Browsing by Title

År 2019 meddelade Skatteverket att höginkomsttagare kan motsätta sig offentliggörandet av deras skatteuppgifter. Förändringen härleder från artikel 21 i EU:s allmänna dataskyddsförordning, alltså GDPR. Enligt Skatteverket ger förändringen höginkomsttagare rätten att invända mot att ens skatteuppgifter utlämnas till journalister. Detta betyder att medier förhindras att få ut skatteuppgifter i samma utsträckning som tidigare. Många medier ansåg att detta försämrar den offentliga diskussionen kring finländarnas inkomster. I denna avhandling undersöks mediernas rätt att behandla personuppgifter. Därtill behandlas även skatteuppgifternas offentlighet på allmän nivå. Som material används Olli Mäenpääs bok ”Julkisuusperiaate” (2020) samt Teuvo Pohjolainens text ”verotietojen julkisuudesta” (2013). Förutom detta granskas dataombudsmannens beslut 9979/163/2019. På basis av analysen kan konstateras att mediehusen har ganska mycket frihet över sin verksamhet. Diskussionen kring publicering av skatteuppgifter och rätten att behandla personuppgifter är inte lättlöst. Det finns välmotiverade argument både för och emot. I detta avseende speglar avhandlingen hur svårtolkat GDPR är.

Syftet med denna avhandling är att utgående från tidigare forskning redogöra vilka en doulas möjligheter är att underlätta en kvinnas förlossning samt att granska effekterna av doulans stöd. Avsikten med denna litteraturöversikt är att skapa en förståelse om hur doulans sociala stöd kan bidra till en bättre förlossningsupplevelse för kvinnan. Under en förlossning är det vanligt att en kvinna har en stödperson med sig. På de flesta sjukhus i Finland får man ta med sig två personer till förlossningen och ofta kan stödpersonen vara kvinnans partner, annan familjemedlem eller annan närstående person. Till sjukhuspersonalen hör barnmorskor men det kan ofta vara oklart för den födande kvinnan vad egentligen som hör till barnmorskans stödande uppgifter och barnmorskorna har inte möjlighet att erbjuda kontinuerlig vård och stöd under förlossningen. Doulan kan erbjuda emotionellt, stöd fysiskt stöd, kommunikativt stöd och stöd till den födande kvinnans partner. Doulan är närvarande och stöder och uppmuntrar den födande kvinnan genom förlossningen. Effekterna av doulans närvaro under förlossningen underlättar kvinnans förlossning då doulan får kvinnan att känna sig lugn och säker. Doulan kan bidra till att kvinnan kan få en positiv förlossningsupplevelse. Doulans stöd kan leda till mindre rädsla för smärta och bygga upp den födande kvinnans självförtroende och att få en bättre attityd till sig själv. Det är viktigt att i forskning kring doulans stöd fokusera på kvinnans välmående för att veta hur doulan kan med sin närvaro underlätta skapandet av en positiv förlossningsupplevelse till den födande kvinnan.

Återfallsbrottslighet är ett vanligt problem i det finländska samhället och siffran för återfallsförbrytare stiger hela tiden. Därför anser jag att det är viktigt att satsa på brottsförebyggande arbete. Det har tidigare kommit fram att sociala nätverk har betydelse för fångars förändringsprocess. I denna avhandling fokuserar jag på hur sociala nätverk kan stöda fångar i förändringsprocessen efter frigivning från fängelset. Mitt syfte med avhandlingen är att skapa förståelse för fångars frigivning genom att fokusera på betydelsen av socialt nätverk och socialt stöd. Mina frågeställningar är: ”Hur upplever fångar sitt sociala nätverk vid frigivningen?” och ”Vad berättar fångarna om sitt sociala stöd?”. De centrala begrepp som jag använt i min avhandling är socialt nätverk, socialt stöd och socialt kapital. Avhandlingen är utförd som en litteraturstudie av sexton artiklar om ämnet. Jag har analyserat och sammanställt resultaten för att se hur fångar själva upplever sitt sociala nätverk och stöd vid frigivningen från fängelset. Centrala resultat i min avhandling är att fångarna upplever att fängelsevistelsen så gott som alltid påverkar nätverken och att många tycker att de gamla nätverken vållar problem då de ska bryta sig loss från kriminalitet. Det krävs mycket stöd för att de ska kunna skapa sig en ny, laglydig identitet och detta stöd finns enligt de frigivna fångarna inte i tillräcklig utsträckning att få. Dock upplever många av fångarna att utomstående stöd och professionellas stöd har stor betydelse för återhämtningsprocessen.

På grund av konflikter i bland annat Syrien har ett stort antal människor flytt från sina hemländer under 2015 och 2016. Dessa migrationsrörelser har i stor utsträckning haft Europa som mål, vilket i sin tur skapat en utmaning för europeiska länder att ta emot dessa människor. Inte sällan har flyktingfrågan, t.ex. hur många ett givet land ska ta emot, skapat politiska spänningar och reaktioner bland folk i Europa, så även i Finland. Den finländska befolkningen är rätt splittrad vad gäller inställningen till flyktingar. Somliga vill stänga gränserna helt och hållet, medan andra tycker Finland borde välkomna avsevärt fler. Denna splittring syns även på det partipolitiska fältet. Splittringen löper inte skarpt mellan regeringen och oppositionen, men regeringspartierna är i regel mindre villiga att ta emot flyktingar än oppositionspartierna. Som parlamentsfinansierat public service-bolag har Yle i uppgift att informera medborgarna om angelägenheter. I sin rapportering ska det oberoende rundradiobolaget gynna varken regering eller opposition. Därför är det befogat att granska hur Yle rapporterar om en så känslig fråga som flyktingfrågan. Detta gör det här arbetet genom att jämföra Yles gestaltning av flyktingfrågan gentemot regeringens. Materialet består av regeringens olika program och meddelanden om vad den ämnar göra åt flyktingfrågan, och Yle Uutisets webbartiklar som skrivits om dessa regeringstexter (samtliga regeringstexter och artiklar är bifogade som bilagor). Avsnittet från vilket materialet sållades ur sträcker sig från regeringsförhandlingarna i maj 2015 till maj 2016. Texterna som ingår i det slutliga urvalet är publicerade mellan september 2015 och mars 2016. Teoretiskt stöder sig arbetet på gestaltningsteori (eng. framing), alltså hur ett ämne gestaltas eller ramas in. Samma teori tjänar också i det här arbetet som metod, närmare bestämt Robert M. Entmans version av gestaltningsteorin. Enligt hans version bjuder en text in läsaren att tolka ett ämne på ett visst sätt, beroende av hur ämnet ramas in i texten. Denna ram består av fyra funktioner: texten definierar ett problem, diagnostiserar orsaken eller pekar ut den ansvariga till problemet, dömer den utpekade och föreslår och rättfärdigar åtgärder för problemet. Denna metod tillämpas alltså i arbetet på såväl regeringens texter som Yles artiklar för att jämföra hur de gestaltar flyktingfrågan. Resultatet talar inte direkt till Yles fördel. Som oberoende rundradiobolag ska det som nämnt inte gynna varken regering eller opposition, men i det här materialurvalet överlappar regeringstexternas och nyhetsartiklarnas ramar (alltså hur de gestaltar ämnet) rätt väl. Genomgående gestaltar båda parters texter flyktingarna som problemet och flyktingarna själva som ansvariga för problemet. Ställvis finns en diskrepans mellan regeringstexterna och artiklarna om problemet är ekonomiskt eller säkerhetsmässigt till sin karaktär, men även på denna punkt är de trots allt eniga i lejonparten av fallen.

Organisationer kan ha välstrukturerade verksamheter och strategier, men deras viktigaste resurs är människorna inom organisationen, de anställda. För att de anställda ska trivas, jobba effektivt och ha intresse för att stanna kvar, strävar man efter organisatoriskt engagemang. Med organisatoriskt engagemang avses relationen som individen har till sin arbetsplats. Det psykologiska bandet påverkar hur motiverad den anställda är och hur individen identifierar sig med organisationens värderingar. Då den anställda känner sig sammansvetsad med organisationen kommer hen också att bli mera engagerad och prioritera sin anställning. Syftet med denna studie är att se hur individens identifikation och motivation på arbetsplatsen påverkas av starkt organisatoriskt engagemang. Tidigare forskning visar att organisationer gynnas av den starka relationen och därför intresserar jag mig för individens perspektiv i fenomenet. Studier visar att organisatoriskt engagemang ofta påverkar personalomsättningen och de anställdas trivsel på arbetsplatsen. Med identifikation och motivation i samband med organisatoriskt engagemang syftar jag på hur individen upplever organisationens värderingar och mål som sina egna samt hur mycket individen är redo att jobba för dessa gemensamma mål. Avhandlingen kommer också att behandla organisationens ansvar och beskriva vad organisationer kan göra för att befrämja en stark relation. Resultaten visar att en anställd som engagerar sig och är motiverad i sitt arbete oftast kommer att trivas bättre i sin anställning. Organisatoriskt engagemang kan dock också bli skadligt då det går för långt eller man anknyter av ångestladdade skäl. Sammanfattningsvis blir individen mer motiverad och identifierar sig starkare med arbetsplatsen om organisationen har möjlighet att ge individen önskat stöd. Det är viktigt att skapa en hälsosam relation till organisationen för att organisationen och individen gynnas på önskat sätt. För att uppnå detta, läggs det stort ansvar på organisationens ledning, som bör ge sina anställda verktygen för att bygga upp en stark relation till arbetsplatsen.

I den här kandidatavhandlingen analyserar jag orsaker till anmälningar om äldre personers servicebehov i Helsingfors. Jag tar också reda på om social exkludering syns i anmälningar om äldre personers servicebehov och därför använder jag social exkludering som teoretisk referensram i denna kandidatavhandling. Mina forskningsfrågor är, hurdana orsaker finns det bakom anmälningar om äldre personers servicebehov i Helsingfors och hur dessa orsaker återspeglar social exkludering. Jag analyserade 181 anmälningar om äldre personers servicebehov, som Helsingfors stads Seniorinfo hade samlat in i april 2018. Jag hittade sex olika orsaksgrupperingar i mitt forskningsmaterial: behov av hemservice eller serviceboendeplats, hälsa och funktionsförmåga, ekonomi, boende, städning och frågor om service. Vid sidan av dessa fanns det också tre mindre orsaksgrupper i mitt forskningsmaterial: alkoholproblem, vistelseort okänd och ensamhet eller behov av vänverksamhet. Sammanfattningsvis kan man säga, att orsaker bakom anmälningar om äldre personers servicebehov var ganska olika. I mitt forskningsmaterial var behov av hemservice eller serviceboendeplats och hälsa och funktionsförmåga helt dominerande orsaker bakom anmälningar om äldre personers servicebehov. Den vanligaste formen av anmälan innehöll information om fysiska hälsoproblem och önskan om bedömning av servicebehov. I mitt forskningsmaterial var antalet anmälningar som innehöll information om psykisk ohälsa betydligt mindre än antalet anmälningar som innehöll information om fysiska sjukdomar. Vissa fenomen, till exempel ensamhet, syntes i mitt forskningsmaterial nästan inte alls. Mitt forskningsmaterial visade, att det finns sådana äldre människor i Helsingfors, som har brist på olika slags resurser och service. Det finns också sådana äldre människor, som på grund av olika sjukdomar och försvagad funktionsförmåga inte kan upprätthålla sociala förhållanden eller ta del i olika slags aktiviteter i samhället. Man kan säga, att social exkludering syntes i mitt forskningsmaterial, men inte i alla anmälningar som Seniorinfon hade fått.

Våld i intima parförhållanden är ett globalt hälsoproblem som kan förekomma i alla parförhållanden oberoende partnernas kön, sexuella inriktning eller ålder. Partnervåld drabbar oftast kvinnor och forskning hittills har därför haft fokus på intima olikkönade parförhållanden där kvinnan är offret och mannen förövaren. Syftet med denna litteraturöversikt är att utgående från tidigare forskning och litteratur granska orsaker bakom partnervåld, lyfta fram skillnader i partnervåld mellan samkönade och olikkönade parförhållanden och vilka konsekvenser våldet har. Resultaten tyder på att trots att man i tidigare undersökningar fokuserat på våld mot kvinnor av en manlig partner, finns det studier som argumenterar att partnervåld förekommer oftare i samkönade förhållanden. Speciellt bisexuella kvinnor befinner sig i den största riskzonen för att bli utsatt för partnervåld. Orsaker bakom partnervåld varierar på mellan sam- och olikkönade förhållanden. I samkönade parförhållanden är orsaker bland annat minoritetstress, internaliserad homofobi och fusion. I olikkönade parförhållanden är orsaker däremot bland annat skillnader i inkomst- och utbildningsnivåer, alkoholmissbruk och ojämlika maktpositioner i förhållandet. Allmänna orsaker för partnervåld är normer, internaliserade könsroller och våld i familjen i barndomen. Konsekvenserna kan placeras på både en individuell och samhällelig nivå, hälsoriskerna kan vara både kort- och långvariga psykiska eller fysiska skador. De flesta organisationer som arbetar för att hjälpa offer riktar sig endast mot kvinnor som blivit offer för våld i ett olikkönat parförhållande. Mer information och forskning behövs om män som offer för partnervåld och våld som förekommer i samkönade parförhållanden, speciellt förhållanden mellan två män, för att förstå dynamiken i förhållandet och ge offren den hjälp de behöver.

Syftet för den här avhandlingen är att undersöka och skapa en helhetsbild av vad tidigare forskning säger om processen för överskuldsättning bland unga vuxna i Finland. Avhandlingens centrala forskningsfrågor är; “Vilka är de bakomliggande orsakerna för skuldsättning och skuldproblem hos unga vuxna?”, ”Vilka konsekvenser har överskuldsättningen bland unga vuxna?” och ”Vilka hanteringsmöjligheter har personen (den unga vuxna) för att klara av sin skuld?”. För att besvara mina forskningsfrågor har jag valt att göra en systematisk litteraturöversikt, där jag med hjälp av kvalitativ innehållsanalys analyserar det insamlade datamaterialet. Genomförandet av litteraturöversikten visade att skuldsättning och skuldproblem bland unga vuxna i Finland inte är ett väl studerat ämne och sökningen av litteratur gav mig endast få källor som berörde specifikt denna grupp. Den slutsats som kunnat dras på basis av det insamlade materialet, är att unga vuxna med skuldproblem en mycket heterogen grupp och orsakerna bakom överskuldsättningen hos denna grupp är mångfacetterade. Resultatet av litteraturöversikten pekar ända på vissa kännetecknande drag angående överskuldsättning och skuldproblem bland unga vuxna i Finland, som t.ex. en marginell position i samhället, brist på kunskap och stöd att hantera sin ekonomi självständigt och bristen på samhälleliga åtgärder som erbjuder hjälp åt de personer som hamnat i skuldproblem och överskuldsatt sig.

Syftet med denna avhandling är att på basis av tidigare forskning klargöra socialpsykologiska faktorer som bidrar till och förvärrar partnervåld. Även förebyggande metoder presenteras. Enligt Världshälsoorganisationen upplever en av tre kvinnor i världen någon form av våld av sin partner eller någon annan, detta visar allvarligheten av problemet. Partnervåld definieras som fysiskt, psykiskt och sexuellt våld som sker i nära relationer. Partnervåld har även omfattande hälsoeffekter på offret. Forskning visar att partnervåldet har i stor utsträckning ökat under Corona-pandemin då flera riskfaktorer för partnervåld som social isolering och ekonomiska svårigheter ökade drastiskt. Corona pandemin demonstrerar även samhällets inflytande. Denna avhandling diskuterar betydelsen av kulturella kontexten på partnervåld och hur det kan bidra. Även hur inlärda attityder, mentala scheman, existerande maktstrukturer och kvinnans egenmakt påverkar och bidrar till partnervåld. Resultaten från denna litteraturstudie tyder på att de centralaste bidragande faktorerna för partnervåld ligger i maktstrukturer som patriarkala trossättningar uppehåller. Attityder gällande könsnormer och förlåtande attityder mot våld är även kulturellt bundna och centrala bidragande faktorer. Socialiseringsprocesserna som dessa attityder blir inlärda genom blir även strakt påverkade av de patriarkala värderingarna som kan hittas i både samhällen och kulturen samt familjen och hem. Resultaten visar även att högre egenmakt hos kvinnor minskar på partnervåldet med den nordiska paradoxen som undantag. Höga partnervåldsiffrorna i Norden, speciellt Finland har kopplats med hög alkoholism, psykologiska spår som blivit kvar från krig och fattigdom samt hur politiken och åtgärderna gällande problemet inte tar kön i beaktande. Partnervåld har omfattande negativa konsekvenser både på den individuella och samhälleliga nivån därmed borde förebyggande metoder även tillämpas och förbättras på alla nivåer och sektorer.

Kommuners lagstadgade uppgifter har blivit en börda som inte alla kommuner klarar av, vilket har lätt till en tydligare differentiering mellan kommuner över tid. En potentiell lösning på kommunernas differentierade tillstånd vore att övergå från vad som kallas för symmetrisk ansvarsfördelning av uppgifter på kommunal nivå och övergå till ett system där ansvarsfördelningen av uppgifter vore asymmetrisk, kommuner emellan. I avhandlingen analyseras tre modeller av asymmetrisk ansvarsfördelning: stadsregion- och enhetskommunmodellen och modellen med ansvarstrappa. Modellerna analyseras rörande deras effekt på den lokala autonomin utifrån ett teoretiskt perspektiv. Lokal autonomi valdes på grund av dess centrala roll i definieringen av kommunen och europeiska staters strävan efter ökad lokal autonomi. I avhandlingen gör jag en modellprövning som analyserar hur tre modeller av asymmetrisk ansvarsfördelning på lokal nivå påverkar den lokala autonomin hos kommunerna. Resultaten visar att samtliga modeller har en effekt på den lokala autonomin, men att effekten varierar. Asymmetrimodellerna löser olika problem som symmetri inom kommunsystem medför, vilket delvis förklarar variationen i resultaten. Avhandlingen visar att asymmetrisk ansvarsfördelning på kommunal nivå påverkar den lokala autonomin och borde därför tas i beaktande om den tas i bruk.