Browsing by Title

I februari 2022 började det som Rysslands president Vladimir Putin kallade en militär specialoperation – i praktiken en rysk invasion mot Ukraina. I rysk krigsföring är media en viktig komponent. Vinklat innehåll används som ett politiskt vapen riktat både in- och utåt. RT (tidigare namn Russia Today) är bland de största ryska nyhetsmedierna på både global och nationell nivå. RT stöds också ekonomiskt av den ryska staten. Studien analyserar bilder från nyhetsflödet om Ukraina på RT:s sajt under en vecka (8–15 september 2022) genom retoriska och semiotiska metoder. Analysen grundar sig på en kategorisering enligt bildernas denotativa och konnotativa egenskaper. Denotativt analyseras vad som syns på bilden. I den konnotativa analysen kategoriseras varje bild enligt de visuella narrativ som identifieras i den. Resultaten visar att i synnerhet sex visuella narrativ används frekvent i RT:s nyhetsflöde: väst är skyldig, Ryssland är offret, Ryssland är starkt, kriget är spännande, rysk heroism, Ukraina förlorar och rysk nationalism. Analysen av bildmaterialet ger bevis på att dessa narrativ har propagandistiska drag.

Nätmobbning innebär avsiktligt skadande beteende genom informations och kommunikationsteknologier, IKT, och internet. Varannan användare på sociala medier utsätts för nätmobbning vid något skede av sitt liv. Uppsatsens syfte är att genom litteraturgenomgång kartlägga forskning om nätmobbning i skolåldern, hur det tar sig i uttryck och kan motverkas, samt de oenigheter som finns inom forskningsområdet. Litteraturgenomgången visar att nätmobbning är ett fenomen som är starkt kopplat till den sociala kontexten av traditionell mobbning definitionen av nätmobbning och studerandet av fenomenet måste därför göras i samband med kontexten av traditionell mobbning. Nätmobbning kan ha allvarliga konsekvenser på barns psykiska och fysiska hälsa i och med fenomenets starka påverkan på barns emotionella och sociala liv. Resultaten visar också att nätmobbning kan förebyggas med hjälp av antimobbningsprogram som utvecklats för förebyggningen av traditionell mobbning, samt genom att utnyttja de positiva möjligheter som IKT erbjuder som stöd i förebyggandet av nätmobbning.

Familjer med en person med en grav intellektuell funktionsnedsättning är ofta tvungna att etablera kontakter med ett flertal professionella, vare sig de vill det eller inte. Dessa kontakter är avsedda att fungera som ett stöd för familjen men tidigare forskning har visat att de tvärtom ibland kan utgöra en extra börda. Syftet med denna avhandling är att ur ett relationellt och emotionellt perspektiv undersöka upplevelser av professionellt stöd bland föräldrar till personer med grav intellektuell funktionsnedsättning. Målet är att belysa vilka relationella faktorer som ger upphov till vilken typ av emotionellt gensvar och upplevelse av kontakten med de professionella. Därtill undersöks det professionella stödets eventuella inverkan på föräldraskapet. Undersökningen baseras på sju kvalitativa semistrukturerade intervjuer med nio föräldrar och det empiriska materialet har analyserats med hjälp av analysmetoden materialbaserad kvalitativ innehållsanalys. Avhandlingen utgår från teoretiska antaganden om mellanmänskliga möten och socialt stöd. Resultaten visar att professionellt stöd har potential att påverka föräldraskapet på ett emotionellt, materiellt och informativt plan samt när det gäller avlastning och ork. De relationella faktorer som visat sig vara avgörande för föräldrarnas känsloliv och upplevelse av kontakten med de professionella har delats in i sju kategorier som rubricerats som barnets bästa, barnets värde, engagemang, förståelse, partnerskap, professionalitet och flexibilitet. Utöver detta framkom också att processen föräldrarna går igenom i jakten på adekvat stöd kan innebära en inre konflikt som kan ge upphov till starka emotioner.

Under de senaste 30 åren har välfärdssamhället i Norden präglats av ett kontinuerligt förnyelsearbete i form av strukturreformer, kommunsammanslagningar och försök med frikommuner. Bakgrunden till reformerna och omorganiseringen grundar sig på den ohållbara befolkningsutvecklingen och en kommunalekonomi med minskande skatteinkomster tillsammans med ökande servicebehov. Detta har ändrat på förhållandet mellan staten och kommunerna. Syftet med denna uppsats är att analysera på vilket sätt de nordiska kommunförvaltningarna skiljer sig från varandra efter flera reformvågor på 1990- och 2000-talet. Studien genomförs med hjälp av en analysering av tidigare kommunforskning från etablerade nordiska statsvetare, samt genom en komparativ most similar systems metod. Denna metod används till att jämföra strukturella skillnader mellan ländernas kommunsystem och till att förklara utvecklingstrender utifrån New Public Management-relaterad organisationsfilosofi. För att avgränsa uppsatsens längd jämförs endast Finland och Danmark med det nordiska idealkommunsystemet enligt Anders Lidströms (2003) definition av det nordeuropeiska systemet. Resultatet visar att kommunsystemen är nästan identiska, med endast enstaka grundläggande skillnader. Danmark skiljer sig med borgmästarmodellen och Finland med den irreguljära regionala nivån från de övriga nordiska kommunsystemen. Däremot finns det flera detaljskillnader mellan länderna. I den kommunala utvecklingstrenden efter 1990-talet ser vi att förnyelser har skett genom strävan efter större kommuner och genom partnerskap mellan privata och offentliga aktörer. Sammantaget kommer den kommunala självstyrelsen att både öka och minska samtidigt som kommuninvånarnas roll förvandlas till konsumenter av offentliga tjänster. Utvecklingstrenden tyder på att skillnaderna i kommunförvaltningen blir större mellan storstäderna och periferin.

Syftet med den här avhandlingen är att granska mediebilden av män och maskulinitet i det finländska public service-bolaget Yles podcast Ted och Kajs podcast utgående från Karen Ross teori om maskulinitet i kris. Avhandlingen undersöker dels på vilket sätt maskulinitet och manlighet lyfts fram i podcasten och dels mera specifikt om den förlegade idén om män som maskulina macho-män reproduceras genom innehållet i podcasten. Enligt Karen Ross teori om maskulinitet i kris, från studien Gendered media – Women, men, and identity politics (2010), har det i modern tid varit och blivit vanligt att se porträtt av män i medierna som en oansvarig och barnslig man som intresserar sig för sex, snusk och stereotypt manligt kodade ämnesområden. Ross kallar mannen för ”den nya grabben” och beskriver honom som en modern man som ironiskt skämtar med det förlegade macho-idealet, den stereotypa maskulina mannen från förr, men som samtidigt reproducerar en onyanserad bild av vad män och maskulinitet är. I och med reproduceringen av den nya grabben porträtteras också onyanserade bilder av vad kvinnor och kvinnlighet är, och sexistiskt innehåll i medierna reproduceras trots att medieproducenten menar att innehållet är oseriöst och ska läsas som humor. Teorin om maskulinitet i kris visar hur ironiserande medieinnehåll reproducerar stereotypa bilder av vad män och maskulinitet, och kvinnor och femininitet, är Podcaster är ständigt medverkande i det sociala konstruerandet av könsidentiteter, det gör det relevant att undersöka hur könsroller porträtteras i dagens medieinnehåll i podcaster. Podcasten är ett livfullt och engagerande medium, som knyter starka band till publiken. Det har sedan tidigare inte gjorts särdeles många vetenskapliga studier om podcasten som medieplattform, bland annat eftersom att podcasten är ett relativt nytt medium i dagens medielandskap. Ted och Kajs podcast är den mest lyssnade podcasten som görs på svenska i Finland. Metoden som tillämpas i avhandlingen är innehållsanalys stödd på närläsning. Analysen i avhandlingen är gjord som fallstudie – i avhandlingen undersöks fem avsnitt ur Ted och Kajs podcast valda genom ett strukturerat slumpmässigt urval. Närläsningen görs genom att avsnitten har transkriberats och analyserats. I avhandlingen kan man läsa exempel ur de transkriberade avsnitten. I teoridelen av avhandlingen diskuteras bland annat begreppen genus och könsroller samt humorns och ironins funktioner, detta i linje med Ross teori. Avhandlingens resultat visar att flera aspekter av Ross teori om maskulinitet förekommer i de analyserade avsnitten ur Ted och Kajs podcast. I podcasten reproduceras bilden av den oansvariga och ”dumma” mannen som intresserar sig för snusk och sex, och humor och ironi används som en täckmantel för den onyanserade bilden av män och manlighet. I en del av exemplen som lyfts fram i avhandlingen reproduceras stereotypt macho-manliga ideal rakt av, medan det utgående från en del av exemplen kan konstateras att macho-manlighet är något som Ted och Kaj som producenter för podcasten inte kan identifiera sig med. Ted och Kajs podcast är en humorpodcast, och aspekter av ironins roll som ett godkännande för att skapa, utgående sexistiskt innehåll från Ross teori, förekommer i podcasten.

Trots att Twitter som social medieplattform inte har slagit igenom bland privatpersoner och befolkningen i Finland lika stort som internationellt, så har det ändå blivit ett ställe där journalister snappar upp nyheter, och ett ställe där politiker och myndigheter informerar om nyheter. Därför har jag i den här avhandlingen studerat användningen av Twitter i Svenska Yles nyhetsbevakning på webben. Mitt syfte med avhandlingen är att genom kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys studera i hur stor utsträckning Twitterinlägg bäddas in eller refereras till i Svenska Yles nyhetsbevakning. Jag är även intresserad av att ta reda på vilken funktion Twitterinlägg har i nyhetsartiklarna, och vem det är som står bakom de Twitterinlägg som används. Genom kvantitativ innehållsanalys har jag i avhandlingen analyserat samtliga 377 artiklar som Svenska Yle publicerade på sin webb svenska.yle.fi under vecka 49 år 2020. Av dem innehöll 22 innehåll från Twitter, edera inbäddat eller hänvisat till. De 22 artiklarna har sedan inkluderats i analysen, och deras funktion, skribent och kategorier har analyserats. Eftersom det också krävs en del tolkning av innehållet för att kunna genomföra studien så innehåller studien också kvalitativ innehållsanalys. Studien visar att det främst är sportredaktionen på Svenska Yle som använder sig av Twitter i sin nyhetsbevakning, och att det i sportnyheterna främst är olika sportlag eller idrottsföreningar vars Twitterinlägg bäddas in eller hänvisas till, för att använda som källa eller för att lyfta upp citat. Twitterinlägg eller hänvisningar till Twitterinlägg förekommer också i inrikes- och utrikesnyheter, men inte i samma utsträckning, och då är det främst politiker eller andra kända personer som får synlighet för sina inlägg. Den här studien lämpar sig som en pilotstudie för en liknande studie med ett större urval och längre analysperiod. I och med att studien endast omfattar en vecka, 7 dagar, så skulle resultatet se annorlunda ut ifall man valde en annan vecka, eller en längre insamlingsperiod. I och med att samtliga analyserade artiklar ändå finns med som bilaga så anser jag att studien är generaliserbar för ifrågavarande vecka.

Syftet med denna avhandling är att undersöka hur nättjänsten Granskaupphandlingar.fi bidrar till uppfyllandet av god förvaltning i offentliga upphandlingar. God förvaltning kan anses som en del av en effektiv och välfungerande offentlig förvaltning, således även offentliga upphandlingar. Granskaupphandlingar.fi är en nättjänst skapad av statens upphandlande enhet, Hansel Ab, för att öka transparens i offentliga upphandlingar. I tjänsten finns samtliga statliga upphandlingar öppna för granskning av vem som helst, exklusive sekretessbelagda upphandlingar. Tjänstens information baserar sig på data från statens betalade köpfakturor. Begreppet ”god förvaltning” (eng: Good Governance) kan definieras på flera olika sätt, men ses i detta arbete främst som integritet, avsaknad av missbruk och korruption, samt transparens utåt till samtliga samhälleliga aktörer i den offentliga förvaltningen. Analysen av Granskaupphandlingar.fi görs med hjälp av ett policyinstrument skapat av OECD (Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling): OECD:s principer för integritet i offentliga upphandlingar (eng: OECD Principles for Integrity in Public Procurement). Policyinstrumentet är en rapport innehållande 10 principer som av OECD anses stöda uppfyllandet av god förvaltning i offentliga upphandlingar. Policyinstrumentet innehåller även en del som behandlar den praktiska implementeringen av principerna, samt en del som fokuserar på ett pilotprojekt för implementeringen av principerna. Detta arbete kommer endast att jämföra principernas innehåll och hur deras värden uppfinns i Granskaupphandlingar.fi, och således begränsa sig till användandet av del 1 i instrumentet och själva principerna. Granskaupphandlingar.fi stöder som helhet policyinstrumentets övergripande mål, samt konkret principernas innehåll via att den sparar samt offentliggör information om upphandlingar (konkurrens- och icke konkurrensutsatta), man får via tjänsten insyn i att upphandlingarna för samtliga institutioner är lämpliga för uppfyllandet av deras uppgifter, ett ytterligare lager av översyn i offentliga upphandlingar införs samt genom att skapandet av själva tjänsten skapat en möjlighet och via det intresse för samhället att genomföra en dylik övervakning. De enda principerna som inte på ett betydande sätt stöds av Granskaupphandlingar.fi är principerna 4, 8 och 9, detta eftersom att dessa principer främst gäller saker som tjänsten inte ens ämnar påverka (som t.ex. tjänstemannaexpertis). Tjänstens främsta brist gällande främjandet av god förvaltning är den stora mängden upphandlingar som pga. sekretess lämnats utanför, samt risken för att upphandlingskontona som fakturorna kategoriseras enligt missbrukas

Bolagisering av offentliga tjänster är ett tema som väcker stora känslor såväl hos politiker som hos medborgare. Bolagiseringen grundar sig på New Public Management-tänkandet och meningen är att öka på effektiviteten av den offentliga tjänsteproduktionen genom att skapa ett aktiebolag som inte lider av förvaltningsmaskineriet, som anses vara stelt och byråkratiskt. New Public Management och dess konstadseffektiva organiseringssätt kan dock leda till andra problem som privata företag inte nödvändigtvis behöver ta i beaktande. När offentliga tjänster ges ut i aktiebolagsform tillämpas inte Lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet på den verksamheten. Detta beror på att Aktiebolagslagen ska tillämpas på alla aktiebolag. Aktiebolagens paragrafer gör det möjligt för organisationen att hemligstämpla information som enligt Lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet skulle vara offentlig för allmänheten. I den teoretiska referensramen presenteras teorier kring bolagiseringsfenomenet och governance-teorier, närmare sagt good governance, god förvaltning. Operationaliseringen av den teoretiska referensramen förverkligas genom kriterierna för god förvaltning, som finns nedskrivna i Europeiska unionens vita bok om god förvaltning. För att närmare kunna undersöka fenomenet och de möjliga problemen görs en analys av lagstiftningen på området. Lagstiftningen analyseras utgående från de kriterier som finns nedskrivna i EU:s vita bok om god förvaltning. Slutsatsen av forskningen är att även om bolagiseringen är ett bra sätt att lätta på byråkratin och nå ökad effektivitet skapar den ikraftvarande lagstiftningen en offentlighetsparadox, där offentliga tjänsteutgivare enligt Aktiebolagslagen kan hemligstämpla information som i en annan organiseringsform skulle vara offentlig.

Avhandlingen baserar sig på regeringsproposition 40 / 2018 gällande en ny lag om småbarnspedagogik. En kritisk granskning av de mål och tankar bakom förslaget görs, i belysningen av tillgänglig data och utlåtanden. Då man valt att fokusera på barnets bästa i främsta rummet, har man fokuserat för mycket på barnets rätt till pedagogik. Barnets andra rättigheter och hur detta lagförslag ser ut i praktiken i den nuvarande resursbristen har glömts. Den största ändringen som denna lag för med sig, är att den tidigare personaldimensioneringen ändras. Förr har 1/3 av personalen måstat ha behörighet som lärare inom småbarnspedagogik, och återstående 2/3 behörighet som barnskötare. I de bestämmelser som träder i kraft 1.1.2023 kommer antalet behöriga lärare eller socionomer att vara 2/3 och av dem minst hälften lärare. Återstående 1/3 ska ha behörighet som barnskötare. Här ser man också den nya tanken om mångprofessionalitet då man splittrat upp den tidigare behörigheten som lärare till två skiljda yrkesgrupper, lärare och socionom. I praktiken kommer detta att medföra flera problem som läget ser ut nu.

Mitt syfte med den här kandidatavhandlingen är att försöka besvara frågan ifall en kriminalisering av kartellverksamhet kunde och borde genomföras i Finland. Kartellverksamhet drar klara paralleller till redan kriminaliserade gärningar som exempelvis bedrägeri. Trots sin egennyttiga, vilseledande och klandervärda karaktär är kartellverksamhet ändå inte kriminaliserad i Finland för tillfället. År 2014 blev den här kandidatavhandlingens tema relevant i och med att Jyrki Katainens regering beställde två utredningar för att kunna dra slutsatser om kartellverksamhet är något som kunde kriminaliseras i Finland. Utredningarna skrivna av Raimo Lahti och Ville Hiltunen samt Peter Whelan fungerar i huvudsak som bas för den här kandidatavhandlingen. Den metod som används i den här kandidatavhandlingen kan beskrivas som kriminalpolitisk, rättsdogmatisk och delvis jämförande. Avhandlingen behandlar grundläggande begrepp i anknytning till kartellverksamhet. Relevant lagstiftning gällande kartellverksamhet och begränsandet av konkurrensen tas upp i avhandlingen. Mitt syfte är att ge en inblick i utgångsläget ifall man valde att införa en kriminalisering av kartellverksamhet idag. Även vissa grundläggande principer inom den finska straffrätten som är viktiga vid införandet av kriminaliseringar tas upp. Mitt syfte är att ge en klarare bild av ifall en kriminalisering av kartellverksamheten är möjlig, men även ifall en kriminalisering är den bästa påföljden. Rättspraxis angående kartellverksamhet på både nationell och EU nivå presenteras. Slutligen följer en diskussion och sammanfattning som tangerar forskningsfrågan. Den här kandidatavhandlingen drar slutsatsen att kartellverksamhet kunde och borde kriminaliseras på grund av dess klandervärda, egoistiska och skadliga natur. Ur praktisk synvinkel kvarstår ändå frågan hurdana förändringar som borde göras inom de olika lagarna och rättsområdena som tangerar kriminaliseringen av kartellverksamhet, för att kunna genomföra kriminaliseringen och samtidigt inte gå miste om värdefulla verktyg som exempelvis leniency-systemet. Tydligt är ändå att de påföljder som existerar som följd för utövandet av kartellverksamhet i denna stund inte är tillräckliga, då nya kartellfall konstant uppdagas.