Browsing by Title

Syftet med den här avhandlingen är att granska mediebilden av män och maskulinitet i det finländska public service-bolaget Yles podcast Ted och Kajs podcast utgående från Karen Ross teori om maskulinitet i kris. Avhandlingen undersöker dels på vilket sätt maskulinitet och manlighet lyfts fram i podcasten och dels mera specifikt om den förlegade idén om män som maskulina macho-män reproduceras genom innehållet i podcasten. Enligt Karen Ross teori om maskulinitet i kris, från studien Gendered media – Women, men, and identity politics (2010), har det i modern tid varit och blivit vanligt att se porträtt av män i medierna som en oansvarig och barnslig man som intresserar sig för sex, snusk och stereotypt manligt kodade ämnesområden. Ross kallar mannen för ”den nya grabben” och beskriver honom som en modern man som ironiskt skämtar med det förlegade macho-idealet, den stereotypa maskulina mannen från förr, men som samtidigt reproducerar en onyanserad bild av vad män och maskulinitet är. I och med reproduceringen av den nya grabben porträtteras också onyanserade bilder av vad kvinnor och kvinnlighet är, och sexistiskt innehåll i medierna reproduceras trots att medieproducenten menar att innehållet är oseriöst och ska läsas som humor. Teorin om maskulinitet i kris visar hur ironiserande medieinnehåll reproducerar stereotypa bilder av vad män och maskulinitet, och kvinnor och femininitet, är Podcaster är ständigt medverkande i det sociala konstruerandet av könsidentiteter, det gör det relevant att undersöka hur könsroller porträtteras i dagens medieinnehåll i podcaster. Podcasten är ett livfullt och engagerande medium, som knyter starka band till publiken. Det har sedan tidigare inte gjorts särdeles många vetenskapliga studier om podcasten som medieplattform, bland annat eftersom att podcasten är ett relativt nytt medium i dagens medielandskap. Ted och Kajs podcast är den mest lyssnade podcasten som görs på svenska i Finland. Metoden som tillämpas i avhandlingen är innehållsanalys stödd på närläsning. Analysen i avhandlingen är gjord som fallstudie – i avhandlingen undersöks fem avsnitt ur Ted och Kajs podcast valda genom ett strukturerat slumpmässigt urval. Närläsningen görs genom att avsnitten har transkriberats och analyserats. I avhandlingen kan man läsa exempel ur de transkriberade avsnitten. I teoridelen av avhandlingen diskuteras bland annat begreppen genus och könsroller samt humorns och ironins funktioner, detta i linje med Ross teori. Avhandlingens resultat visar att flera aspekter av Ross teori om maskulinitet förekommer i de analyserade avsnitten ur Ted och Kajs podcast. I podcasten reproduceras bilden av den oansvariga och ”dumma” mannen som intresserar sig för snusk och sex, och humor och ironi används som en täckmantel för den onyanserade bilden av män och manlighet. I en del av exemplen som lyfts fram i avhandlingen reproduceras stereotypt macho-manliga ideal rakt av, medan det utgående från en del av exemplen kan konstateras att macho-manlighet är något som Ted och Kaj som producenter för podcasten inte kan identifiera sig med. Ted och Kajs podcast är en humorpodcast, och aspekter av ironins roll som ett godkännande för att skapa, utgående sexistiskt innehåll från Ross teori, förekommer i podcasten.

Trots att Twitter som social medieplattform inte har slagit igenom bland privatpersoner och befolkningen i Finland lika stort som internationellt, så har det ändå blivit ett ställe där journalister snappar upp nyheter, och ett ställe där politiker och myndigheter informerar om nyheter. Därför har jag i den här avhandlingen studerat användningen av Twitter i Svenska Yles nyhetsbevakning på webben. Mitt syfte med avhandlingen är att genom kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys studera i hur stor utsträckning Twitterinlägg bäddas in eller refereras till i Svenska Yles nyhetsbevakning. Jag är även intresserad av att ta reda på vilken funktion Twitterinlägg har i nyhetsartiklarna, och vem det är som står bakom de Twitterinlägg som används. Genom kvantitativ innehållsanalys har jag i avhandlingen analyserat samtliga 377 artiklar som Svenska Yle publicerade på sin webb svenska.yle.fi under vecka 49 år 2020. Av dem innehöll 22 innehåll från Twitter, edera inbäddat eller hänvisat till. De 22 artiklarna har sedan inkluderats i analysen, och deras funktion, skribent och kategorier har analyserats. Eftersom det också krävs en del tolkning av innehållet för att kunna genomföra studien så innehåller studien också kvalitativ innehållsanalys. Studien visar att det främst är sportredaktionen på Svenska Yle som använder sig av Twitter i sin nyhetsbevakning, och att det i sportnyheterna främst är olika sportlag eller idrottsföreningar vars Twitterinlägg bäddas in eller hänvisas till, för att använda som källa eller för att lyfta upp citat. Twitterinlägg eller hänvisningar till Twitterinlägg förekommer också i inrikes- och utrikesnyheter, men inte i samma utsträckning, och då är det främst politiker eller andra kända personer som får synlighet för sina inlägg. Den här studien lämpar sig som en pilotstudie för en liknande studie med ett större urval och längre analysperiod. I och med att studien endast omfattar en vecka, 7 dagar, så skulle resultatet se annorlunda ut ifall man valde en annan vecka, eller en längre insamlingsperiod. I och med att samtliga analyserade artiklar ändå finns med som bilaga så anser jag att studien är generaliserbar för ifrågavarande vecka.

Syftet med denna avhandling är att undersöka hur nättjänsten Granskaupphandlingar.fi bidrar till uppfyllandet av god förvaltning i offentliga upphandlingar. God förvaltning kan anses som en del av en effektiv och välfungerande offentlig förvaltning, således även offentliga upphandlingar. Granskaupphandlingar.fi är en nättjänst skapad av statens upphandlande enhet, Hansel Ab, för att öka transparens i offentliga upphandlingar. I tjänsten finns samtliga statliga upphandlingar öppna för granskning av vem som helst, exklusive sekretessbelagda upphandlingar. Tjänstens information baserar sig på data från statens betalade köpfakturor. Begreppet ”god förvaltning” (eng: Good Governance) kan definieras på flera olika sätt, men ses i detta arbete främst som integritet, avsaknad av missbruk och korruption, samt transparens utåt till samtliga samhälleliga aktörer i den offentliga förvaltningen. Analysen av Granskaupphandlingar.fi görs med hjälp av ett policyinstrument skapat av OECD (Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling): OECD:s principer för integritet i offentliga upphandlingar (eng: OECD Principles for Integrity in Public Procurement). Policyinstrumentet är en rapport innehållande 10 principer som av OECD anses stöda uppfyllandet av god förvaltning i offentliga upphandlingar. Policyinstrumentet innehåller även en del som behandlar den praktiska implementeringen av principerna, samt en del som fokuserar på ett pilotprojekt för implementeringen av principerna. Detta arbete kommer endast att jämföra principernas innehåll och hur deras värden uppfinns i Granskaupphandlingar.fi, och således begränsa sig till användandet av del 1 i instrumentet och själva principerna. Granskaupphandlingar.fi stöder som helhet policyinstrumentets övergripande mål, samt konkret principernas innehåll via att den sparar samt offentliggör information om upphandlingar (konkurrens- och icke konkurrensutsatta), man får via tjänsten insyn i att upphandlingarna för samtliga institutioner är lämpliga för uppfyllandet av deras uppgifter, ett ytterligare lager av översyn i offentliga upphandlingar införs samt genom att skapandet av själva tjänsten skapat en möjlighet och via det intresse för samhället att genomföra en dylik övervakning. De enda principerna som inte på ett betydande sätt stöds av Granskaupphandlingar.fi är principerna 4, 8 och 9, detta eftersom att dessa principer främst gäller saker som tjänsten inte ens ämnar påverka (som t.ex. tjänstemannaexpertis). Tjänstens främsta brist gällande främjandet av god förvaltning är den stora mängden upphandlingar som pga. sekretess lämnats utanför, samt risken för att upphandlingskontona som fakturorna kategoriseras enligt missbrukas

Bolagisering av offentliga tjänster är ett tema som väcker stora känslor såväl hos politiker som hos medborgare. Bolagiseringen grundar sig på New Public Management-tänkandet och meningen är att öka på effektiviteten av den offentliga tjänsteproduktionen genom att skapa ett aktiebolag som inte lider av förvaltningsmaskineriet, som anses vara stelt och byråkratiskt. New Public Management och dess konstadseffektiva organiseringssätt kan dock leda till andra problem som privata företag inte nödvändigtvis behöver ta i beaktande. När offentliga tjänster ges ut i aktiebolagsform tillämpas inte Lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet på den verksamheten. Detta beror på att Aktiebolagslagen ska tillämpas på alla aktiebolag. Aktiebolagens paragrafer gör det möjligt för organisationen att hemligstämpla information som enligt Lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet skulle vara offentlig för allmänheten. I den teoretiska referensramen presenteras teorier kring bolagiseringsfenomenet och governance-teorier, närmare sagt good governance, god förvaltning. Operationaliseringen av den teoretiska referensramen förverkligas genom kriterierna för god förvaltning, som finns nedskrivna i Europeiska unionens vita bok om god förvaltning. För att närmare kunna undersöka fenomenet och de möjliga problemen görs en analys av lagstiftningen på området. Lagstiftningen analyseras utgående från de kriterier som finns nedskrivna i EU:s vita bok om god förvaltning. Slutsatsen av forskningen är att även om bolagiseringen är ett bra sätt att lätta på byråkratin och nå ökad effektivitet skapar den ikraftvarande lagstiftningen en offentlighetsparadox, där offentliga tjänsteutgivare enligt Aktiebolagslagen kan hemligstämpla information som i en annan organiseringsform skulle vara offentlig.

Avhandlingen baserar sig på regeringsproposition 40 / 2018 gällande en ny lag om småbarnspedagogik. En kritisk granskning av de mål och tankar bakom förslaget görs, i belysningen av tillgänglig data och utlåtanden. Då man valt att fokusera på barnets bästa i främsta rummet, har man fokuserat för mycket på barnets rätt till pedagogik. Barnets andra rättigheter och hur detta lagförslag ser ut i praktiken i den nuvarande resursbristen har glömts. Den största ändringen som denna lag för med sig, är att den tidigare personaldimensioneringen ändras. Förr har 1/3 av personalen måstat ha behörighet som lärare inom småbarnspedagogik, och återstående 2/3 behörighet som barnskötare. I de bestämmelser som träder i kraft 1.1.2023 kommer antalet behöriga lärare eller socionomer att vara 2/3 och av dem minst hälften lärare. Återstående 1/3 ska ha behörighet som barnskötare. Här ser man också den nya tanken om mångprofessionalitet då man splittrat upp den tidigare behörigheten som lärare till två skiljda yrkesgrupper, lärare och socionom. I praktiken kommer detta att medföra flera problem som läget ser ut nu.

Mitt syfte med den här kandidatavhandlingen är att försöka besvara frågan ifall en kriminalisering av kartellverksamhet kunde och borde genomföras i Finland. Kartellverksamhet drar klara paralleller till redan kriminaliserade gärningar som exempelvis bedrägeri. Trots sin egennyttiga, vilseledande och klandervärda karaktär är kartellverksamhet ändå inte kriminaliserad i Finland för tillfället. År 2014 blev den här kandidatavhandlingens tema relevant i och med att Jyrki Katainens regering beställde två utredningar för att kunna dra slutsatser om kartellverksamhet är något som kunde kriminaliseras i Finland. Utredningarna skrivna av Raimo Lahti och Ville Hiltunen samt Peter Whelan fungerar i huvudsak som bas för den här kandidatavhandlingen. Den metod som används i den här kandidatavhandlingen kan beskrivas som kriminalpolitisk, rättsdogmatisk och delvis jämförande. Avhandlingen behandlar grundläggande begrepp i anknytning till kartellverksamhet. Relevant lagstiftning gällande kartellverksamhet och begränsandet av konkurrensen tas upp i avhandlingen. Mitt syfte är att ge en inblick i utgångsläget ifall man valde att införa en kriminalisering av kartellverksamhet idag. Även vissa grundläggande principer inom den finska straffrätten som är viktiga vid införandet av kriminaliseringar tas upp. Mitt syfte är att ge en klarare bild av ifall en kriminalisering av kartellverksamheten är möjlig, men även ifall en kriminalisering är den bästa påföljden. Rättspraxis angående kartellverksamhet på både nationell och EU nivå presenteras. Slutligen följer en diskussion och sammanfattning som tangerar forskningsfrågan. Den här kandidatavhandlingen drar slutsatsen att kartellverksamhet kunde och borde kriminaliseras på grund av dess klandervärda, egoistiska och skadliga natur. Ur praktisk synvinkel kvarstår ändå frågan hurdana förändringar som borde göras inom de olika lagarna och rättsområdena som tangerar kriminaliseringen av kartellverksamhet, för att kunna genomföra kriminaliseringen och samtidigt inte gå miste om värdefulla verktyg som exempelvis leniency-systemet. Tydligt är ändå att de påföljder som existerar som följd för utövandet av kartellverksamhet i denna stund inte är tillräckliga, då nya kartellfall konstant uppdagas.

Elinvoiman ja tehokkuuden varmistamiseksi organisaatioiden tulee suunnitella, miten tietopääomaa houkutellaan ja saadaan pysymään yrityksessä. Sitoutuminen organisaatioon on käsite, joka tarkastelee suhdetta työntekijän ja organisaation välillä. Tämän tutkielman tarkoituksena on käyttää aikaisempaa tieteellistä tutkimusta kartoittamaan 1) mitkä tekijät vaikuttavat henkilöstön sitoutumiseen organisaatioon ja 2) millaisia seurauksia sitoutumisella on. Tutkielmassa tarkastellaan myös etätyön vaikutuksia henkilöstön organisaatioon sitoutumiseen. Etätyön voidaan ajatella olevan yleistymässä informaatio- ja viestintäteknologian kehityksen myötä. Myös vallitseva koronavirus-pandemia on lisännyt etätyöskentelyä huomattavasti. Tutkielma on toteutettu kirjallisuuskatsauksena, jonka ensisijaisina lähteinä käytetään aikaisempia tutkimuksia. Tuloksissa käy ilmi, että organisaatioon sitoutuminen on moniulotteinen käsite ja että useat erilaiset organisatoriset ja psykososiaaliset tekijät vaikuttavat sitoutumiseen. Organisatorisia vaikuttavia tekijöitä ovat muun muassa johtamisen laatu, yksilön kokemus oikeudenmukaisesta kohtelusta, työhön liittyvä autonomia sekä mahdollisuus osallistua päätöksentekoon. Psykososiaalisessa kontekstissa tärkeiksi tekijöiksi muodostuvat esimerkiksi positiiviset sosiaaliset suhteet työpaikalla sekä kokemukset, jotka yksilö kokee antoisiksi. Organisaatioon sitoutumisella voi olla useita seurauksia sekä yksittäiselle työntekijälle että työnantajalle. Yksilölliset seuraukset voivat ilmetä esimerkiksi psykologisessa hyvinvoinnissa kuten itsetunnossa sekä uupumisessa. Organisaatioiden näkökulmasta voidaan todeta, että sitoutumisen eri asteet voivat johtaa muutoksiin esimerkiksi työntekijöiden työsuorituksissa sekä henkilöstön vaihtuvuudessa. Etätyön yhteyttä organisaatioon sitoutumisessa on tutkittu vain vähän. Tämän yhteyden syvempi ymmärtäminen edellyttää lisätutkimusta aiheesta. Yhteenvetona voidaan todeta, että syvempi ymmärrys organisaatioon sitoutumisesta voi tehostaa yritysten toimintaa sekä parantaa yksittäisten työntekijöiden hyvinvointia.

The Organization of Anti-racist Activities in Swedish Speaking Schools in Helsinki a bachelor’s thesis in political science that aims to investigate how anti-racist activity is being implemented in Swedish speaking schools of basic education in Helsinki. Many reports show that anti-racism has not been implemented in the Finnish education system and that school staff lacks tools for identifying and dismantling racism in their everyday life. Who takes the responsibility for distributing information about racism and how it can be prevented through anti-racist work in Finnish schools? Did the activities that have been offered to the school have any impact on the school practices and values? The method is a quantitative analysis of 13 responses from a survey that was sent out to the management team in every school. The survey consisted of questions about anti-racist activity that has been organized in the school during the school year 2021. The theoretical perspectives of this study are anti-racist discourse, non-performative anti-racism as well as theory of organization and the hybridization of organizations. Some of the most important results of this study are following; The activity that has been arranged in the schools of this study was not accessible for everybody. There was especially a lack of activity directed to students. The anti-racist events that were taking place were mostly organized in collaboration with external actors such as the City of Helsinki, experts from Helsinki University and non-governmental organizations. There was no impact on the school culture, procedures, and values as a result from the anti-racist activities that had been organized. This study suggests continued research within this field.

Sociala medier har gjort det lättare än någonsin för oss att konstant följa våra vänner och bekantas liv. Detta har lett till att vi upplever en känsla av oro över att vi går miste om något roligt och intressant. Fenomenet Fear of Missing Out, även kallat FoMO, tas upp som problematiskt i denna litteraturstudie. Fenomenet FoMO har ökat i samband med att sociala medier har blivit en del av fleras vardag och möjligheten att följa sina vänner i realtid då man inte är med, skapar en känsla av utanförskap. Syftet med avhandlingen är att ur ett socialpsykologiskt perspektiv och tidigare studier ta reda på vilken negativ inverkan sociala medier har på ungdomars liv i åldern 15–18 år, med fokus på FoMO. Hänvisningar till Przybylski, Murayama, DeHaan och Gladwell (2013) görs när det gäller FoMO i och med att det var Przybylski som definierade begreppet och menar att det är en slags rädsla och oro över att de i ens närhet har mer givande och roligare upplevelser än en själv. Självbestämmandeteorin samt teorin om social identitet används i denna avhandling för att förstå fenomenet FoMO. Resultaten visar på att sociala medier och FoMO har negativa konsekvenser som t.ex. att de unga blir mera ensamma, blir beroende både av nätforumen och personerna de interagerar med, de upplever stress, depression samt ångest och dessutom kan deras identitetsutveckling påverkas. Sociala medier och FoMO går starkt hand i hand och vi är online för att få bekräftelse, social interaktion och se vad man möjligen går miste om. För att förminska känslan av FoMO skall man träffa vänner ansikte mot ansikte och uppskatta kvaliteten av våra upplevelser.

Mental ohälsa är ett ökande folkhälsoproblem. Ett sätt att studera hur mental ohälsa uppkommer är genom att fokusera på tidiga interaktionsrelationer. Enligt Bowlbys anknytningsteori ger tidiga interaktionsupplevelser upphov till inre arbetsmodeller som styr individens beteende och förväntningar i relationer. Föräldrarnas förmåga att svara på barnets behov antas ge upphov antingen till en trygg eller otrygg anknytningsstil som fungerar som en prototyp för individens anknytningsstil i vuxenlivet. Teoretiska förklaringar mellan otrygg anknytning och depression samt ångest gjordes redan av Bowlby. Syftet med den här litteraturstudien är att förklara hur otrygg anknytningsstil och mental ohälsa hos vuxna är relaterade till varandra samt förklara vad de här sambanden kan bero på. Resultaten visar att otrygga anknytningsstilar associeras med mental ohälsa i form av bland annat depression, ångest, rusmedelmissbruk, ADHD, självmordstankar och -försök, personlighetsstörningar och ätstörningar. Empiriska studier tyder på att beroende av andra, självkritik, maladaptiv perfektionism, ineffektiv coping, emotionsreglering och mentaliseringsförmåga åtminstone delvis kan förklara sambandet mellan otrygg anknytningsstil och mental ohälsa, främst i form av depressionssymptom. Bevisen för relationskonflikter som en förklaring till samband mellan otrygg anknytningsstil och mental ohälsa är otillräckliga för tillfället. Den här avhandlingen kan uppmuntra föräldrar att svara på sitt barns behov konsekvent för att öka möjligheterna för att en trygg anknytningsstil formas hos barnet, vilket eventuellt kan minska risken för att barnet senare i livet utvecklar någon form av mental ohälsa. Utöver det kan avhandlingen motivera till anknytningsbaserad terapi vid behandling av mental ohälsa hos vuxna. Förutom fler longitudinella undersökningar inom ämnet kunde studier med fokus på relationskonflikter som en möjlig förklaring till sambandet mellan otrygg anknytningsstil och mental ohälsa vara goda förslag för framtida socialpsykologisk forskning.