriver mer om Madonnas musik. Det här beror delvis på artikelgenren. I albumrecensioner koncentrerar sig journalisten på albumet och inte personen Madonna. I de längre intervjuerna fokuserar journalisten på allt - kanske nästan annat mer än själva musiken. I tidigare artiklar beskrivs Madonna som liten och osäker medan hon beskrivs som mäktig och stark i artiklar från de senaste åren. I nyare artiklar tar journalisten ofta upp Madonnas ålder, i både positiva och negativa sammanhang. Madonnas sexualiserade stil har kritiserats ända från början av hennes karriär till idag. Då Madonna var yngre beskrevs hon ofta som en sexsymbol. Idag beskriver man ofta Madonna i kontrast till hennes ålder. En bidragande orsak till att journalister särskilt i intervjuerna skriver om Madonna i ett positivare ljus kan vara att hon vägrar svara på irrelevanta frågor. I tidigare intervjuer svarar hon snällt på alla typer av frågor medan hon senare avbryter journalisten och väljer när hon vill svara. Detta kan också bero på att Madonna blivit vanare vid och bekvämare med intervjuer. Mina resultat tyder på att Madonna idag sexualiseras i lägre grad än förr, men detta kan helt enkelt bero på att hon är äldre - få kvinnliga artister har lika långa karriärer. Under 1980-talet talar journalisterna mycket om Madonnas utseende och väljer att fokusera mera på det än på musiken. Likaså beskrivs Madonna under 2000-talet ofta med positivare adjektiv än tidigare, ”girly”, ”boy toy” och ”doll” (flickig, leksak för pojkar, docka) byts ut mot ”queen of pop” och ”fiery” (drottningen av pop och eldsjäl). Trots detta förekommer också negativare kommentarer om Madonna på äldre dagar, men ofta är artiklarna mer neutralt skrivna. De negativa kommentarerna är ofta åldersrelaterade och handlar om att Madonnas beteende upplevs opassande för åldern.